Efter att flera fredagar på raken ätit veganrätter valde vi med väninnan nepalesiskt i dag på Pahuna i Lovisa. Lagom kryddstarkt, stora portioner – i huvudsak blev det kyckling. Och det där naanbrödet, som inte syns på bilden, bara älskar jag! Fräsch sallad också, toppad med en god dressing. Jag glömde fråga vad den var tillverkad av.
På Facebook skrev jag i dag så här:
Det var en händelserik natt. Förutom att jag fick en lång och passionerad kyss av Daniel Craig så var jag också med i Let´s Dance. Jag begrep inte hur jag hade hamnat där, men mitt par och jag fick stående ovationer och någon i publiken skrek ”En sådan kreativ lösning!” Jag var lite besviken då jag vaknade för jag hade gärna hört hur många poäng vi hade fått av domarna.
Ja, alltså jag är en människa som drömmer ofta och mycket. För det mesta roliga och knasiga saker, ganska sällan mardrömmar.
Jag brukar faktiskt tacka Gubben Gud för att jag också har händelserika nätter. Jag är nöjd då jag får kramar och kyssar i drömmarna, och att allt möjligt annat roligt händer då.
Vardagslunken kan ju vara nog så trist och slitande ibland – så tack för att jag har ett spännande liv om nätterna 😀 ❤
Har haft en intervju i dag, varit på apoteket och köpt diverse medikamenter och från affären köpte jag ett härligt bröd med tranbär i.
Solen lyser från en klarblå himmel, det är fredag, jag ska på massage och har lite lugnare arbetsdag.
Hoppas ni alla som läser min blogg mår bra och kanske rentav också har ett härligt rikt nattliv 😀
… av tre bra möten. Ibland behöver jag känna att det jag gör har betydelse och att jag får stöd av likasinnade.
Det här betyder inte att alla ska tycka lika om allt, eller vara överens med just mig. Men det är viktigt att tala öppet om allt och att diskussioner för oss framåt i olika processer.
Hittade på Steg för hälsas webbsajt några kloka tips att ta fasta vid.
I den här skolan gick jag som barn. Den var en folkskola då. Efter det blev det för min del mellanskola och sedan tre år i gymnasiet.
Skolreformerna har varit många genom åren. Faktiskt så många att jag inte riktigt minns hur det var… jag tycker att jag gick fyra år i folkskolan och sedan fem år mellanskolan. Men folkskolan hade sex klasser, så man kunde också välja 6+3 i stället för 4+5. Det fanns något som kallades ”Meddis” då jag var ung, det var väl medborgarskola man valde om man tog 6+3 alternativet?
Senare började skolorna kallas lågstadium och högstadium. Kombinationen kanske heter grundskola fortfarande? Nä, nu börjar jag känna mig helt råddig 😀
Hur som helst. Jag tror att många av oss som är i medelåldern i dag har massor av minnen från den här skolan. Och nya minnen skapas varje dag eftersom skolan, som numera heter Generalshagens skola, har funnits i många årtionden. Jag har försökt luska ut när skolan byggdes men inte hittat den informationen.
Världen på en del av de här bilderna ser nästan svartvit ut. Men några färger skymtar här och där i form av hus och bilar.
Men det som ögat ser, allt det sagolikt vackra, är inte lika lätt att fånga på bild 🙂
Som ni ser har jag varit ute en liten sväng i dag. En väninna skjutsade mig vänligen till bokföraren. Jag cyklar dit på våren och sommaren, men nu står cykeln i husets förråd.
I måndags fick jag problem med nätbanken. Jag är säker på att jag slog i användarkod och lösenord rätt, men det oaktat låste sig banken. Efter att jag stått i telefonkö en ganska lång stund fick jag veta att jag kan göra nytt försök på tisdag morgon.
Tisdagsmorgonen kom. Koderna funkade inte. Nytt samtal till banken. Jag skulle ha fått vänta ytterligare ett dygn för att få i gång nätbanken, men nu råkade bankkontoret i Lovisa vara öppet. Där på Aktia var kundtjänsten vänlig och nu är problemet löst.
Hur det överhuvudtaget hade uppstått vet ingen. Jag hörde om andra som samma dag hade haft liknande problem.
Det här fick mig att tänka på hur ofta jag behöver mina nätbankskoder. Det är inte enbart då jag betalar fakturor utan också då identifiering krävs i massor av olika sammanhang.
Det digitala i all ära, men visst lever vi i en sårbar värld.
Det har snöat nästan hela dagen i dag. Inte så att de har vräkt ner, men det blev lite halt och svårframkomligt för en fotgängare på vissa ställen. Sagolikt vackert var det ändå överallt där det finns träd.
Har haft ganska fullt upp med tidningsjobb som vanligt. Träffade också en av våra nya frilansare. Det är roligt då de är aktiva och har egna idéer som de vill diskutera. Samtliga vill gärna ha textrespons då jag hinner med sådan, de förstår också att förhandsplanering behövs och att givna textlängder utgör normala rutiner på en redaktion.
Att hålla deadlines eller att meddela om en artikel inte blir av är också viktiga saker som alla de nya medarbetarna är underförstådda med.
Tacksam för att många vill vara med och producera Nya Östis ❤
Nu känns det som att arbetet med pusslet kommer att löpa bättre.
Jag hade mätt fel. Bordet är över en meter brett på kortsidan, så jag kan lägga pusslet på det led jag gjort innan!
Jag som trodde att det inte gick, och då blev belysningen fel, hur jag än vände mig och flyttade lampan. Men NU känns det rätt ❤
Någon kanske undrar varför jag och många andra supportrar sitter frivilligt i en buss åtta timmar för att se en match som är två timmar lång. Och hur fördriver fansen tiden i bussen?
Några har surfplattor med sig och så gott som alla hittar något tidsfördriv på smarttelefonerna. Men vi pratar faktiskt väldigt mycket med varandra så där på riktigt också 😀
Bak i bussen lyssnar många på musik och där spelas det ofta också kortspel.
Då vi reser längre bort har vi alltid åtminstone en timmes matpaus, och en del kortare pauser för dem som vill röka eller gå på allmän toalett.
Efter att i Lovisa under två månader på restaurang endast ätit veganrätter satt den här pepparbiffen som handen i handsken eller som gourmeten i Caritas mun ❤
Vi var framme i god tid och det fanns tid att spionera på Tors strategier inför matchen. Å andra sidan hade det väl varit vettigare om jag hade kollat motståndarnas strategier och inte våra egna 😀
Här gör Tor ett av sina sex mål. Vi låg under 3–1 men vann slutligen med siffrorna 4–6. Exakt de siffror som jag hade lagt in på Resultatvad. Jag betalade fyra euro och vann cirka 130. Inte illa alls.
Och i dag vann vi borta mot NJ i Seinäjoki med siffrorna 1–10. Den matchen såg jag via Kepit.TV streamad på nätet för fem euro. Jag hade tänkt sätta resultatet 1–11 på Veikkaus, men tänkte att nej – så galet bra kan det inte gå. Det gick NÄSTAN så galet bra 😀
(och ps… vi vann ju hockey-guld i Junior-VM också) ❤
På en knapp vecka har jag inte kommit särskilt långt. Dels beror det på att jag inte har haft många timmar tid att pussla och sortera varje kväll, det har blivit en timme här och en halvtimme där. Dels beror det på att pusslet är ganska svårt. Det har 2000 bitar och kräver ett utrymme på 98 cm x 67 cm.
Att sortera bitarna tar sin tid. Förvånansvärt många går i samma nyans, bland annat de som ska utgöra solnedgång, vatten och himmel. Men det går att hitta detaljer att utgå från, för att få en början.
Jag tyckte jag var noggrann, men jag har ännu inte ens hittat alla kantbitar!
Det här med pusselbitar får en metafor att uppstå i min skalle.
Livet är ju också ett pussel där många bitar ska fås på plats.
I går berättade en bekant till mig att hon varit med på en dejtsajt. Hon kände sig lättad då hon fick höra att också jag har varit det för några år sedan. Vi var överens om att det inte är så lätt att prata om kontaktsökandet.
Vi var också överens om att det är hur lätt som helst för en kvinna att få sexsällskap i alla åldrar, om hon vill ha det. Men då man inte är ute efter äventyr och tillfälliga förbindelser är det oerhört svårt att hitta den där pusselbiten som man ibland känner att saknas i livet.
Har dammsugaren tagit dem alla? 😀
I dag är det innebandy i Jyväskylä som gäller. I morgon kanske jag visar bilder från den resan.
Jag glömde be frissan ta en bild av mig i dag. När jag kom hem försökte jag ta några selfies. Men de blir förvridna såsom alltid, man ser ju inte klok ut 😀
Så den här bilden får duga. Frissabesöket inkluderade massage, inpackning, tvätt och klippning av topparna. Nu doftar håret gudomligt! Det är ekologiskt som gäller nuförtiden.
Jag har också fått tre kramar i dag. Härligt!
I morgon bär det av till Jyväskylä. Innebandysäsongen fortsätter med våromgången. Härligt också det, att få använda ordet VÅR-säsong. Jag hoppas den blir vår säsong, Tors bästa säsong.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 