Se en sådan fin bukett grannen har plockat ihop från vår odlingslott. Vi sådde ängsblommor och där har humlor, fjärilar och bin kunnat gotta sig.
Jordgubbar kommer det i växthuset, och tomaterna har börjat visa sig men det dröjer innan de är röda.
Jag jobbar mycket just nu när andra har ledigt 😀 Och just för att andra har ledigt, har jag ett litet vikariat för Nya Östis nu i juli. Det är riktigt roligt och lagom med uppgifter.
I dag har jag också ett jobb för en annan tidning, så tiden blir inte lång. Skulle gärna läsa oftare och kommentera mer hos mina bloggvänner, men vanligtvis finns den tiden först mot slutet av veckan. Jag vet att ni finns och ni är viktiga ❤
Visar nu några bilder från utställningen som pågår i Almska Gården på Brandensteinsgatan, ett konstcenter som ligger ganska nära kyrkan, intill finska skolcentret.
Jag minns inte vem som målat denna fina fågel, men de som ställer ut i byggnaden fram till mitten av augusti är Santeri Tuori, Sanna Kannisto, Sandra Kantanen, Niclas Warius, Kati Rapia, Jutta Himonas, Klaus Kopu, Liivia Sirola och Mikko-Pekka Hyvärinen.
Mikko-Pekka Hyvärinen guidade mig och Ann-Britt under vårt besök och här berättar han om sina konstverk i frigolit. Alldeles speciella arbetslokaler krävs då han formar materialet, som ofta är återanvänt. Dessa frigolitbitar kommer från en fiskehamn, de har troligen använts som flöten för nät.
Liivia Sirola var den som fram till i lördags i alla fall hade sålt mest. Hon har sina supporters och jag måste säga att jag gillar damen i mitten speciellt mycket.
Minns inte vem som hade målat denna tavla, men vacker är den.
Lovisabon Kati Rapias verk är också trevliga. Jag ser något som påminner om en blandning av kubism, naivism och modernt stilleben. Färgerna utstrålar harmoni samtidigt som de är lagom fräcka.
Jag som i mångt och mycket gillar svart, vitt och grått – och i detta fall även formerna och sättet att presentera konsten – kunde tänka mig ha en eller två av dessa hemma. Niclas Warius heter konstnären och om jag förstod saken rätt är det här till minnet av hans bortgångne far, ett slags kalejdoskop-konst.
Det blir lite blandade bilder från dagarna som gått. Jag sitter vid datorn mellan 11 och 15 i dag i mitt vikariat och jobbar med utgivning av texter, textproduktion, översättningar med mera. Det är mycket varmt ute redan nu strax efter klockan 10, men med tanke på all blåst och regn och kyla vi haft tackar jag nu och tar emot. Fläkten har uppfunnits och den får jobba nu.
Tycker att det här blev lite roligt. Då jag besökte Galleri Theodor med Ann-Britt i lördags var där också ett par andra besökare, och dem fick jag fångade i spegeln som finns på den ena tavlan. Hur galet som helst-kategorin fick här ett bidrag 🙂
En del av blommorna i min odlingslott. Mycket har jag inte behövt vattna i sommar. Även om det var mycket varmt igår så kom det en regnskur på kvällen och då är det bara grödorna i växthuset som behöver vatten. Solrosorna har kommit upp här ute, men de får sina fina blommor först senare.
De blå blommorna, minns inte vad de heter, får först rosa knoppar som sedan blir lila/blå. Det är en blomma som håller oerhört länge i vas inomhus. Vallmon i bakgrunden trivs bäst där den är, stor och ståtlig 🙂
Visdomsord jag gillar – lita på processen!
De här två sista bilderna är också från Galleri Theodor där Selja Anonen och Jennika Eskola ställer ut keramikverk.
Åskan drar in över Lovisaviken från öst. Putte i Ryysland kanske har sitt finger i spelet. Blixtrade rejält och vi hann inte helt undan regnet, men sommarregn är varmt och man kan ju alltid tänka att det var en gratis dusch 🤣
Sedan hade jag en stor svart spindel här hemma 😱 Jag har hört att spindlar finns i gamla trähus som mår bra. Hmm… det är ju finemang, men JAG gillar inte spindlar. Grannen råkade vara hos mig och hon tog ut spindeln till terrassen. Vi sade till spindeln att om den vill leva vidare ska den gå in till grannen, inte komma till mig. För här finns både Raid och dammsugare!
Ikväll ska jag se på Victoria 48 år via Sveriges TV ❤
Mina första målade stenar har lagts ut i Lovisa. Få se om det kommer meddelanden på FinStones Facebook av någon som hittat dem.
Då man ger ifrån sig stenarna, gömmer dem, lägger ut dem – får man ju räkna med risken att någon kastar dem i havet eller ån, eller bara tar hem dem utan att skriva nåt i Facebookgruppen. Alla känner ju inte till den här hobbyn, och det är inte heller något måste att anmäla sina fynd.
Den här har min granne målat och jag skrev texten bakom. Behåll, eller göm på annat ställe – meddela om fyndet på FinStones FB.
Stenen lades ut i en av Lovisas oändligt många parker 😀 Där kommer följande stenar också att landa, bara färgen och lacket torkat.
En annan sten placerades mycket centralt i Lovisa.
Bonusbild på Glad Måndag! Vissa blommor i fönsterkrukan har vissnat, men blommorna som målats i fönstret vissnar inte i första taget.
Kram till er alla!
Åke håller i temat där vi ska visa 1–5 foton som vi har tagit under veckan som gick. Igår glömde jag temat Hoppa på tåget som handlade om grodperspektiv, men men… kan inte hinna med allt 😀
Skyltsöndag är en annan utmaning som startades av bloggvännen BP genom tiderna. Vi är flera som fortsatt av bara farten med temat, och BP skyltar också då och då. Det gör även Christian, Anki och många andra.
Börjar med skyltbilden. Skylten finns på en vägg i restaurang Kapellet, nära toaletterna.
Och så får det bli blandade bilder från veckan som gick.
En av glasskioskerna i centrum av Lovisa. Il Duo har prisbelönt artesanglass och här valde jag att äta en blandning av vanilj och körsbär. Det var gräddigt och gott!
Här besökte AB och jag en utställning igår. Almska Gården heter huset och här firade jag faktiskt min 60-års dag. Det var ett lyckat koncept att kombinera en utställningslokal med privat servering och fest. Nu har platsen utskänkningsrättigheter, så jag utgår från att den som vill ha privat fest här måste anlita företagarens tjänster.
Blommor som jag plockat från egen odlingsspalt. Vet inte vad den blå heter, och vallmoknoppen som inte syns på bilden har inte slagit ut till blomma. Lärde mig ett knep om den. Ta in den då den är i aningen öppnad knopp, doppa stjälken i hett vatten. En vallmoblomma som fått slå ut utomhus står sig inte inomhus.
Bondfilmerna går ju alltid i repris på TV och jag kan se dem om och om igen. Jag har nästan alla på DVD också 😀
”The man with the golden gun” med Roger Moore filmades delvis i Thailand. Den här ön har jag besökt på riktigt, 2008 då ex-maken fyllde 50 år. Ett minne för livet, och att besöka den så kallade Bond-ön var för mig ett av de viktigaste målen.
Och så ytterligare en bild från gårdagens Rolls Royce-träff i Kapellparken.
Den 12 juli tycks gå till historien som den varmaste dagen i Lovisa 2025. Tidigt i morse regnade det lite men sedan slog värmen till och det är +27 grader eller varmare. Tackar och tar emot!
Restaurang Kapellet fick besök av bilister från Askola, Rolls Royce-dagen till ära!
Jag var där helt som privatperson tillsammans med Kirppismummo (finns på Instagram), även väninnan AB kallad 🙂 Hon blir numera allt oftare igenkänd som den Instakändis hon är. Människor kommer fram och säger att de gillar hennes konto och följer det med glädje, tar del av tips som Kirppismummo delar med sig och blir helt enkelt bara glada av hennes personlighet.
Vädret gynnade verkligen detta besök och bilarna beundrades av såväl restaurangens gäster som av andra som rörde sig i Kapellparken.
Gjorde en konstrunda i dag också men visar senare bilder från den.
Elisamatilda går ut med frågor också denna vecka men har sedan paus en vecka för att återkomma fredagen den 25 juli.
Frågorna har temat SOMMARUTGÅVA.
Vad älskar du med sommaren och vad tycker du är överskattat?
Att det är ljust tidigt på morgonen och sent på kvällarna. Att fåglarna sjunger, solen skiner och värmer ibland, allting grönskar. Sedan överskattar väl både jag och många andra vår förmåga att hinna göra saker. Vi vill så mycket men allt kan omöjligen bli av på en enda kort sommar.
Vad längtar du efter innan semestern och vad längtar du efter när den är slut?
Jag har ingen semester, i alla fall ingen betald sådan. Var företagare åtta år och nu jobbar jag deltid som frilansare. Men då som jag hade semester som anställd längtade jag efter sovmorgnar och lugna, lata dagar. Sedan var det kul och bra att återvända till rutinerna när den dagen kom.
Varvar här med en arbetsvy från den 27 juni. En av stugorna vid sommarkafeterian Bric à Brac i Pernå.
Vad gör dig lycklig en helt vanlig sommardag?
Allt det riktigt enkla med sol, värme, kanske grilla med vänner, ta en cykeltur längs Lovisaviken, höra fågelsång och humlesurr. Att inte ha några måsten, få sova länge om jag så vill.
När känner du att du verkligen är ledig?
Då som jag inte har tider att passa. Inga uppdrag och deadlines som pockar på.
Vad gör du i sommar?
Är mestadels hemma i Lovisa, varvar lediga dagar med jobb och umgänge med vänner. Mer hektiskt på jobbfronten nu i juli då jag har ett vikariat på lokaltidningen. Men det är också roligt.
Sommarteater, den sker utomhus under bar himmel när det är som bäst. Vissa dagar skiner solen och det kan vara rejält varmt. Då svettas alla, såväl i publiken som på scenen.
Andra dagar regnar det, mer eller mindre. Då blir det halt på scenen och jag sitter och är orolig för när de unga som springer, dansar, hoppar och gör volter på scenen ska ramla 😱 och kanske slå sig illa.
Men allt gick bra igår då Marina och jag såg musikalen Fame på Lurens sommarteater. Det regnade, men bara lite.
På scenen såg vi omkring trettio energiska ungdomar, som utan tvivel utgör framtiden för sommarteatern. Sådana talanger, sådan energi och glädje!
Alla var bra, alla hade sin utstrålning. Mina favoriter blev Alma Katz, Albert Rehnström och Aron Gustafsson. Fantastiska sångröster har Amanda Heinonen, Wilma Bäcklund och Rebecka Stråhlman.
Men det som känns bra med en amatörteater är att det finns plats för alla. Varenda en måste inte sjunga som en näktergal eller annars vara perfekt, här finns det ett uppdrag för precis alla som vill vara med.
Här har vi kommit till avslutningsscenen då de studerande har fått sin examen.
Det här är inte tänkt som något slags recension av pjäsen. Den uppgiften överlåter jag till tidningar och radio 😀
Men jag kan ändå rekommendera Fame för alla som gillar dans, sång och musik. Plus att jag anser att det hör till att gå åtminstone på en sommarteater varje sommar. Att understöda och uppmuntra det lokala.
Att göra sommarteater är ett stort maskineri med audition och övningar som börjar redan i januari. Utöver skådisarna och regissören finns det många frivilliga som jobbar med allt från att sälja biljetter, korv, kaffe och glass till att agera parkeringsvakter.
Här är det paus och vridläktaren är därför nästan tom. En ny läktare ska byggas till nästa sommar.
En affischprydd vägg invid entrén till sommarteatern.
I den här miljön, i stadsdelen Garnison, växte jag upp. Som barn lekte jag ofta på grannens gård, Engströms gård, klättrade bland annat i träd. Just de träden finns inte mer, men mycket annat är sig likt. Vi hoppade i en lövhög också då tant Sally hade krattat på hösten. Jag vet faktiskt inte om vi fick göra det, men jag har ingen minnen av att hon skulle ha förbjudit oss. Huvudsaken var väl att vi inte spred löven på nytt ut på gården 🙂
Jag kan inte heller fråga tant Sally för hon finns inte längre. Men många fina minnen av henne har jag. Bland annat då vi på vintern fick dricka varm kakao i hennes kök.
Jag tror att detta är en klematis. Experter på växter får rätta mig om jag har fel 🙂
Det här enorma trädet har många år på nacken. Grenar måste kapas då och då eftersom det är frågan om enorma krafter som river i trädkronorna då det blåser – och den senaste tiden har det minsann blåst.
Det här var en av nio trädgårdar i Lovisa som höll öppet i söndags då Trädgårdsförbundet arrangerade sitt årliga evenemang.
Och från trädgården hoppar vi till vår badstrand som var min arbetsplats en stund i onsdags. Där pågick simskola som jag ska skriva om till Nya Östis. Hade tänkt åka dit redan i tisdags, men det ösregnade då och simskolan hade därför arrangerats först på kvällen då det lite ljusnade upp.
Att här inte är någon trängsel beror närmast på att klockan var bara 10.30 då jag kom till stranden.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 