Jag frångår i dag konceptet med bara en eller två bilder i min serie Glad måndag!
Glad måndag kan också vara efterskvalpet av en glad söndag!
I går vann hockeylejonens juniorer VM-guld och mitt favoritlag Lovisa Tor vann bägge matcherna i division ett under lördag-söndag.
Min syster föreslog också i går att vi skulle gå till museet och se utställningen ”Där gatan gick en gång – Lovisalandskap i förändring”.
Det kändes jättebra att vi hann dit, för utställningen håller öppet för sista gången i dag.
Kommendantshuset, Lovisa museum.Intressant film som visade gamla vyer från Lovisa.Alla dessa byggnader som inte finns kvar. Fotot har jag tagit av en bild som finns på utställningen.Bokhandeln, finns inte heller mer…
Det här är en av de byggnader jag saknar mest i Lovisa. Min mammas faster jobbade där, min syster har jobbat där. Jag drömmer fortfarande ibland om att jag är där och handlar.
Någon kanske undrar varför jag och många andra supportrar sitter frivilligt i en buss åtta timmar för att se en match som är två timmar lång. Och hur fördriver fansen tiden i bussen?
Skidtävlingar på väg upp mot Jyväskylä. Juniorhockey-VM:s bronsmatch på hemvägen.
Några har surfplattor med sig och så gott som alla hittar något tidsfördriv på smarttelefonerna. Men vi pratar faktiskt väldigt mycket med varandra så där på riktigt också 😀
Bak i bussen lyssnar många på musik och där spelas det ofta också kortspel.
En restaurangkedja där ingen alkohol serveras och inga cigaretter finns till salu.
Då vi reser längre bort har vi alltid åtminstone en timmes matpaus, och en del kortare pauser för dem som vill röka eller gå på allmän toalett.
Pepparbiff – aaah!
Efter att i Lovisa under två månader på restaurang endast ätit veganrätter satt den här pepparbiffen som handen i handsken eller som gourmeten i Caritas mun ❤
Från bussfönstret njuter vi av fina finländska vyer.Julle och Peik planerar.
Vi var framme i god tid och det fanns tid att spionera på Tors strategier inför matchen. Å andra sidan hade det väl varit vettigare om jag hade kollat motståndarnas strategier och inte våra egna 😀
Här gör Tor ett av sina sex mål. Vi låg under 3–1 men vann slutligen med siffrorna 4–6. Exakt de siffror som jag hade lagt in på Resultatvad. Jag betalade fyra euro och vann cirka 130. Inte illa alls.
Och i dag vann vi borta mot NJ i Seinäjoki med siffrorna 1–10. Den matchen såg jag via Kepit.TV streamad på nätet för fem euro. Jag hade tänkt sätta resultatet 1–11 på Veikkaus, men tänkte att nej – så galet bra kan det inte gå. Det gick NÄSTAN så galet bra 😀
(och ps… vi vann ju hockey-guld i Junior-VM också) ❤
Första söndagen i januari! (redigerat 6.1.2019 efter att en bloggkompis påpekat – jag kan inte räkna! :-D)
Den här skylten finns hemma hos Eddie Bruce som är en välkänd profil i vår stad. Hans intresse för gamla foton och postkort från Lovisa började redan för fyrtio år sedan. Efter det har han tagit hand om en massa andra gamla bilder och negativ. Han har gjort en stor kulturgärning och även publicerat böcker med gamla bilder.
Jag skrev ett reportage om honom i Nya Östis som kom ut i fredags.
Jag har ännu mycket kvar att pyssla och pussla med 😀
På en knapp vecka har jag inte kommit särskilt långt. Dels beror det på att jag inte har haft många timmar tid att pussla och sortera varje kväll, det har blivit en timme här och en halvtimme där. Dels beror det på att pusslet är ganska svårt. Det har 2000 bitar och kräver ett utrymme på 98 cm x 67 cm.
Att sortera bitarna tar sin tid. Förvånansvärt många går i samma nyans, bland annat de som ska utgöra solnedgång, vatten och himmel. Men det går att hitta detaljer att utgå från, för att få en början.
Jag tyckte jag var noggrann, men jag har ännu inte ens hittat alla kantbitar!
Det här med pusselbitar får en metafor att uppstå i min skalle.
Livet är ju också ett pussel där många bitar ska fås på plats.
I går berättade en bekant till mig att hon varit med på en dejtsajt. Hon kände sig lättad då hon fick höra att också jag har varit det för några år sedan. Vi var överens om att det inte är så lätt att prata om kontaktsökandet.
Vi var också överens om att det är hur lätt som helst för en kvinna att få sexsällskap i alla åldrar, om hon vill ha det. Men då man inte är ute efter äventyr och tillfälliga förbindelser är det oerhört svårt att hitta den där pusselbiten som man ibland känner att saknas i livet.
Har dammsugaren tagit dem alla? 😀
I dag är det innebandy i Jyväskylä som gäller. I morgon kanske jag visar bilder från den resan.
Jag är inte vegan, men den sortens mat har ändå väckt TANKAR hos mig.
Med mat TANKAR man också energi.
Olika TANKAR föds då man ser vackert upplagd mat.
Ordet tankar är första bildutmaningen 2019 hos Sanna.
Jag glömde be frissan ta en bild av mig i dag. När jag kom hem försökte jag ta några selfies. Men de blir förvridna såsom alltid, man ser ju inte klok ut 😀
Så den här bilden får duga. Frissabesöket inkluderade massage, inpackning, tvätt och klippning av topparna. Nu doftar håret gudomligt! Det är ekologiskt som gäller nuförtiden.
Jag har också fått tre kramar i dag. Härligt!
I morgon bär det av till Jyväskylä. Innebandysäsongen fortsätter med våromgången. Härligt också det, att få använda ordet VÅR-säsong. Jag hoppas den blir vår säsong, Tors bästa säsong.
… alltså på restaurang, är trevligt. Men utbudet är litet vintertid. I alla fall om du samtidigt vill dricka ett glas vin och sitta vid ett tänt ljus.
I januari är det väldigt lugnt. Folk har väl ont om pengar? Firar vita månaden utan alkohol? Eller så är det bara så att människor kurar hemma i vintermörkret, speciellt då det inte är fredag eller lördag.
Här äter jag ganska ofta under vintermånaderna. Veganrestaurangen har bjudit på många trevliga matöverraskningar. Men i dag stängde krogen klockan 18. Tur att jag och väninnan gick ut redan kl. 17. Vi fick sitta kvar till 19 och äta klart.
Det här med att gå på krog handlar inte bara om dryck om någon kopplar ihop krogbesök med sprit. Att gå på krog för att äta är skönt för en singel som sällan orkar svarva ihop rejäl mat till sig själv. Och den sociala biten, att få dela glädjeämnen och sorger med en god vän, är också guld värd.
Men – det är lite si och så med lönsamheten i januari på krogar i en liten stad. Så jag förstår företagarna. Men det är trist att utbudet minskar och minskar.
Bara att vänta på sommaren, och hoppas pepparschnitzeln finns kvar på Skeppsbro-området.
Solen har visat sig i dag. Stormen har bedarrat, det var minus tio grader i morse.
Jag har varit mycket trött många morgnar trots att jag sovit tio timmar. Troligen beror det på allt som hände under hösten (mammas sjukhusvistelse) och att jag mot slutet av året gjorde två personers jobb under några riktigt intensiva veckor.
Jag har lyckligtvis förmågan att sova och under jul- och nyårshelgen satsade jag på det, att vila.
Solen, och det faktum att det dag för dag blir lite ljusare, vi går mot en ny vår och sommar – ger ny styrka.
Varför är alla tunnlar kvadratiska?
Om jag översatt rätt.
Ni som kan spanska bättre får förklara om det finns något underförstått här.
Till exempel någon ordlek? Nåt snuskigt, kanske 😀
… och snön yr omkring – ja, då sitter jag gärna i min Barcelonasoffa och sveper in mig i min varma mysjacka.
Tacksam för att jag inte var på någon av Tallin- eller Sverigefärjorna i natt. Eller invånare på Åland där stormen verkligen har rasat.
Den här soffan är mig kär. Ett loppisfynd som kostade 400 euro, då nya lär kosta 1500 euro! De här Barcelona-möblerna syns även då och då i Bingolotto när möbler visas då pengar till inredning lottas ut 🙂 Dynan fick jag i julklapp av min syster.
Tacksam också för att jag fick skjuts till ett möte i dag fastän jag inte skulle ha haft lång väg att gå dit. Men vinden och snöyran kändes elaka.
Till i morgon utlovas sol och minus sju grader så det kan bli vackert där ute. Hoppas att vinden avtar.
