Fantastisk marknadsföring!

I det här inlägget skrev jag lite om mina framtidsdrömmar. Jag satte då en länk till Rosa bussarnas hemsida. Tänkte väl inte mer på det än att drömmen kvarstår – en dag ska jag resa med dem också!

Häromdagen damp det ner ett paket genom brevinkastet.
Det innehöll en Rosa bussarna-tshirt, klisterdekaler, en tygdekal och en tidning med information om alla deras resor. På kuvertet fanns också en hälsning från en man på företaget och telefonnumret till honom.

Jag blev SÅ överraskad och glad. Så här ska marknadsföring skötas.

Trevlig överraskning med posten.
Trevlig överraskning med posten.

Och inte nog med det. Jag fick meddela om storleken på t-shirten var för liten. Det gjorde jag via ett sms där jag tackade för den trevliga överraskningen. Bara några minuter senare ringde Anders från Rosa bussarna upp mig.
– Ja, vi tycker om att överraska folk, att göra dem glada, sa han.

En sådan här vänlig och kundinriktad marknadsföring gör att jag verkligen vill veta mer om företaget och ser fram emot att ta del av någon av deras resor – utbudet är stort med allt från några dagars turer till flera veckor långa.

Segelturen på karta

Om någon är intresserad av vår seglingsrutt syns den här.
Bilden går att förstora genom att klicka på den. Om den inte första gången öppnar sig som stor gör den det då du klickar en gång till på bilden där den öppnat sig.
Röda linjen är vägen ut, blåa vägen hem. Ankrings- och övernattningsplatserna har markerats, likaså platsen där jag slängde flaskposten 🙂

Älskar gamla sjökort så det var kul att Robin ritade ut vår rutt på ett sådant.
Älskar gamla sjökort så det var kul att Robin ritade ut vår rutt på ett sådant.

I dag har jag rätt mycket jobb inom mitt företag men i kväll och under helgen har jag tänkt koppla av. Även om jag nu allt mer går över till att jobba med olika projekt måste jag se till att ha ledigt då och då.

Miljöboven

En sak jag glömt berätta från seglatsen.
Ända sedan jag varit liten har jag tänkt att jag ska skicka flaskpost.
Varför det inte har blivit av kan jag inte säga, för det är ju inget svårt att förverkliga.

Riktigt så här kavlugnt var det inte då jag slängde flaskan i sjön.
Riktigt så här kavlugnt var det inte då jag slängde flaskan i sjön.

Nu blev det gjort i alla fall. Någonstans söder om Vessölandet och Emsalö slängdes flaskan med ett brev i havet. Det blåste bort från fastlandet, men prognoserna för följande dag var att vindarna skulle vända.

När flaskan väl var i sjön kunde jag inte ångra mig. Det var då jag såg mig själv som en miljöbov. För det var inte någon glasflaska med riktigt kork-kork jag postat… Å andra sidan, om den slås sönder mot en strand är glassplitter inget kul.

Hur som helst hann jag redan se framför mig hur kustbevakningen plockar upp flaskan. Där finns mina kontaktuppgifter och jag välkomnas av dem då jag åter angör bryggan i Lovisa. Men det spelas inga trumpeter och sjungs inga hyllningssånger. Nej, här väntar man på mig med handbojorna i högsta hugg 🙂

Jag har överraskat mig själv…

… inte bara med att seglatsen blev av.
Ett par andra projekt blir också av.
Jag träffar nya människor nästan varje dag.

Och så har jag sett så gott som alla fotbollsmatcher i årets EM från början till slut.
Trots det – jag har ett liv 😀

Här var ställningen ännu 0-0 mellan Ryssland och Slovakien. Kanske inte ska avslöja slutresultatet om någon bandat matchen och vill se den senare i kväll :-)
Här var ställningen ännu 0-0 mellan Ryssland och Slovakien. Kanske inte ska avslöja slutresultatet om någon bandat matchen och vill se den senare i kväll 🙂

Jag hoppas att jag redan nästa vecka kan berätta något av det jag gått och hållit för mig själv under månader…
Hatar att behöva hålla er på sträckbänken, tycker själv att ”säger man A så säger man B”. Men jag KAN inte säga något ännu, dels för att mycket är oklart, dels för att jag inte vill att nån ska sabba något för mig.

Att jag överhuvudtaget knystar något om att saker är på gång i mitt liv beror på att jag vet att de som känner mig väl märker att något håller på att hända. Jag har inte riktigt varit mig själv här på bloggen de senaste veckorna.

Men – håll ut en tid mina vänner – när jag låter ”nyheterna” brisera kommer mycket på en gång 😀

Kapa rötter, låta nya ta fäste

Det blir många symboliska texter och bilder nu 🙂
Den här tog jag på Brokholmen under seglatsen. Visst är det fantastiskt hur träd klarar sig fastän de är väldigt utsatta för vädrets nycker. På den här stranden blåser det ofta och mycket.
Månne inte vi människor har samma förmåga också? Att rida ut stormar, att klara livet fastän rötter kapas.

Här står trädet kvar fastän delar av stranden spolats bort.
Här står trädet kvar fastän delar av stranden spolats bort.

I går kollade jag samtliga matcher i fotbolls-EM. Tysklands mot Ukraina slutade först kring midnatt. Sedan kunde jag inte somna. Låg och funderade på allt möjligt. Tror jag knoppade av kring två.

Men vad gör det då man har semester? Katastrofalt hade läget känts om jag hade varit tvungen att vakna 6.45. Men nu sov jag till halv tio.

Det är så skönt med inga måsten. De möten jag prickat in för i dag har frivilligt antecknats i kalendern och dem ser jag fram emot.

 

Är det enda säkra det osäkra?

Stoppa ner två eller tre krukor med olika växter i en stor glasburk.
Inredningstips. Stoppa ner två eller tre krukor med olika växter i en stor glasburk. Hur vackert som helst!

Jag känner att jag står inför en del stora avgöranden den här sommaren. Beslut som kräver mod.
Ibland får det mig att fråga mig ”tar det här aldrig slut”?
Innebär livet en ständig förändring? Måste jag alltid känna osäkerhet? Vara tveksam och vackla? Får jag ingen rast, ingen ro?

Jag vill ha det mod som krävs att släppa taget.
Att bara låter saker vara som de är och bli som de blir.

 

Bilder från seglatsen

Bockhamn vid Byön.
Bockhamn vid Byön.

Flera bilder från stället hittas här på Venelehtis sajt.

Fagerö, Sibbo.
Fagerö, Sibbo.
Klippor och strandstenar i motljus måndagskvällen den 6 juni på Fagerö i Sibbo.
Klippor och strandstenar i motljus måndagskvällen den 6 juni på Fagerö i Sibbo.
Restaurangen var tyvärr stängd på Fagerö just då som vi var där.
Restaurangen var tyvärr stängd på Fagerö just då som vi var där.
Moderna rackerier i all ära kändes det genuint att då och då kolla sjökort på papper.
Moderna rackerier i all ära kändes det genuint att då och då kolla sjökort på papper.
På väg hemåt över Kejvsalöfjärden.
På väg hemåt över Kejvsalöfjärden.

Månadsbilden, juni

Naturblommor heter juni månads bild på kalendern av Minna L. Immonen.
Naturblommor heter juni månads bild på kalendern av Minna L. Immonen.

Den här sommaren ska bli bra.
Den här sommaren ska jag vara kapten på mitt livs skuta.
Det var jag inte sommaren 2014.
Då överskuggade den ofrivilliga skilsmässan allt.

Men den lärde mig också en massa nytt.
Till exempel att jag kan och vågar vad som helst.

När jag var yngre hoppade jag benji och fallskärm.
Dåtida pojkvänner frågade ”finns det inga lättare sätt att ta livet av sig” 🙂

Jag vet inte när jag började dra mig för att göra allt det där jag egentligen ville göra. Det tokiga, halvfarliga, äventyrliga.

Som att segla. Eller åka Transsibiriska järnvägen, Hurtigruten. Resa till Bolivia eller åka med Rosa bussarna.

Nu vet jag att jag kan gå min egen väg. Jag har redan seglat.

Seglatsen, del 3

Det var för övrigt väldigt skönt att vara i nyhetsskugga flera dagar. Klart att jag hade möjligheten att kolla dem via telefonen, men jag ville inte.
Då vi var på Benitas Café i Pellinge sträckte skepparen en dagstidning till mig. Det var med stor tvekan jag öppnade den, bläddrade bara fort 🙂

Sällan såg jag på klockan heller. Solen fanns ju där och visade på ett ungefär vilken tid på dygnet det var.

Klippor på Fagerö i Sibbo. Karga landskap som det här är något bland det bästa jag vet.
Klippor på Fagerö i Sibbo. Karga landskap som det här är något bland det bästa jag vet.
Utsikten från toaletten på Fagerö.
Utsikten från toaletten på Fagerö. Det var ingen rusning på ön då vi var där, vilket betydde att jag kunde sitta länge och njuta med dörren öppen 🙂
När vi lämnade Söderskär fyr blåste det bara måttligt. Ett par timmar senare bortåt 15 m/sek i byarna.
När vi lämnade Söderskär fyr blåste det bara måttligt. Ett par timmar senare bortåt 15 m/sek i byarna.

Det som också kändes fint under seglatsen var att vi ibland satt tysta länge. Aldrig kom tanken om att den andra var sur. Man måste inte gå på som en papegoja hela tiden.
Ofta fanns det så mycket att planera på morgonen, att tänka på under seglatsen, att vara koncentrerad kring … att de djupa samtalen föll sig mest naturliga till kvällen i sittbrunnen.