Övrigt

Vintern kom till Äppelviken

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… och det betyder att den första snögubben har fötts på verandan. Det är grannen Pia som brukar bygga gubbarna.

Inne hos mig slog jag igår för första gången på ett par värme-element. Eftersom jag hade bastu på kvällen eldade jag inte igår. Eldandet i sig kräver att jag är hemma och har uppsyn över ugnen under fyra timmars tid. Lägger till klabbar, rör om i glöden och stänger spjällen först när allt brunnit ut.

Det var lite kulet här inne i morse, så två element slogs på igen. Jag får följa med lite hur stor elräkningen blir, men jag vill ju inte frysa heller så det är väl bara att betala. På eftermiddagen eldar jag åter och samma procedur gäller imorgon, och då kan åtminstone ett av två element stängas.

Vi har lite snö kvar på marken här och där. Det kom kanske inte mer än en centimeter och nu lyser solen. Det lär vara två plusgrader men datorns väderstation säger ”tuntuu kylmemmältä” (=det känns kyligare).

Pusselmys, och gårdagens skratt

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Med yllepläden svept runt benen satt jag igår och pusslade på eftermiddagen. Fick ramen klar 🙂

Den här utsikten har jag i köket från bordet.

Igår såg vi med grannen på nyheterna här hos mig i tv. Då kommande väderlek presenterades kunde vi läsa prognoser om att Mellersta Finland kan vänta sig 5–10 mm snö. Millimeter? Är det en nyhet eller nåt slags varning?

Nä, vi tror att det skulle stå METER 🤣 Det om nånting skulle vara en nyhet och något att varna för.
Men kanske vi inte ska skämta så mycket om klimatförändringarna. Om Golfströmmen slutar funka som hittills kanske vi snart är insnöade här på riktigt.

Skadarsjön i Montenegro

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bilder från läsarresan med Nya Östis, som arrangerades 28.9–5.10.

Här ska vi snart starta på en utflykt som för oss ut på Skadarsjön, som Montenegro delar med Albanien. Sjön har ett rikt fågel- och fiskliv. Vi fick syn på några pelikaner, men jag fick dem inte på bild. Båtarna vi åkte med var små, kanske ändå lite större än de som syns på bilden och det fanns toalett.

Riktigt så här liten båt och enkla förhållanden hade vi inte, men det var kul att se några fiskare som rörde sig på sjön.

Fina vyer över vattnet, och de där bergen är ju något av det jag minns bäst från Montenegro (Svarta bergen).

Fantastiska klippformationer gled vi också förbi.

När vi kom fram till slutdestinationen där bussen hämtade oss möttes vi av ett svanpar.

När vi hade åkt vidare med bussen stannade vi på en utsiktsplats som visade oss en av Skadarsjöns många fåror.

Jag är inte frisk än, tyvärr – har vilodag hemma i dag. Men jag skapade en ny tävling där jag lottar ut ett litet häfte med Lilla My-motiv. Kolla på startsidan, skriv en kommentar och du är med i utlottningen. Kostar inget. Men kul om du vill länka till min blogg på din blogg och sprida info om utlottningen 🙂

Fina fönster, blandade bilder från resan

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det här kanske har varit fönsterglas, jag är inte så säker, men annorlunda är de i alla fall. Fanns på Hotel Alexandars gårdsområde i Montenegro där vi bodde fem nätter.

Lite tjatigt kanske då jag talar om mina dygn som sjuk. Tjugonionde i dag, det hela började första dagen jag var officiellt ”deltidspensionär” den första oktober. Så jag minns inte riktigt hur det känns att vara i form. Vissa dagar känns allt lite bättre, andra dagar går det åter ner i en svacka.

Fina gamla fasader i Kotor, gamla stan, med anor från 1400-talet. Det som jag alltid kommer att minnas från Montenegro är de fantastiska bergen som omringade allt ❤

Här vimlade det av turister, precis som det senare gjorde i Dubrovniks gamla stadsdel i Kroatien.

Och utanför gamla stadens murar, på ett avstånd av bara hundra meter, fanns den här lyxkryssaren. Jag tror jag visade bild på den tidigare här på bloggen, men det får då bli en repris 🙂

Ute skiner solen, det är +5 grader. Jag har varje dag försökt göra nånting, utan att överanstränga mig. Skrivit tre artiklar faktiskt på tre dagar och det är så roligt att vara tillbaka i den rollen.
I dag ska jag till ett gym, men det blir inget med blodsmak i munnen. Jag ska trampa lite motionscykel och eventuellt träna benmuskler och axlar i andra maskiner. Men som sagt, måste ta det väldigt lugnt. Halva kuren av medicinerna mot slemmet återstår ännu.

Pusselglädje och läkarbesök

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Igår hade jag kommit så här långt med pusslet. Det har gått långsamt så här i början, men då jag köpte sorteringslådor till blev det roligare 🙂

Orken har det ju också varit si och så med. I dag hade vi redaktionsmöte via nätet och det var jättetrevligt. Dels att se kollegor jag inte sett på länge, dels för att det alltid känns bra att vädra idéer och tankar med andra skribenter.

Jag hann inte vara med på hela mötet eftersom jag redan tidigt i morse insåg att jag måste beställa tid till företagshälsovården. Fanns några lediga tider på eftermiddagen och jag tog en klockan 15.

Min förkylning har nämligen pågått över tre veckor. Men nu kom inte längre snor via näsan. Hostan kändes torr och hård. Vet att kikhosta är i svang och tänkte att om jag inte kollar upp det här finns risken för följdsjukdomar. Jag har inte haft feber, så jag uteslöt lunginflammation, såsom den amatörläkare jag är. Men ville förstås att en erfaren specialist skulle lyssna på lungorna.

Lungorna ok. Öronen ok. Svalget ok. Kanske även huvet ok?
Ordinerades till en början slemlösande receptlagd medicin för tio dagar. Hoppas att den hjälper.

Imorgon hoppas jag orka åka på bokmässa i Helsingfors. Såsom jag längtat! Ifjol blev jag sjuk precis natten innan vi skulle åka till mässan 😦

Sommargardinen till vila

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Nu är en av fyra spetsgardiner lagda till vintervila. Den andra i köket får finnas kvar, men det här fönstret tar emot mest blåst och vinterns eventuella snöoväder. Därför har detta fönster fått en vintergardin som dock inte syns på bilden. Den tjocka gardinen dras varje morgon, tillsvidare, åt sidan så att ljuset får strömma in.

Lycklig står jag och tittar på lövens virveldanser i vinden på den soliga gården. De blåser runt i yster lek, de blåser uppåt och hit och dit. De far förbi mitt andra fönster också, och en del av dem landar på terrassen.

I den bruna vasen har jag äntligen fått ett skott, en avklippt stjälk, av kinarosen att slå rot. Har nu förhoppningar om att få en större kinaros, kanske även hibiskus kallad, då jag planterar moderplantan och den nya med skott i en ny kruka. Har minnen av en stor kinaros som mamma och pappa hade då min syster och jag var barn.

Vackra Kapellparken i Lovisa. De syns inte så bra på bilden, änderna – men de simmar där i vattnet och tjattrade rätt mycket i dag. Hade gärna velat förstå vad de sade 🙂

Gränder i Dubrovnik

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Några bilder från läsarresan.

Smala gränder i Dubrovniks gamla stadsdel. Vackra brunnslock, fin stenbeläggning.

Då jag inte var helt i form orkade jag inte ta mig upp för trapporna i gränden. Hade varit intressant, och säkert funnits mycket att fotografera där, men som sagt, orken fanns inte.

De här möblerna med olika slags stolar i plast, metall och trä vet jag nu inte om jag tycker ser så passande ut i denna miljö, men kanske de fyller sin funktion och har sin charm. Höga bör de ju vara, här får inget brett plats.

Kakao och bjud-på-dig-själv selfies

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

När jag dricker varm kakao består den av 2/3 kokt vatten och 1/3 kall mjölk. Jag tycker inte om att koka upp bara mjölk i sig och utan mjölk är kakao i bara vatten inte gott. Det finns engångspåsar med mjölk & kakaopulver men sådana har jag inte hemma nu. Med dem går det bra att använda bara kokt vatten.

22:a dagen som inte helt frisk, men på bättringsvägen är jag och jag hoppas den här utvecklingen fortsätter.

Igår fick jag ”ett nytt liv” då jag med långt hår och annars rätt likt ett troll tog mig till frissan efter nio veckors paus. Jag försökte ta olika selfies så att ni skulle få se frisyren. Men jag borde ha lärt mig och accepterat för länge sedan att selfies blir inte bra. Då får man bjuda på det man har och släppa loss lite och inte bry sig att man inte är och inte blir perfekt 🙂

Hoppas detta bjuder er på dagens skratt och en Glad Tisdag!

Jag skriver, jag lever – tacksam i vardagen

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Jag har återvänt till livet som frilansskribent. Och jag tycker om det livet. I dag hade jag en kolumn i Nya Östis. Texterna flyter och föds när jag inte blir avbruten hela tiden och när jag inte längre har administrativt jobb som kräver koncentration och tid.

I dag ingår också resereportaget från läsarresan i tidningen.

Annars handlar min vardag mycket nu om att ta det lugnt. Vila så att jag blir av med förkylningen. Jobba lite med texter då jag orkar. Och så eldar jag eftersom en kakelugn lär må bra av regelbunden eldning. Nu ska det ändå blir så pass varmt ute att jag troligen hoppar över en dags eldning, imorgon – för att sedan åter elda lördag kväll.

Så här går jag klädd hemma, och ju kallare det blir kanske det handlar om att ha två par stickade strumpor på fötterna 🙂

Just nu har jag +17 i köket och nästan +20 i de andra rummen så det är behagligt och bra. Jag kanske börjar pussla den här helgen 🙂