Blandade bilder från fina Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Bilden togs i Tranbrunnsparken lördagen den 16 augusti då jag var på cykeltur. Vi har väldigt fina planteringar i Lovisa, och kunniga personer som jobbar på parkavdelningen med både planering, planteringar och skötsel.

I dag har det varit en bråd dag som vanligt. Torsdagar är hjälpa-mamma-dagar med att handla mat, ibland besöka apoteket och sedan dosera veckans mediciner hos henne.

Passar förstås på att handla själv då vi en gång är i gång med lånebilen. Tokmanni-besök brukar det bli ungefär varannan vecka. Gillar bäst ett toapapper jag hittar där 😀 Nu blev det också en liten hylla till badrummet och en innerkruka för omplantering av palettbladet plus en stickling som ska till där.

Vår fina busstation, också sedd från Tranbrunnsparken.

Imorgon är det Konstens Natt i Lovisa med ett mycket mångsidigt program. En journalistkollega och jag ska gå på författarkväll. Det händer så mycket att det är omöjligt att ta del av allt. Men huvudsaken är ATT det händer.

Sol har vi haft ännu i dag, kanske runt +16 grader, lite svårt att säga. Blåser lite men bara så att det är skönt, anser jag.

Motorsågen jobbar

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… och av Caritas sovmorgon blev därför inget. Å andra sidan hade jag lagt mig före 23 och fått sömn tämligen fort, så att jag sedan väcktes av ett team som sågar grenar och fäller träd i parken gjorde sist och slutligen inte så mycket.

Jag tog inte den här gången bild på gänget med lyftkranen och sågarna. Däremot ser man här en stubbe (lite mörk bild, jag vet). I stubben har en annan parkarbetare, som klippte gräset med liten traktor, placerat en gren som stormen hade rivit ner. Den var förstås i vägen för hans arbete.

Så här händer hela tiden. Just nu ylar motorsågen. Lite tidigare hördes ett ihållande surr och sedan dova dunsar när stammarna faller. En gång lät det som en mindre bomb hade briserat. Det skakade i hela huset.

Arbetet måste förstås göras, larverna har förstört många träd och om träden blir dåliga finns risken att de faller i höststormarna. Jag antar att jobbet görs bland annat därför.

En av tre stenar jag placerade ut i lördags. Ingen av dem har jag ännu hittat ”rapport” för, så deras öde är oklart. Då vi har Lovisa Historiska Hus sista helgen i augusti ska jag också sätta ut stenar. Lever på hoppet att de hittas av personer från andra orter och på det sättet fraktas vidare. Kanske det också är någon som är bättre insatt i det här med FinStones och Kivat kivet på Facebook.

Många bloggvänner i Sverige har skrivit om svalare temperaturer. Även här väntas nu komma regn och bli kallt. På fredag kanske tyvärr bara 13 grader. Just nu har vi +14 men sol i alla fall. På nätterna kan temperaturen falla till +8. Så om sommaren inte återvänder på något sätt kan jag inte längre ha fönstren öppna dygnet runt. Stängde det sista av tre i dag.

Äntligen, en lättnadens dag!

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

Ryggen tackar, nacken tackar, armarna tackar – ja, hela jag tackar.

Äntligen har jag åter en ergonomisk arbetshörna, ett nytt tangentbord och Windows11.

Det krävde sina timmar, nerver och tålamod, men sånt här går ju sällan snabbt. Huvudsaken är att få allt i ordning och att allt sedan funkar då det gäller appar, program, skrivare och annat.

Nu är det åter en glädje att jobba här och i all synnerhet kan bloggandet återupptas med nya krafter. Plus att jag på ett annat sätt klarar av att läsa och kommentera på vännernas bloggar ❤

Happy – så att jag vill dansa! What is happiness for you? 😀

Glad måndag och fint fönster 😍

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Riktigt så vackert som det är i verkligheten blir det ju sällan på bild.

Men jag njuter nu av sekunder och stunder i mitt kök. Solen silas så oerhört vackert genom lövverket på trädet där utanför. Spetsgardinen bildar då och då mönster, på golvet eller på bord.

Egentligen känner jag mig melankolisk och jag vet inte varför. Kanske det är hösten, som jag vet är i antågande då jag ibland ser och hör gässen flyga över husen.

Det här är blommor och växter som jag själv har odlat. Jag gav en bukett till Inge-Maj och Bengt då vi besökte dem i söndags för en vecka sedan.

Det är 17 grader ute. Jag har en intervju på eftermiddagen och ska sedan göra den klar direkt då jag kommer hem. Imorgon går nästan hela dagen till att fixa Windows11 och att överhuvudtaget få det här med ”dator- och arbetsparken” i skick så att det blir ergonomiskt också.

Vad har jag fångat med linsen?

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Gör det lätt. Kort och gott, vad har du fångat med din lins under veckan.
Så skriver Nacka-Åke och jag hakar på 🙂

Jag tycker om att ta korta cykelturer och har allt oftare funnit mig själv här, vid parkerna och spången intill Drottningstrand i Märlax.

Gångbron, Kronobron. Och det flytande huset. Ofta fotograferar jag också det här 🙂

En av stenarna som jag har målat och gömt. Verkar nog ändå mest som en lottovinst att de ska rapporteras. Någon hittar dem säkert, men vad som sedan händer med stenen vet jag inte.

Vår vackra busstation, och parken intill.

Imorgon, dags för glad-måndag-bidrag.
En intervju som väntar.
Dagarna rullar på.
Jag kollade svalorna på himlen sent ikväll och tankar for genom huvet, blev en kort dikt.

Mamma. Ser du svalorna?
Hör du ljudet av dem?
Du gjorde det, någon gång tidigare i livet.
Du hörde dem då, och såg dem såsom jag ser i dag.
Det kommer en dag då jag inte ser och hör.
Men du mamma, du gav mig det liv jag har.

Skyltsöndag fortsätter, och andra utmaningar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Således ska jag senare i dag försöka hinna sätta ut Veckans foton så att jag kan vara med också i den utmaningen som Nacka-Åke leder.

Men nu Skyltsöndag. Jag har ett par kvar från förra veckans Pridefest.

”Keppari” betyder i det här sammanhanget käpphäst. Riktigt ordet på finska skulle vara ”keppihevonen”, men ordet har förkortats, förenklats. ”Esterata” = hinderbana.
Sådana är faktiskt populära även bland tonåringar hos oss. Inte bara små barn som hoppar med käpphästarna över hinder, utan äldre ungdomar gör det också. De klarar förvånansvärt höga hinder, över en meter höga.

Den här skylten är inte övergiven i ett buskage tillsammans med andra. Den användes i paradtåget, men ligger här medan festen i parken pågår.

I dag kanske vi ska grilla med grannen. Vi får se hurdant vädret blir. Kommer det regn tillreds maten inomhus.

Det har blivit betydligt svalare ute nu. I går kväll hade vi bara +13 grader. Solen skiner nu, men datorn meddelar att temperaturen ska sjunka.

Det var bloggvännen BP som genom tiderna startade Skyltsöndag. Numera fortsätter en del av oss att skylta av bara farten 🙂

Ljusglimtar (HPT) och annat från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

En glimt av ljus i en av tre stenar som jag placerade ut under dagens cykeltur. Temat hos Åke och Hoppa på tåget (HPT även av mig kallat) är ljusglimtar.

Jag har varit i växthuset och vattnat. Det ser mer hotfullt ut på himlen än det var, men jag ville fånga ljusglimten mellan molnen.

Cykeltur i dag från mitt hem, via Märlax och Drottningstrand, över Kronobron. Många ljusglimtar i Lovisaviken.

Ljusglimtar mellan träden i parken intill mitt hem vid Mariegatan. Cyklade kanske fem kilometer. Inte med fart som en hurtbulle. Jag stannade ofta för att fotografera. Placerade ut mina målade stenar. Försökte rätt noga kolla om jag själv kunde hitta någon gömd sten, men nix. Har hittillas hittat bara en enda denna sommar.

Fem en fredag – Övergång

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Fredag igen, och dags att svara på Elisas fem frågor med Övergång som tema.

Men först denna vackra slända som landade på min axel igår. Grannen lyckades fånga den på bild.
Augusti är sländornas tid. Förr tyckte jag att de var obehagliga. Samtidigt som jag höll med om att de är vackra. Nu var det helt ok att sländan satt där den satt.

Och så över till Elisas frågor och mina svar.

Vad känns mest nytt i ditt liv just nu?
Sedan några veckor tillbaka sitter jag i köket och skriver mina artiklar, bloggar osv. Har haft stora problem med den andra datorn, så den bärbara gäller nu. Får det här fixat instundande tisdag. Det här tillfälliga arrangemanget tär på min rygg och mina axlar, ergonomin i köket är inte den bästa… därför har närvaron vid datorn och kommentarer .hos er bloggvänner också minskat. Men, detta var en förklaring, och problemet borde vara övergående.

Vilken färg känns som mest ”du” just nu?
Det är nog svart och vitt, kommer inte från det att jag gillar de färgerna bäst.

Vad är det första tecknet på höst för dig?
Då gässen allt oftare flyger från eller till Lovisaviken, över mitt hem. Först är flockarna mindre, sedan blir de allt större.

Vilken vana vill du ta med dig in i hösten från sommaren?
Vakna lite tidigare om morgnarna, förutsatt att jag är pigg och fått sova tämligen ostört.

Vilken höstrutin längtar du efter att återuppta?
Så småningom att elda i kakelugnen, men det kan jag gott vänta med till slutet av oktober, början av november 🙂

    Där ute på Lovisaviken simmar gässen. De samlas i allt större flockar inför hösten och förbereder sin flytt söderut. Men den sker nog först senare i höst.

    Har inte fotat så mycket privat

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Men hittade sedan på minneskortet ett par bilder jag nästan hade glömt bort i hetsen med alla jobb.

    En trottoar på Alexandersgatan, utanför en inredningsaffär och följande lite längre fram är Café Favorit. Där gör jag ofta intervjuer under somrarna.

    En del av tomatskörden. Fint att den levererar sådär att jag kan plocka 4–10 per dag och äta efterhand.

    Igår var jag så trött att jag lade mig klockan 20! Det är mycket sällsynt i min värld. Och så sov jag klockan runt, till 8.30. Inte lugnt och utan drömmar eller tankar som irrade hit och dit, och i den här åldern ska man ju på toaletten minst en gång på natten… Men jag sov länge och jag kände att jag behövde det.

    Mest har jag fotograferat till reportage och artiklar, så det här med privata foton har blivit lite åsidosatt.

    Nu ska jag godkänna alla kommentarer ni skrivit ❤ Tack för tålamodet. Jag kan inte begripa hur mina dagar blivit så bråda, då tanken var att jag skulle varva ner för ett år sedan… 😀

    Bonden och vårdbiotoper behövs

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    I dag var jag och gjorde ett reportage på en gård. Det kommer ut i Kuriren i september.

    Koskräck lider jag inte av men förstod att det finns personer som gör det. Likaväl som någon kan ha hundskräck eller ormskräck osv.

    Respekt för de stora djuren har jag däremot. Och tacksam är jag för att vi fortfarande har bönder som orkar hålla på med produktion som ger oss kött och mejeriprodukter. Det är ju verkligen ett slitgöra, men många har i dag flera andra ben att stå på för att få verksamheten att gå runt. Arbetet med djuren och för naturens mångfald, till exempel med vårdbiotoper, är en också livsstil ❤

    Nu är jag mycket trött av jobben jag haft och utevistelse, så jag kollar och godkänner era kommentarer imorgon.