Inte klaga över småsaker…

… det faller ändå inte bomber över Lovisa. Jag vaknar inte till smatter av kulsprutor eller granateld.
Lite försynta men ihållande knackningar väcker mig ändå 7.15 och tio minuter efter tillåten tid för borrningsarbetena, klockan 8.10, låter det så här.

Det pågår badrumsrenoveringar i huset där jag bor. Allt är planerat, vi visste att det här skulle komma. Vattnet stängs av då och då för några timmar.

För mig som mestadels jobbar hemma betyder att just då som borrning pågår är det omöjligt att prata i telefon eller att lyssna på nyheter på radio.

Det här är ändå ett övergående fenomen.
Och det är tyst om kvällar och nätter, många timmar om dagen också faktiskt. Men då borr-helvetes-ljudet sätter in, då låter det för jävligt.

Pusselläget i kväll.

Gubben Gud har mer brådis än jultomten

Novemberbilden i kalendern.

Jag har mina samtal med Gubben Gud.
Det finns saker jag så gärna skulle önska att han fixade.
Men han är ju faktiskt inte en jultomte som man skriver önskelistor till.

Innan jag somnade i går kväll tänkte jag att Gubben Gud måtte ha bråttom året om. Inte bara under en månad då jultomten har brådis. Miljoner och åter miljoner människor pockar på GG:s uppmärksamhet. Jag kan se framför mig hur han river sig i det vita håret och i skägget som konstigt nog inte blivit grått av alla världens problem.

Vissa saker får jag tydligen bara ge mig till tåls med. Det där med att hitta en fin livskamrat är en av dem.
Men kanske Gubben Gud anser att han besparar mig mycket då han inte skyfflar in någon sådan i mitt liv 🙂

Livet är fullt av mysterier.

Det var lite mörkt där jag fotograferade pumporna.

Halv tio i morse hittade ni mig redan på en restaurang i stan.
Jag drack ett glas med klart innehåll 😀

Nej, jag har inte börjat hinka vodka. Jag var på jobb, drack ett glas vatten och blev bjuden på en av världens godaste vegansnittar. Restaurang Bella i Lovisa har fått ett fint pris.

Prinsesskrona i återanvändning

I somras var jag på en härlig femtioårsfest! Då gjorde min bloggvän Snede, och numera även arbetskamrat, en prinsesskrona åt mig. Scrolla ner lite i det gamla inlägget så hittar du den.

När jag fått något så fint kan jag inte slänga bort det. Jag skulle ännu kunna tänka mig att GE det till någon som behöver en liten krona. Men nu hittade jag på en fin återanvändning för den ❤

Jag har ett par små ljushållare, som i sig ser lite nakna ut. Även dem har jag fått som gåva. Nu blev det en perfekt kombo då ljushållaren passade precis inför prinsesskronan i svart med pärlorna.

Ja, och så vet jag inte om det finns så mycket annat nytt under solen att berätta. Förutom att just solen lyste med sin frånvaro i dag. Och att det regnade och blåste snålt då jag tog en paus i jobbet och gick till affären.

Ett par timmar per kväll ägnar jag mig åt pusslet. Bästa avkopplingen. Inga tankar på vare sig nyhetsjakt eller social media.

Bit för bit.

Is på dammen, glögg i butiken och första snön!

Det har varit lite kallare nu några dagar. Minus sex i morse, minus en grad nu på eftermiddagen. Den första snön för den här vintersäsongen har fallit.
Men den lär väl inte bli långvarig på marken eftersom det utlovats +10 grader till onsdag!

Ett tunt istäcke på dammen i Kapellparken.

Från redaktionsmötet tog jag den vanliga vägen via K-affären och en liten extra sväng genom parken för att få istäcket på bild.

I affären säljer man sedan flera dagar tillbaka julgodis. Nu har också glöggen kommit 😀

Och som sagt, första snön föll i dag!

Hej då! Nu far jag in i pusselvärlden!

Jag hade fyra saker på min lista då jag åkte mer mor och syster till dagligvaruhandeln. Jag kom hem med mycket mer än så. Passar på då jag får åka bil att köpa sånt som ändå behövs den närmaste tiden, sådant som klarar sig länge i skafferiet, och levande ljus förstås.

I bokhandeln skulle jag inte heller köpa något, men okay – några ark med klistermärken går alltid åt. Och så fick jag syn på PUSSLEN ❤

Nu är det snart vinter. Då kryper jag ibland in i mitt pussel-ide. Där glömmer jag tid och rum. Och med det här motivet reser jag till Frankrike 😀

Sortering pågår. 1500 bitar, 500 mer än jag hade för ett år sedan då pusselflugan bet mig 🙂

Nu gäller det att hitta kantbitarna först. Efter det lägger jag andra bitar som jag helt klart ser var de hör hemma.
Terapeutiskt i högsta grad 🙂
Men vet att jag har vänner som säger att de skulle mista nerverna med mindre! 😀

 

Nu försöker jag varva ner

Dagen började med indisk huvudmassage, energiklippning och frisering på ekosalong. Den lugna, dämpade musiken och känslan av att inte just då ha bråttom någonstans gav en fin inledning på dagen.

Hos ekofrissan finns ett vårdrum utan speglar och där spelas lugn, dämpad musik.
Jag tror att jag åtminstone för en tid framöver säger nej tack till kemikalier och väljer en ekofrissa, även för ljusfärgning av håret i ett senare skede.

Efter frissan hade vi första träffen med kandidaterna i valet av Lovisanejdens Lucia 2018. Sex härligt spontana och glada tjejer som redan vid första övningen sjöng jättefint tillsammans.

I kväll är det husägarnas fest tillsammans med aktiva inom Lovisa Historiska Hus.
På helgen har jag en del översättningar att fixa, men i det stora hela ska jag vila och försöka ta det lugnt. Ingen väckarklocka som ringer. Det har varit lite väl hektiska dagar under några veckor nu, även på helger.

Fler bilder från Vejer, Spanien

En av mina favoritbilder från Vejer.

En gång som sagt utsedd till Spaniens vackraste by. Med många smala vindlande gränder och trappor, vita hus, vackra planteringar och smidesarbeten.

Här är vi ännu nere vid parkeringen för bussar och bilar.
Vi kom hit rätt tidigt på förmiddagen. Därför är här så lugnt.

Vid 11-tiden hade alla barer och affärer inte öppnat, men en del hade gjort det. Sedan höll väl någon siesta igen lite senare då det var som varmast på dagen 🙂

När jag hade gått upp för den här trappan…
… fick jag syn på det här.

Och helt svartvit som människa är jag inte, ens då det gäller plagg. Den här kjolen köpte jag i en av de små boutiquerna.

Kombinerar den med svart, men det är ju en annan sak 🙂

Jag – en mamarazzi?

Ordet paparazzi känner de flesta igen. För en tiden sa min bloggvän BP att jag kanske kan bli en mamarazzi, det var då jag tog bilden av en kille på strandpromenaden i Cadiz. Det inlägget finns här.

I Sevilla tog jag den här bilden.

Här poserade många i katedralen.

Det är ju lättfångat då okända står och poserar för sina kompisar 🙂

Detsamma gällde kvinnan som stod och poserade mot en mur i Sevilla. Hon skulle kanske precis gifta sig, eller hade gjort det. Någon brudgum, eller eventuellt en blivande fru, syntes inte till.

 

Surrar på som en vindmölla

Andalusiskt vindkraftverk. Det fanns stora parker med flera hundra möllor på stora områden.

Man surrar på, som en vindmölla då det blåser 😀

Måndag, tisdag, onsdag – brukar gå fort undan då. Massor med mejl att kolla, texter att skriva och redigera, och just nu – luciaförberedelser. Vi har sex kandidater som ställer upp i valet, och det känns jättebra. Lucia är en tradition värd att värna om. Och viktigast av allt, att det handlar om välgörenhet och omtanke, inte om utseende.

Har inte fotograferat så mycket i min vardag, så det får bli några Spanien-bidrag igen 😀