Veckans ord – BOK

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
En bråkdel av mina dagböcker.

Veckans ord i Sannas fotoutmaning är BOK. Bok kan vara ett träd, och det kan vara ett litterärt verk.

Själv för jag dagBOK så gott som varje dag. Skriver för hand, började 1976.
Numera har jag flera hundra häften, och jag tror att jag borde skriva testamente om att min yttersta önskan är att dessa dagböcker aldrig förstörs.

Inom de här pärmarna finns mitt liv. Många av mina innersta tankar, men mest är det beskrivningar om vad som hänt och händer i vardagen. Precis allt kring det kan och vill jag inte skriva i bloggen, hur kär den är också är, på ett annat sätt.

Har städat lite i dag och fortsätter i morgon. Ska skaffa förvaringslådor för dagböckerna och sortera dem, åter en gång. På grund av många flyttar under åren 2014-2017 har jag för mig att dagböckerna ligger lite huller om buller 😀

Lite tjuvstart med dessa också

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Runebergsdagen (Finlands nationalskalds dag) infaller den 5 februari. Så lite tjuvstartar jag med dessa bakverk också. Här har jag en söt bit för fyra dagar då jag delar de här itu.

Bilden säger kanske inte hur stora / små bakelserna är. Cirka fem centimeter höga.

I dag är det – 10 grader, man vänjer sig vid kölden, men hur jag än försöker vara nöjd och glad, då man inte kan göra något åt vädret, längtar jag till våren och sommaren då ”allt är lite enklare”. Jag tänker på kläder och det att jag kan cykla då. Nu gäller det bara att planera allt lite mer noga, be om hjälp med skjutsar till vissa ställen osv. Överkomliga ”problem” förstås 🙂

Ljusare har det också blivit ute. För bara en månad sedan tände jag ljusen på balkongen klockan 15.15 för då var det mörkt. Nu är klockan 15.50 och det är ännu ljust ute.

Brr-vädret fortsätter, men fint med sol!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det har varit mellan -10 och -14 grader i dag men soligt och fint och ingen blåst, så jag klagar inte speciellt högljutt. Snön knarrar under skorna och jag tänker att om några månader är den kanske ett minne blott 😀
Eller vem vet? Man ska kanske inte utmana den extrema väderleken… jag vill INTE ha snö på midsommaren.

Alexandersgatan i Lovisa.

Här promenerade jag ofta förr, då jag bodde på Drottninggatan, i den första av tre bostäder efter skilsmässan. Backen var en bra pulshöjare 🙂

Samma gata, med vy mot norr.

Ren och vit snö har vi gott om. Vill någon annan ha? Det kanske går att posta i nåt slags frysförpackning? Men risk finns måhända att man misstänks för narkotikasmuggling 😀

Dags att trappa ner på arbetstakten, i går var det slutspurt för tidningen som kom ut i dag och kvällen avslutades med fullmäktigemöte. I morgon massage! Tämligen ledig helg framöver, en del texter ska produceras men tid för vila ska också finnas.

 

Insynsskydd

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Jag har ingen aning hur det kommer sig att det plötsligt har bildats så här mycket is på mina balkongfönster. Isen finns på utsidan. Troligen beror det här på temperaturväxlingar.

Jag är alltid noga med att inte släppa ut varm luft på balkongen. Förstår ju att det då kan bildas först imma och sedan is på insidan. Då jag tänder ljus där stänger jag alltid dörrarna till lägenheten.

Men som sagt, detta islager finns på utsidan.
Funkar förstås bra som insynsskydd, men inte ser jag särskilt bra ut genom glasen heller 😀 Från sovrumsfönstret och köksfönstret gör jag tack och lov det.

Små vackra isblommor finns här och där.

Fy fabian så kallt!

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I och för sig visar min telefon ”bara” minus 17 grader… men uppdateringar på Facebook berättar att det ställvis varit -25 – -30 grader! Fy fabiaan babiaaan, säger jag, samtidigt som jag uttrycker tacksamhet för att jag haft möjligheten att helt jobba hemifrån dag.

Många telefonsamtal har det blivit och mycket stillasittande vid datorn, men som sagt – de här utomhustemperaturerna är för mycket för mig.

Utsikt från fönstret där jag bodde för mer än fyra år sedan. Bostaden är till salu.

Så jo, det får bli en några dagar gammal bild. Vi har åter bostaden på åsen till salu, nu är rörsaneringen där fixad.

Började jobba vid niotiden, har skrivit mest hela dagen så nu vid 16.30 är det dags att koppla av vid teven och med lite pussel så klart 🙂

Snart har jag alla kantbitar på plats

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… det har bara krävt tre veckor 😀
Men jag har äntligen hittat alla. Och fastän det inte ser ut som om jag kommit särskilt långt så känner jag nu att det här pusslet klarar jag, med tid och tålamod. Om det blir klart först till påsk så gör det inget. Men det går bättre undan hela tiden och jag har lärt mig se nyansskillnaderna i bitarna som ska bilda himmel, hav och solnedgång.
Alla lådor och brickor som är fyllda av sorterade bitar syns inte ens här 😀

Man skulle behöva nitro ibland…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… då Tor bjuder på så mycket spänning att jag tror att jag har hjärtat i halsgropen. Men det är förmodligen bara pulsen som slår extra hårt  där… Hur hälsovådligt det är att leva med i en match såsom jag och många andra gör vet jag inte. Dör man så dör man, på en plats bland massor av vänner, likasinnade och med ett lag som man älskar ❤

Vi hade en ledning på bortaplan i dag med 3–5, men plötsligt var läget 5–5 och 6–5… tills vi kvitterade till 6–6 och sedan vann i förlängningen. PUUUST!

En del av mina bilder blev hyfsade, andra blev mindre bra. Men i kväll var Tors spel ibland huvudlöst och ibland hann inte fötterna med och passningar slogs fel. Så bilden är lite symbolisk ändå 😀