Författare: Carita Liljendahl

Fem en fredag – 5, 4, 3, 2, 1

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

En arkivbild – ett brunnslock från Lübeck – får illustrera dagens inlägg. Utan någon koppling till Elisas tema 😀

Vilka fem saker har du gjort i veckan?
Jobbat för Nya Östis, deltagit i tre möten, rensat i trädgårdslandet med grannen, bloggat och burit in ved.

Vilka fyra saker har du sagt i veckan?
1) Ei oo heleppoo (dialektalt på finska = int e de lätt). 2) Huh-huh (av olika orsaker men också då jag bar in ved). 3) Jag förlåter mig själv då allt ännu inte är tipptopp hemma (för att jag släpar efter med mycket på grund av mycket jobb och andra åtaganden). 4) Tack (uttalas ofta till vänner och kolleger).

Vilka tre saker kommer du göra i helgen?
Ha sovmorgnar lördag och söndag. Städa, täta fönster och pyssla här hemma. Vistas utomhus.

Vilka två saker tar du med till nästa vecka?
Fortsätter ge över saker till nya chefredaktören och redaktionschefen. Lämnar också packandet inför resan till nästa vecka.

Vad är en sak du gör idag?
Efter allt jobb är det innebandyresa till Kouvola och avkoppling med goda vänner som gäller.

Glatt överraskad

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… blev jag igår då jag på styrelsemötet, det sista för min del som chefredaktör, blev ihågkommen med en grönväxt och en flaska skumpa ❤

En porslinsblomma råkade faktiskt vara precis det jag hade önskat mig. Jag hade en sådan för tio år sedan, den var mycket gammal och en växt jag hade fått ärva av mammas faster. Av någon anledning dog den, troligen hade den kommit till sin ålders slut.

Porslinsblomman är en av mina favoriter, så jag hoppas att den här ska trivas hos mig.

Jag är inte van vid att få höra vackra ord om mig själv. Jag förväntar mig inga långa tal, och det blev inget sådant igår heller. Det blev precis lagom.

Själv är jag också obekväm med att hålla tal, men jag kan säga några spontana ord och uttryckte på mötet igår min tacksamhet för tiden då jag har fått jobba som chefredaktör för Nya Östis.

Nu känns det skönt och tryggt att ge över åt nya krafter. Det behövs chefsbyte ibland så att en inte vankar kvar i gamla spår när det finns andra som kan föra in mycket nytt 🤗

Lovisavyer och vedtravar

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

En annan vacker vy som ligger bara hundra meter från mitt hem. Den här vägen cyklar jag ibland till affären. Byggnaden till höger är från 1700-talet om jag minns rätt.

Vi har +18 grader i dag så den här hösten har varit underbar och jag hoppas att det fortsätter länge till.

Ändå är jag beredd inför kallare dagar och nätter. Igår fick jag ganska bra ordning på de klabbar som inte fick plats i källaren och så kallad spillved, olika mindre bitar och ”flisor” som kan vara bra att ha för att få elden i kakelugnen att ta sig.

Ugnen testades helt lätt i går. Draget är gott. Sotaren kommer nästa vecka.

Trees on Tuesdays, en lugn morgonstund

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Bilden är tagen i lördags, det hade regnat då. Parken ligger utanför mitt hem. ”Mitt” hus skymtar borta till höger på bilden, lite smått gult under trädgrenarna. Det ståtliga huset till vänster är gamla Hotel Skandinavia, som tyvärr förfallit mycket de senaste årtiondena. I mitten på bilden, där det syns fönster med gröna tejpningar, ligger stadens infokontor Lov-Info.

Jag sov gott i natt. Säkert för att jag hade jobbat hårt med veden mellan fem och halv åtta. Trodde jag skulle vakna med rejäl muskelvärk, knappt komma upp ur sängen 😀 Men tillsvidare har jag inte direkt ont nånstans, är bara lite stel i ryggen.

Vid niotiden var jag redan ute i växthuset och plockade tomater till morgonmackorna. Det var en lugn och fin morgon, +16 grader, fuktigt i gräset och små vackra spindelnät här och där.
Hämtade posten, duschade och började sedan jobba.

Jag har en vecka kvar på heltidsjobbet. Sedan ska jag packa inför läsarresan och efter den får jag se vad jag börjar göra, vilka uppgifter jag får och vill ta.

Ikväll har jag mycket att ordna här hemma, men nu känns allt bara kul. En enorm lättnad att veden är inne. Också här i vardagsrummet har jag ett par Ikea-kassar med mindre björkvedsbitar som ska landa i en korg och en del klabbar som ännu får plats i vedställningen ❤

Det var rätt tid att flytta in i detta gamla hus på sommaren. Jag har under ett par månader hunnit få mina möbler och andra grejer nästan på plats. Mycket har jag hunnit oroa mig för, men allt har ordnat sig och nu känns allt åter lugnt. Livet i ett gammalt trähus har hittills motsvarat förväntningarna. Både vad gäller sånt som är besvärligt och sånt som är riktigt härligt ❤

Nu kan vintern komma!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Fast helt på riktigt vill jag nog inte att det ska bli kallt än. Vintern behöver inte komma alls med snö och kyla, jag kan bra ha +15 fram till april. Men OM det blir kallt, om jag behöver elda, vilket jag tycker om att göra, så NU är veden i källaren!

Två och en halv timme tog det för mig och mina två hjälpredor, ett par flinka killar med starka armar och ben.

Jag är så lättad! Mitt skräckscenario, att det skulle regna eller att vi inte skulle klara det på en kväll, eller att högen skulle ha varit dubbel större… blev inte verklighet. Jag hade inte aning om hur stor hög tre kastkubik utgör 🙂
Man kan alltså få veden travad eller stjälpt och vi tog stjälpt och bar in själva.

Glad måndag! 16-09-2024

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

För bara en vecka sedan, söndagen den 8 september, hade vi såhär fina blommor på gården. En del av odlingsspalterna används som blomsteräng, och där kommer fortfarande fina exemplar.

Länkar till bloggar hos andra som är med i Glad måndag hittas HÄR.

En tuff vecka väntar för mig med möten, intervjuer, vedleverans och inbärning av den osv. Ibland vet jag inte hur jag ska orka men på något sätt brukar det gå. Och jag har bara tio dagar kvar på heltidsjobbet. Mot slutet av månaden en arbetsresa, men från och med sjätte oktober förhoppningsvis ett nytt lugn i mitt liv 🙏

Säsongen igång, första pinnen fixad!

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

För Lovisa Tors del sparkade säsongen igång i dag med bortamatch mot Blackbirds i Kervo. Där var många Tor-fans på plats, tolv av dem kom med liten hyrd buss och i den åkte jag.

De två första perioderna bådade inte särskilt gott. Tor hann inte alls med i hemmalagets fart. Det stod 4-0 på tavlan då tredje perioden började.

Men den som följt innebandy vet att där kommer målen ganska fort och Tor lyckades knappa in och komma upp till 4–4. Samma siffror stod sig efter förlängningen på fem minuter. Straffslag avgjorde sedan så att Blackbirds vann, men fick vi en pinne/poäng med oss hem 💛💙

Om vedleverantörens löfte håller kommer mitt och grannens vedlass imorgon. Våra hjälpredor är redo. Åtminstone skulle jag inte på något sätt orka bära in allt ensam, från gården till källaren. Det har lovats uppehåll, alltså att regnet ska upphöra, och det underlättar 🙏 eftersom jobbet med veden kanske inte blir klart på en dag.

Hoppas det blir en glad måndag imorgon!

Skyltsöndag, den 15 september 2024

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

En skylt som inger mig hopp. En trevlig ordlek också 🙂

Har känt mig dyster från och till, varit orolig för allt möjligt, men saker och ting brukar lösa sig. Det gäller att aldrig ge upp, att alltid känna tillit, att se möjligheterna 🙏

Texten på dörren till en gårdsbyggnad finns ute på landet på Villa Unelmas gård. Huset var med i evenemanget Lovisa Historiska Hus.

Länkar till fler bloggare som är med i Skyltsöndag hittar du hos min bloggvän BP!

Hoppa på tåget, tema fredag 13:e

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hos Åke är temat gårdagen, fredagen den trettonde. Allmänt uppfattad som en otursdag, men många säger också att tretton är deras lyckotal. Hur gick gårdagen för dig, frågar Åke.

Dagen gick bra för mig, torsdagen var värre. Igår kväll spelade jag och grannen Pictionary, det är alltid lika roligt att rita och gissa 🙂

Utblommad maskros, fotograferat den sjunde september.

Övrigt om gårdagen? Fick jobba tämligen ifred och fick en del viktiga grejer undanstökade. På kvällen hade jag bastutur. Skönt.

Det regnade igår och det regnar i dag. Jag är trött. Men kanske piggas upp då jag träffar några vänner senare i dag.

Fem en fredag, känslostatus

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Jag känner mig inte som ett visset rabarberblad 🙂 Jag ser det vackra i det förgängliga, och så som solen lyser på bladet, skapar skuggor och kontraster, så lyser den också ibland i våra liv. Just nu ösregnar det ute. Men vi har haft en fantastiskt fin sommar i år och det här vattnet behövs. Det blir sol snart igen!

Hos Elisa är det Känslostatus som gäller.

Hur känns det i kroppen?
Helt bra, något att vara tacksam för 🙏

Hur känns det i huvudet?
Också bra. Igår var en tung dag, den här dagen ska bli mycket bättre.

Hur känns det med en ny säsong?
Om vi talar om hösten som säsong så känns det helt bra det också. Jag älskar sommaren, men har börjat acceptera också andra årstider, alla har sin charm. Avses ny säsong i teve, också kul med nya program. Och ny innebandysäsong börjar den 15 september, ännu mer kul!

Hur känns det efter igår?
Nu känns det åter bra. Igår var jag ledsen från och till. Sedan brukar jag resa mig och ”damma av mig skräpet”.

Hur känns det med helg?
Välkommet, skönt. Ska träffa vänner på lördag och även på söndag då det är innebandymatch.

Ett blad som tappades från min kroton. Den är annars helt grön, men ibland släpper den förstås ett eller två blad 🙂 Tycker den här bilden passade in nu när jag också hade rabarberbladet här.

Löv har börjat komma ner från träden i omgivningen, men mycket är fortfarande väldigt grönt här. Både gräsmattor och träd. Hösten får fortsätta vara varm ☀