Övrigt

Drömmar … Guds gåvor

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer
Blommor inomhus ger föraning av våren som snart är här – och sedan sommaren – och vad allt den kan hämta med sig.

Tidigt i morse vaknade jag upp ur en helt underbar dröm ❤
Lite snopet kändes det ju att det bara var en dröm. Men sedan tänkte jag att drömmarna är en Guds gåva, i alla fall då de är så fina som den här var.

Bäst av allt var att då jag slöt ögonen och somnade om, då fortsatte drömmen! Och den blev bara ljuvligare 🙂

Det här var en bra start på dagen. Den här drömmen kan ingen ta ifrån mig.

Som den högsensitiva person jag är suger jag ju annars under dagarna åt mig allt. Både positivt och negativt. Väldigt ofta påverkas jag av outtalade ord och känslospänningar mellan människor. Ibland är det här extra energikrävande.

Då känns det extra skönt att få djup sömn kryddad drömmar. Fragmenten av dem kan leva länge och ge styrka.

En vårlig kyss

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

… vill många säkert ha nu. Jag tycker det ser ut som om de här tulpanerna står i beråd att pussa varandra 🙂

Puss på dig!

I morse var det svinkallt, för årstiden i alla fall – eller kanske det är normalt med duggregn och plus en grad. Huga, kändes som höst då jag cyklade till dagens första jobbuppdrag.

Hann hem en sväng för att skriva en webbartikel och sedan i väg till redaktionsmöte. I den vevan köpte jag en stor bukett tulpaner. De fick inte alla plats i samma vas 😀

Nu har jag en massa skrivjobb resten av kvällen och i morgon träff för följande artikel redan vid halv tio. Men det är bra att sysselsättning finns.
Och jag har blivit lite bättre på att inse att jag inte hinner / orkar med allt hur gärna jag än skulle vilja. Jag måste ha tid för mig själv också, att pusta ut. Åldern verkar ta ut sin rätt 🙂

I morgon ska det bli sol och varmare, bortåt +10 kanske +15 utlovas. Så härligt det skulle vara om den profetian slår in!

Trolska träd

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Jag har inga gardiner hemma. Eller tja, ja… persienner finns.
Men helst av allt sänker eller stänger jag inte dem heller. Bara i sovrummet, så att jag inte vaknar klockan fyra på morgonen på sommaren 🙂

I vardagsrummet har jag inte haft dem nere alls sedan jag flyttade.
Nu öppnade jag också persiennen i köket.

Utsikten från köket.

Snart kommer ingen att se in. Jag bor på tredje våningen och inom kort täcker lövverket all insyn och inte ser jag mycket annat än träd och gröna grenar själv heller.

April, april!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Jag har inte lurat någon i dag och inte tänker jag göra det heller.
Om jag har blivit lurad så vet jag inte om det.

Den här bilden är tagen i Stockholm i början av februari. Jag tyckte det var så fint med solen över husen och bergen där borta.
Men ungefär likadant väder har vi här i dag som det var den sjätte februari där. Och DET är inget aprilskämt.

Sen eftermiddagssol sedd från Silja Lines avgångsterminal.

Ett roligt aprilskämt från 2010 hittar ni här. Lokalkonkurrenten Loviisan Sanomat skrev då att den lokala Hypotenusaklubben hade låtit öppna en Alkomat där bankomaten fanns förr 🙂 Där kunde man fritt med hjälp av slantar eller bankkortet köpa sprit dygnet runt 😀

Livets goda

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… kan vara en macaron som en god vän bjuder på.
Och samtal om livet, utan att behöva titta på klockan.
Stunder då man undrar vart mänskligheten är på väg.
Varför så mycket handlar om pengar och status.
Varför härskar avundsjuka och missunnsamhet?
Varför har alla inte längre förmågan att på riktigt glädjas över andras framgångar? För att vi känner att vi då själva blir UTAN något?

Varsin macaron, i långsamma, härliga och eftertänksamma tuggor.

Jag vill inte bli rädd och misstänksam. Jag vill ha ett öppet sinne. Fortfarande. Fastän jag fått uppleva avundsjuka och förtal.

I dag träffade jag en äldre dam i en affär. Hon sa ”jag tycker om dina texter, de är välskrivna och eleganta”. Jag blev varm om hjärtat och tackade henne. Det tycker jag man ska göra då man får beröm. Man ska säga ”tack så mycket, så glad jag blir”, för det är ju sanningen. I stället för att mumla något som betyder att man undervärderar sig själv.

I kväll blir det lite vitt vin, fikonmarmelad, ost och Skavlan ❤

 

Ett roligt jobb

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… var det då jag fick skriva om Ranua Zoo . Länken går till den engelskspråkiga sidan eftersom det inte finns någon på svenska.

Det här är en artikel i företaget Mediaplanets bilaga som kom ut som ett instick i Hufvudstadsbladet i dag.

Intervjun gjordes förstås per telefon eftersom Ranua ligger i Lappland. Men samma dag, den 15 mars, kunde jag följa med Yles direktsändning då isbjörnsungen för första gången kom ut från boet med sin mamma.
Det kändes väldigt högtidligt, för jag hade ju pratat med björnarnas skötare bara två timmar tidigare.

Sändningen är ungefär nio minuter lång, referatet är på finska och ett sammandrag från direktsändningen. Hoppas den går att se också i Sverige, för den lilla ungen är bedårande.

Matnyttigt i 50 år

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… är en publikation, ett slags historik, skriven av frilanskollegan Agneta Sjöblom. Innan hon bad om hjälp av mig visste jag inte ens att det fanns en förening som heter ”Föreningen av svenska ekonomieföreståndare”.

Men det vet jag nu, och jag är glad för att jag fick medverka i det här projektet med två intervjuer.

Publikationen kom ut lagom till föreningens 50-års jubileum.

Så det här är en liten del av sådant som jag jobbar med.
Håller också själv på att samla in texter och att göra intervjuer för en förening, men den skriften kommer troligen ut tidigast om ett halvår.

En av de två intervjuer jag gjorde i grannstaden för en och en halv månad sedan finns nu med i ”Matnyttigt 50 år”.

En solig och krispigt kall morgon

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… med väckning före halv åtta. Klockan nio skulle jag infinna mig hos optikern. Ett par av mina bättre läsglasögon har gått sönder och jag behöver nya. Har tack och lov ett annat par, plus ett antal billiga varianter som jag klarar mig med då text behöver förstoras upp.

Efter optikerbesöket köpte jag några praliner från affären intill. Ledde sedan cykeln till torget och köpte en kruka med pärlhyacinter.

Den här gången valde jag vita pärlhyacinter. Två år årad har jag haft blå.

Himlen var klarblå, luften kall och krispig. Då det inte blåste var det helt enkelt härligt fastän vi har ett par grader på minussidan.
Livet kändes bra just där och då. Jag kände att jag var i nuet.

Cyklade hem. Åt en av pralinerna.
Placerade krukan på balkongen. Satt där en stund och kände solen värma. Jag har morgonsol där, så ju tidigare jag är uppe, desto större chans att få njuta. Tror att jag någon gång ska äta frukost där 🙂
Har en to-do-lista framför mig med både jobb och privata saker. Nu börjar jag bocka av dem. Senare på eftermiddagen har vi redaktionsmöte.

Soliga vårhälsningar till er alla som tittar in  här ❤

En bra dag i dag!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Vissa dagar känner jag mig kass, ur form, låg.
Då kan jag också tänka att jag inte har något att klaga över, egentligen. För att jag inte är dödssjuk, eller för att jag inte bor i ett land där krig och elände överskuggar allt.

Men just det som är DINA största bekymmer i dag, de ÄR dina bekymmer.
Vi får känna oss ledsna ibland.

Men i dag tycker jag att min dag har varit bra.
Inte för att det har hänt något superspeciellt i mitt liv. Men det är små saker som bidrar till helheten. Solen sken och det var någon plusgrad. Jag var full av energi från åtta på morgonen och fick mycket gjort fram till klockan fem – så jag är tacksam.

Fotbollsdag i idrottshallen.

Arbetsdagen har bestått av korrekturläsning och ett kort besök i idrottshallen där en fotbollsdag för lågstadieelever pågick. Tog en bild och skrev en kort text till tidningen.

Sedan gjorde jag också en kort grej om förhandsröstningen i kommunalvalet som började i dag.

En av förhandsröstningsplatserna i Lovisa – Lovinfo. Som ni ser, sol från en klarblå himmel!

Till den här dagen hörde också ett negativt besked på en ansökan. Men det fick inte humöret att vackla. Jag ryckte på axlarna och tänkte att det finns något annat i beredskap för mig. Tids nog kommer jag att förstå vad som var bra med det att just den här saken inte gick helt som jag önskade.

Möteskaka

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… blev det i dag. Började med lite översättningsjobb hemma, cyklade sedan till en kafeteria där jag hade ett möte kring en historik som jag skriver. Eller min insats går mest ut på att intervjua folk om sådant som hände förr.

Kladdkaka är aldrig fel, men det räcker förstås med en då och då 🙂

Vi har haft storm ett par kvällar, en riktigt rejäl i går. I dag blåste det ännu på dagen men inte så häftigt. Vi har haft sol också, men inte +20 grader såsom vissa kompisar i Sverige… 😀 Nä, nitton grader kallare är det hos oss, men så bor vi ju nära Sibirien också…

Kvällen fortsätter med korrekturläsning av tidningssidor.
Så här går dagarna och jag är nöjd med livet.

De där grejerna jag skrev om tidigare, att jag väntar på att få besked om – de är fortfarande aktuella. Alltså, jag väntar på besked.