… och det klagar jag inte över. Många tycker att det är för varmt. Då måste man söka sig till skuggiga platser. Eller sitta vid Lovisavikens strand. Träffade vänner där igår och det blåste skönt på terrassen till Mattssons kafeteria.
Hade Outi från Sverige på besök och här intill dessa blommor, med bryggan för allmogebåtar i bakgrunden, tog vi en gruppbild. Vi är fyra personer som träffas några gånger om året då Outi besöker sina föräldrar, bröder och släkten i Finland.
Jag har rätt mycket jobb ännu två veckor framöver. Fläkten går här inne, så jag har klarat mig genom värmeböljan. Får lite genomdrag i bostaden också. Det är skönt.
Ska försöka läsa mina vänners bloggar imorgon, för då kan jag sluta jobba klockan 13.
En skön kväll vid Rosenstranden med gångbrons fina spegling i vattnet. Det här är ett av mina bidrag i Åkes utmaning med foton från veckan som gick.
Två morgnar under veckan blev det tidigare väckning än vanligt då det här företaget sågade ner grenar från askträden i parken. Ett viktigt jobb eftersom träden tagit mycket skada av larvinvasionerna de senaste åren. Då det blåser hårt, och det har ju blåst mycket i år, finns risken att stora grenar ramlar ner och träffar någon i skallen.
Skyltsöndagsbidraget denna vecka. Besökte detta kafé, Bric à Brac i Pernå, i jobbets tecken i slutet av juni och jag tror att jag har visat den här cykeln någon gång tidigare, men favorit i repris är ju alltid godkänt 🙂
Det här blev både ett bidrag till ”foton tagna under veckan” och en skylt, så varsågoda!
Minnesplattan avtäcktes i tisdags och huset ligger ett stenkast från mitt hem. Jag var inte där då eftersom jag satt fast vid datorn här hemma med olika vikarieuppgifter.
Men igår gick Marina och jag här förbi då vi skulle ner till Skeppsbron på varsitt glas. Passade på att ta fotot då.
Och där hände sedan något så otroligt som att jag återsåg en person som jag hade träffat första gången för 38 år sedan 😀 Han kände igen mig och då han sa sitt namn började minnesbilderna återvända. Vi hade aldrig någon relation, men något slags personkemi fanns då och samma humor hade vi fortfarande.
Märkligt hur man kan känna igen en röst och en människas ögon fastän nästan 40 år passerat. Det blev många glada skratt i den tidiga sommarkvällen och när jag kom hem, faktiskt redan vid 20-tiden, började jag läsa dagböcker från 1986 och 1987. Det blev ganska många minnen som överrumplade mig. Utan dagböckerna skulle en massa av det jag upplevt, både gott och ont, glömmas bort.
Avslutade gårdagskvällen/natten med damernas EM i fotboll. Tyskland tog sig efter straffar vidare till semifinal. För Frankrikes del är äventyret över. Strongt av Tyskland att klara nästan en hel match med tio spelare mot elva.
Hade två bilder kvar från Kauppamuseon puutarha (fritt översatt: Butiksmuseets trädgård), så jag publicerar dem nu. Får senare i dag en väninna på besök. Det är fortsatt fint väder ute, så efter att vi tagit lite skumpa här hos mig och nåt smått att äta kanske vi går ner till stranden. Där arrangeras Small Ships’ Race idag och på kvällen brukar där vara musik och dans.
Gillar de här rostiga stolarna, fastän jag inte skulle sätta mig på dem med vita byxor 😀 Helst ha en stolsdyna förstås. Men som stilleben, fint!
Det här fotot har min kollega och väninna Monica Björkell tagit. Hon har låtit göra vykort av dem, och det här skickade jag igår till Australien inom Postcrossingen. Det är en vy från Skeppsbron med Mattssons mysiga café där man bland annat kan köpa kaffe, glass och såväl söta som salta bakverk.
Varje dag läser jag visdomar som ploppar upp då jag följer sidan Buddhism på Facebook.
Vad annat har jag gjort under veckan?
– Måndag, tisdag, onsdag gick ganska fort med frilansjobb, dels stilisering av texter och genomgång av allt möjligt som hör ihop med vikariejobbet på Nya Östis, dels intervju till en annan tidning
– Torsdag hjälper vi med syrran mamma, handlar till henne, doserar mediciner osv. På torsdag kväll är jag ofta trött efter veckans strapatser. Sitter ibland ett par timmar i trädgården, mot kvällen då det inte är stekhett där. I växthuset ska det vattnas. Men odlingsspalten har fått regn, för det kom igår en rejäl skur. Perfekt när det regnar mycket på tio minuter och sedan skiner solen igen. Men klart att en del blommor slås ner av det hårda regnet.
Bilden är inte från vår trädgård, men frodigheten påminner om den vi har här. Det här fotot är från Skinnarby, Det gamla butiksmuseets gård, Kauppamuseon puutarha, som var med i öppna trädgårdar-evenemanget.
Idag har jag ledig dag, men det betyder att jag har massor att göra här hemma. Ska frysa in bröd, förbereda en träff med en väninna som är planerad till imorgon eftermiddag, plocka undan de stenar som jag har målat och lackat och som nu torkar i köket.
Vissa stenar är redan klara att föras ut och gömmas på olika platser i Lovisa. Andra ska ännu få texter på baksidan, lackas osv. Jag kräver varken av mig själv eller av andra att det ska vara perfekta konstverk. Sådana finns minsann då man kollar sajterna på Facebook eller googlar via nätet.
För mig är det viktigt att JAG har roligt, att jag kopplar av då jag målar och att jag ser olika former i stenarna som sedan blir bilder 🙂
Jag jobbar mycket just nu när andra har ledigt 😀 Och just för att andra har ledigt, har jag ett litet vikariat för Nya Östis nu i juli. Det är riktigt roligt och lagom med uppgifter.
I dag har jag också ett jobb för en annan tidning, så tiden blir inte lång. Skulle gärna läsa oftare och kommentera mer hos mina bloggvänner, men vanligtvis finns den tiden först mot slutet av veckan. Jag vet att ni finns och ni är viktiga ❤
Visar nu några bilder från utställningen som pågår i Almska Gården på Brandensteinsgatan, ett konstcenter som ligger ganska nära kyrkan, intill finska skolcentret.
Jag minns inte vem som målat denna fina fågel, men de som ställer ut i byggnaden fram till mitten av augusti är Santeri Tuori, Sanna Kannisto, Sandra Kantanen, Niclas Warius, Kati Rapia, Jutta Himonas, Klaus Kopu, Liivia Sirola och Mikko-Pekka Hyvärinen.
Mikko-Pekka Hyvärinen guidade mig och Ann-Britt under vårt besök och här berättar han om sina konstverk i frigolit. Alldeles speciella arbetslokaler krävs då han formar materialet, som ofta är återanvänt. Dessa frigolitbitar kommer från en fiskehamn, de har troligen använts som flöten för nät.
Liivia Sirola var den som fram till i lördags i alla fall hade sålt mest. Hon har sina supporters och jag måste säga att jag gillar damen i mitten speciellt mycket.
Minns inte vem som hade målat denna tavla, men vacker är den.
Lovisabon Kati Rapias verk är också trevliga. Jag ser något som påminner om en blandning av kubism, naivism och modernt stilleben. Färgerna utstrålar harmoni samtidigt som de är lagom fräcka.
Jag som i mångt och mycket gillar svart, vitt och grått – och i detta fall även formerna och sättet att presentera konsten – kunde tänka mig ha en eller två av dessa hemma. Niclas Warius heter konstnären och om jag förstod saken rätt är det här till minnet av hans bortgångne far, ett slags kalejdoskop-konst.
Det blir lite blandade bilder från dagarna som gått. Jag sitter vid datorn mellan 11 och 15 i dag i mitt vikariat och jobbar med utgivning av texter, textproduktion, översättningar med mera. Det är mycket varmt ute redan nu strax efter klockan 10, men med tanke på all blåst och regn och kyla vi haft tackar jag nu och tar emot. Fläkten har uppfunnits och den får jobba nu.
Tycker att det här blev lite roligt. Då jag besökte Galleri Theodor med Ann-Britt i lördags var där också ett par andra besökare, och dem fick jag fångade i spegeln som finns på den ena tavlan. Hur galet som helst-kategorin fick här ett bidrag 🙂
En del av blommorna i min odlingslott. Mycket har jag inte behövt vattna i sommar. Även om det var mycket varmt igår så kom det en regnskur på kvällen och då är det bara grödorna i växthuset som behöver vatten. Solrosorna har kommit upp här ute, men de får sina fina blommor först senare.
De blå blommorna, minns inte vad de heter, får först rosa knoppar som sedan blir lila/blå. Det är en blomma som håller oerhört länge i vas inomhus. Vallmon i bakgrunden trivs bäst där den är, stor och ståtlig 🙂
Visdomsord jag gillar – lita på processen!
De här två sista bilderna är också från Galleri Theodor där Selja Anonen och Jennika Eskola ställer ut keramikverk.
Åskan drar in över Lovisaviken från öst. Putte i Ryysland kanske har sitt finger i spelet. Blixtrade rejält och vi hann inte helt undan regnet, men sommarregn är varmt och man kan ju alltid tänka att det var en gratis dusch 🤣
Sedan hade jag en stor svart spindel här hemma 😱 Jag har hört att spindlar finns i gamla trähus som mår bra. Hmm… det är ju finemang, men JAG gillar inte spindlar. Grannen råkade vara hos mig och hon tog ut spindeln till terrassen. Vi sade till spindeln att om den vill leva vidare ska den gå in till grannen, inte komma till mig. För här finns både Raid och dammsugare!
Ikväll ska jag se på Victoria 48 år via Sveriges TV ❤
Den 12 juli tycks gå till historien som den varmaste dagen i Lovisa 2025. Tidigt i morse regnade det lite men sedan slog värmen till och det är +27 grader eller varmare. Tackar och tar emot!
Restaurang Kapellet fick besök av bilister från Askola, Rolls Royce-dagen till ära!
Jag var där helt som privatperson tillsammans med Kirppismummo (finns på Instagram), även väninnan AB kallad 🙂 Hon blir numera allt oftare igenkänd som den Instakändis hon är. Människor kommer fram och säger att de gillar hennes konto och följer det med glädje, tar del av tips som Kirppismummo delar med sig och blir helt enkelt bara glada av hennes personlighet.
Vädret gynnade verkligen detta besök och bilarna beundrades av såväl restaurangens gäster som av andra som rörde sig i Kapellparken.
Gjorde en konstrunda i dag också men visar senare bilder från den.
Sommarteater, den sker utomhus under bar himmel när det är som bäst. Vissa dagar skiner solen och det kan vara rejält varmt. Då svettas alla, såväl i publiken som på scenen.
Andra dagar regnar det, mer eller mindre. Då blir det halt på scenen och jag sitter och är orolig för när de unga som springer, dansar, hoppar och gör volter på scenen ska ramla 😱 och kanske slå sig illa.
På scenen såg vi omkring trettio energiska ungdomar, som utan tvivel utgör framtiden för sommarteatern. Sådana talanger, sådan energi och glädje!
Alla var bra, alla hade sin utstrålning. Mina favoriter blev Alma Katz, Albert Rehnström och Aron Gustafsson. Fantastiska sångröster har Amanda Heinonen, Wilma Bäcklund och Rebecka Stråhlman.
Men det som känns bra med en amatörteater är att det finns plats för alla. Varenda en måste inte sjunga som en näktergal eller annars vara perfekt, här finns det ett uppdrag för precis alla som vill vara med.
Här har vi kommit till avslutningsscenen då de studerande har fått sin examen.
Det här är inte tänkt som något slags recension av pjäsen. Den uppgiften överlåter jag till tidningar och radio 😀
Men jag kan ändå rekommendera Fame för alla som gillar dans, sång och musik. Plus att jag anser att det hör till att gå åtminstone på en sommarteater varje sommar. Att understöda och uppmuntra det lokala.
Att göra sommarteater är ett stort maskineri med audition och övningar som börjar redan i januari. Utöver skådisarna och regissören finns det många frivilliga som jobbar med allt från att sälja biljetter, korv, kaffe och glass till att agera parkeringsvakter.
Här är det paus och vridläktaren är därför nästan tom. En ny läktare ska byggas till nästa sommar.
En affischprydd vägg invid entrén till sommarteatern.
