Övrigt

Cykeltur och trevliga möten

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Med lite envishet och tålamod kan man lära sig något nytt. Det måste ju i Photoshop finnas en möjlighet att svänga en spegelvänd bild rätt. Och javisst! Image + Image Rotation + Flip canvas Vertical eller Horizontal. Såja!

Här vid Mariegatan satt jag på en bänk då jag tog selfien. Här har vi också cykeln på bild, men jag var förutseende nog att redan i dag ta en annan bild så att jag kan vara med i Hoppa på tåget imorgon där Cykel är temat 🙂

Annars då? Vad fick jag gjort?
Jo, jag förnyade mitt bibliotekskort, eller uppdaterade det.
Jag har inte använt det på några år, men nu ska det bli andra bullar av. Deltidspensionären ska försöka ge sig mera tid att läsa, eller att låna något annat. För det inte inte numera enbart böcker man kan låna på en bibba. Att utforska allt det som där kan göras blir ju också ett äventyr 🙂

Fick två trevliga pratstunder också med vänner jag inte sett på länge, men som jag råkade på i affären och vid torget i stan. Solen skiner, jag har vattnat i växthuset, det är +16 grader och bastuturen väntar. Så det känns som en riktigt bra dag såhär långt. Amen och tack 🙏

Jag kan inte bli en Kirppismommo…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… för hon finns redan. Det vill säga min väninna som slagit genom stort på Instagram med sin profil som Kirppismommo. Men i dag handlade jag faktiskt på Kirppis, alltså det som heter loppis på svenska. Kirppis kommer från Kirpputori (lopptorg), och jag besökte vår lokala Suurkirppis.

Jag som är en Pelargonmommo (fastän jag inte har barn och barnbarn kallar jag mig mommo), kunde bli en Loppismommo, för det är kul att gå omkring där och man kan göra fynd.

Jag har bara en väska som jag använder dagligen, så jag tänkte att om handtagen i den brister någon dag, eller om jag behöver en LITE rymligare en… då är ju den här snygg. Kostade bara fem euro.

Det var en av de mest svårfotograferade selfiena jag tagit 🙂

För den som tycker om loppisar är det här ett eldorado. Men Suurkirppis i Lovisa är mer än bara det. Som ett litet varuhus med allt möjligt till salu. Här var rätt mycket folk i dag då det på gården arrangerades auktion. Men min vana trogen tog jag åter bilder utan folkmängder, eller så den här där man bara ser ryggar på håll där auktionen förrättas ute på gården.

Som ni ser, mulet väder, har regnat från och till. Men det var ändå +16 grader så jag klarade dagen. Annars har jag blivit väldigt väderkänslig, alltså så att jag blir deppad då solen inte lyser 😦

Slutspurts-selfie 😂

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Lätt har det inte varit att leverera en selfie per dag – men tröskeln har därmed också blivit lägre hela tiden, och det var också meningen. Bort med allt det självkritiska! Dubbelhaka, so what? Rynkor? De visar att jag har levt.

I dag fick jag också en lite försenad men ack så underbar födelsedagspresent. Tack till S och P och A för den ❤ En Bondbil till i min samling.

Alla samlar vi på något. De må vara Bondprylar eller Mumin som hos mig, eller något annat hos någon annan.

Bara det att jag har vänner som tänker på mig då de ser Mumin eller Bond, och sedan kanske avstår från något de inte själva tycker sig behöva behålla. DET är fantastiskt!

Jag har dubbletter av en massa små Muminfigurer jag fått i påskägg och andra vägar. Jag gav några av de till S, som i sin tur ger dem till P, som har en burk där han samlar små Muminprylar.

Trädgårdsterapi blev det även i dag. Och där hade jag med mig ett annat objektiv än det jag alltid använder.

Fint fönster och syrenen blommar snart

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

De är på gång. Rakt utanför min dörr och terrass. Lila syrener och snart får vi njuta av doften, vi som kan. Jag vet att det finns människor som har svårt för de starka dofterna från hägg och syren.

Jag har lite återupptagit intresset att fotografera med något slags eftertanke. Ska använda teleobjektivet också och vem vet om jag skaffar mig ytterligare ett tredje objektiv nåt tag.

En hel del fotar jag med mobilen, men jag har ingen ny supermodern smarttelefon. En smarttelefon nog i och för sig, men de allra nyaste har jag fantastiska egenskaper.

Dock har jag alltid varit en vän av ”gammaldags fotografering” med systemkamera, användning av olika objektiv, bländaröppningar, automatiska inställningar kontra manuella, osv.

Ett fönster i en gränd nära mitt hem får vara ett bidrag till kategorin ”Fina fönster”. Där har jag inte särskilt ofta lagt upp bilder på senaste tid. Det blev mera sånt då jag reste, före pandemin. Tyckte att det fanns miljoner fina fönster utomlands, men visst har vi en del sådana här hemma också 🙂

Hade väl aldrig trott detta?

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I lördags. Då det var åtta grader, blåsigt, kallt och jag deppade ihop… Sommaren kommer aldrig! Jag måste flytta, jag står inte ut!

Kanske bra att vara ärlig kring det. Att det känns så ibland.

Men så, två dagar senare, hade vi +20 grader och jag kunde riva bort de sista tätningarna från fönstren och öppna upp… mot sommaren ❤

I köket är det smått kaos nu eftersom jag behövde flytta en del växter. Bråttom, bråttom. Fönstret upp!

Och så en mycket spontan selfie av en glad gumma i trädgården. Rensade, vattnade, njöt i solen. Solrosor verkar komma upp. Zucchini likaså. Tomater, jordgubbar, majsgräs, smultron, vilda blommor. Glädje ❤ !

Majsgräs och Suffeli puffi-selfie 😄

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Inspirerad av mina bloggvän Paula tog jag den här bilden. Det är ju så lätt och så roligt att odla majsgräs, eller popcornsgräs – kalla det vad du vill 🙂 Paula visar hur hennes majsgräs ser ut och jag visar mitt.

Ickepoppade popcorn läggs i blöt över en en natt och sås sedan i kruka eller på friland. Nu har gräset kommit upp!

Och sedan en selfie som visar vilket godis jag gillar. Suffeli Puffi Snacks 😀

Den helande naturen

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Tulpanerna har nästan blommat ut här i Drottningstrandens park. Det är ett stenbord och två bänkar som syns i bakgrunden.

Morgonen var kulen idag med bara +8 grader, men sedan kom solen fram och som bäst har vi väl +14! Det känns helt underbart, som sommar fastän jag cyklade med jacka och tröja.

Jag kom på att det alltid är bäst att bege sig ut. Så länge som benen håller, så länge som jag kan cykla och gå. Det här borde jag göra i väder som väder. För om jag sitter ensam hemma blir humöret inte bättre och jag träffar inga andra människor.

Favorit i repris – tror att jag visat de här skyltarna förr, kanske under bostadsmässan för två år sedan? Men de roliga texterna kan gott gå som bonus under Skyltsöndag.

Invid spången finns skyltar med information om vilka djur man kan se här.

Visst var jag ensam också under denna tur, men bara det att komma ut, att känna vinden i håret, dofterna från salta havet, höra fågelkvitter och känna solstrålarnas värme mot kinden – det var ju värt allt!

Jag såg en skäggdopping med ungar och tog några bilder men hade inte teleobjektivet med, så det blev inget att visa här.

Gångbron, Kronobron, har jag visat bilder på ganska många gånger, men det kanske ni står ut med 😀

Och här är jag nästan hemma igen, har ett par hundra meter kvar. Totalt blev det en tur på 2,5 kilometer med cykeln och 2085 steg – för jag leder cykeln ibland. Således ingen hurtig och fartfylld idrottsprestation, men det var inte meningen heller 🙂

Söndagsskylt och My-strumporna

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Lite annorlunda Skyltsöndag med en gammal arkivbild från ett hyttfönster på Viking Line 🙂
Jag får väl ge mig ut och jaga skyltar igen, då lagret börjar sina här hemma.

Skyltsöndag har för min del inte alltid inneburit att det måste vara en regelrätt skylt. Det kan vara en plansch eller något annat slag av text. Det bästa med olika utmaningar på bloggen är då var och en får tolka dem som de själva vill. Utan press och stress.

Nu är också utlottningen av My-strumporna klar. Den här gången var det Maj-Len som vann, grattis!

Tio deltagare var med, men att just hennes namn inte fanns med bland kommentarerna berodde på att hon hade försökt ladda upp en kommentar flera gånger, utan att lyckas. Hon delade ändå mitt inlägg på sin Facebooksida och jag gav henne en lott.

Utlottningen går alltid till så att jag skriver en lista på alla deltagare och ger var och en av dem ett nummer.

Sedan kontaktar jag en vän, ofta via Messenger, och ber hen säga att nummer mellan 1 och 10, eftersom det nu var tio deltagare.

Marina som gjorde mig sällskap på jazzkvällen igår fick den här gången agera Fru Fortuna.

Jazzkväll piggade upp

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Sommaren kändes avlägsen, men stämningen på restaurang Saltbodans jazzkväll var fin.
Melodisk jazz med Mimie Moores Jazz Edition. Sådan improvisationsförmåga! Och så många instrument de använde, även sådana som det byggt själva 🙂

Kul att komma ut tyckte både Marina och jag, men nästa gång hoppas vi att det är varmare ute än +8 grader. Den här jazzen var ju inomhus, men somrarnas eftermiddagsjazz-jam är utomhus vissa söndagar och då väljer vi en dag då solen skiner 🙂