Övrigt

Allt möjligt roligt kan vänta

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… bakom nästa hörn! I dag fick jag medborgarinstitutets kurskatalog i postlådan. Jag ser fram emot att börja botanisera i den. Ska nämligen börja tänka lite mer på mig själv och hur jag kunde hitta tillbaka till det sociala umgänget, upplevelserna utanför hemmets väggar, så att jag inte är klistrad vid datorn precis hela tiden.

I dag har det som vanligt varit hektiskt och mycket jobb. Allt har börjat komma igång efter olika instansers semestertider. Men än har vi sommar kvar, den slutar inte fastän skolorna börjar.

Och så ett litet Hur galet som helst-bidrag. Parkering på landet 🙂

Avkoppling med vänner, och veckans Hoppa på tåget

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

En av mina favoriträtter, Toast Skagen. Det är en förrätt på Bistro Kronan i Lovisa, men jag som inte klarar av stora portioner tycker att det här är lagom, då vi senare också avnjöt efterrätt.

Det rostade brödet var precis som det skulle vara och räkorna hade det tuggmotstånd de ska ha. Fräscht och gott med smaker som framhävdes.

Detsamma gällde efterrätten, varm chokladfondant med vaniljglass, jordgubbar och blåbär. Och bär som smakar bär ska det förstås vara 🙂

Jag hade fått ett gåvokort och kunde nu nyttja en del av det. Drack också ett par glas vitt vin.

De så kallade fredagsträffar som två väninnor och jag haft under många års tid är mycket värdefulla för mig. Vi träffas inte varje fredag men i regel har det blivit ungefär ett par gånger i månaden eller på sin höjd med tre veckors paus. Då avhandlas högt och lågt, allt från kommunal- och världspolitik till familjära ärenden, vi skrattar ofta, ojar oss ibland. Vad vore livet utan vänner och ju äldre jag blir desto mer rörd blir jag då vänner ger mig tid.

Jag hade inga egna foton av veteranbilar, som är temat hos Åke i Hoppa på tåget. Men jag kan använda en bild som min syster Veronica fotograferade för några veckor sedan då det var VW-meeting i Lovisa. Jag tror att en del av de här bilarna platsar in i temat?

Månadsbilden, augusti, än har vi sommar kvar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det finns en sång av gruppen Mamba som är helt underbar, om ni frågar mig. Där sjunger gruppen ”Vielä on kesää jäljellä, vielä tulee kauniita päiviä”, till svenska översatt ”Än har vi sommar kvar, än kommer de soliga dar”. Och nu i augusti har vi de där mörka varma kvällarna och nätterna som vi orkade vänta på hela långa vintern.

Augustimånads bild i Muminkalendern är också härlig. Rönnbärsklasarna hänger i träden, Mumin fiskar med Snusmumriken. Solen skiner och än finns det blommor på marken. Det är sensommar och solen lyste också genom fönstret på bilden då jag fotade kalendern.

Ytterligare en vinkel från hemmet

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Jag har möblerat om ganska många gånger. Flyttade med grannen Pias hjälp i förrgår teven och soffan, vet inte hur många gånger vi testat olika alternativ, men nu börjar det kännas bra.

Här sitter jag i soffan och fotograferar mot köket och sovrummets dörr. Till vänster syns kakelugnen, sedan spegeln, sedan en del av köket och till höger sovrummet 🙂

Jag har ju många grönväxter och även de har fått flytta runt. På vintern kan det bli rätt mörkt i bostaden och då får jag åter se var växterna trivs bäst, var de får lagom med ljus men inte behöver stå för kallt.

Hösten och vintern blir således spännande tider på många sätt och vis.

I dag ska jag i all enkelhet fira att jag varit fem år chefredaktör för Nya Östis. Mitt företag fyllde åtta år i juli och det datumet glömde jag just då bort.

Åtta år som egenföretagare utan någon längre semester, och aldrig betald sådan, är en lång tid. Jag lyfter sedan ett par månader tillbaka partiell förtida ålderspension. Målet är att på sikt jobba mindre så att jag också hinner göra annat medan jag har någorlunda med ork. Mitt knä är i ganska bra skick nu, men det blir troligen aldrig riktigt totalt bra eftersom allt bottnar i en gammal meniskskada och med åren slits ju människans leder hur vi än försöker hålla oss i form 🙂

Blandade bilder från vardagen

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det blir massor av tomater i växthuset i år. Troligen över hundra. Men det tar tid för dem att bli röda. Kanske inom ett par veckor? Jag tar tacksamt emot tips på olika recept, vad allt man kan göra av tomater eftersom jag inte kan äta alla på mackor och i paj 🙂

Lovisabakelse avnjöts i söndags på Café Favorit. Ibland är den mer utsmyckad, beror på vilka bär och ätbara blommor som finns tillgängliga. Den här ser kanske lite blek ut men den var god. Här finns bilder och receptet på Lovisabakelsen.

Vy från Café Favorits gård, vars platser på terrassen inte var tomma men jag fotar ibland med avsikt så att ingen ska kännas igen. Det var en dag med omväxlande väder, stundvis kvalmigt i värmen men också skönt med regn. Vi har haft en fin sommar såhär långt.

Tomteskägg

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… kallar jag det här blomstret. Jag använde Google Lens då jag tog bilderna och fick då ett namn på växten, men tro inte att jag minns det i dag 🙂

Det ser skojigt ut när vinden tar tag i dessa vita bollar och för iväg dem över trädgården.

Jag är inte den som räknar dagar till julen, så det är inte därför tomten nämns här. Kanske det är hans fjolårsskägg?

Äntligen, fritt framför spegeln

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Tycker att det här visar en fin bild av min bostad. Jag fick äntligen bort alla lådor och kassar som hade legat på hög framför spegeln. Jag sitter i soffan och tar den här bilden, mot spegeln som finns i mitt stora rum och mot köket till höger.

Spegeln är lite rolig i sig. Den är byggd av tre glasdelar så det ser ut som om där fanns två flaskor på bordet. Två vaser syns också till vänster. Och när jag första gången såg mig själv i spegeln, sittande på en stol vid sekretären, som inte syns på bilden, tänkte jag ”så där mullig är jag inte” och det var spegeln som ljög 😂

Fortfarande finns här små lådor med allt möjligt som jag inte kunnat sortera. Jag saknar ännu klädskåp men ska försöka få in ett sådant under hösten. Något slags skåp eller förvaringssystem för mina dagböcker vill jag också ha. De ska inte ligga i förvaringsboxar av plast i ett skåp som hittills, då läser jag dem aldrig.

Stilleben, kunde också betyda…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… att jag fortfarande lever, still från engelskan och leben från tyskan. Men ett stilleben är enligt Wikipedia bland annat det som där beskrivs. För mig känns still-leben också som slow-living-style och det passar mig allt bättre för var dag som går.

Skuggspel på vattentunnan i trädgården en kväll i juli.

Blomster från trädgårdens odling. Och märk väl, jag har inte placerat den gula blomman över ängelns huvud. Den bara föll på sin plats där.

Imorgon, utlovas Skyltsöndag och en del Lovisabilder!

En tidig varm morgon mitt i stan

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Vaknade klockan sju. Hade lagt mig klockan 23. Tydligen var jag utvilad. Jag antar att jag sover bättre här på nya adressen (bott här fyra veckor nu), jämfört med hur jag sov i våningshuset.

Här har jag precis varit ute med blandavfallspåsen och fotograferar parken utanför mitt hus. Klockan var cirka halv nio och det var väldigt lugnt. Såg bara en person som var ute med en hund.

Här har jag gått till postlådan och fotograferar den andra parken intill huset där jag bor.

Det var +24 grader redan på morgonen. Härligt att kunna gå ut i en lätt sommarklänning.

Jag har tagit en prenumeration på HBL weekend. Fredagar, lördagar och söndagar hinner jag läsa tidningen. Hakade på ett så kallat pang-erbjudande. Jag ska se över alla mina utgifter och skära ner dem, så i framtiden har jag inte råd med tidningen, i alla fall inte till ordinarie pris.

Men efter en längre paus då jag inte haft andra papperstidningar än Nya Östis och gratistidningen Itäväylä kändes det trevligt och rentav lite lyxigt att kunna läsa en tidning då jag åt frukost.

Jag – plötsligt en morgonmänniska?

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag vaknar numera ofta före klockan åtta. Jag vet inte om det har med morgonens ljus att göra, eller med att jag kanske sover bättre här i gamla huset. Vi får väl se hur det blir i höst och i vinter då morgnarna är mörka.

Ofta börjar dagen med att jag öppnar fönstren i köket och i sovrummet. Morgonvinden tar tag i spetsgardinerna. Det knarrar lite i trägolvet under mina bara fötter när jag går fram och tillbaka i köket. Doften av rostat bröd sprider sig.

Jag gör mina morgonmackor i lugn och ro. Har minst en timme på mig innan jag förväntas börja jobba.

Har en del uppgifter att göra i dag, ofta är torsdag eller fredag ”hjälpa mamma”-dag. Vissa rutiner hör också till jobbet, mot slutet av månaden bland annat medarbetarnas arvoden.

Men jag tycker att jag hinner med annat också nu. Rogivande saker. Tomaterna i växthuset, korta cykelturer, sitta vid gamla sekretären och skriva dagbok, umgås med vänner. Jag hinner ta djupa andetag.

Kinarosen har vuxit sig ranglig och hög, än en gång. Den ska toppas och så får jag se om jag lyckas rota den övre delen. Det lyckades inte förra gången, men moderplantan överlevde. Solen i växternas bladverk på köksbordet gör mig lugn och glad.