Träffade presidenten

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

Då jag till mina vänner sagt att jag bland annat försenar mig från Tors match i dag, för att jag ska träffa presidenten, eller att en lunchdate måste förläggas till ett visst klockslag, för att jag efter den skulle träffa presidenten… var det ju en och annan som höjde på ögonbrynen.

– Den riktiga presidenten? Inte bara en president i nån klubb, som till exempel Lions?

Inte bara en pappgubbe – nej det är en livslevande president.

Förra gången lär det inför presidentvalet bara ha funnits en gubbe i papp i köpcentret Galleria, men nu kom presidenten själv till Lovisa. Han talade om olika värdefrågor men också om hemliga uppgifter som berör underrättelselagen och som läckt ut till media. Den grejen tänkte jag ta upp i papperstidningen, men förstås hade många gjort det till största nyheten och jag syntes själv flera gånger i tv-nyheternas sändning…

Underbar förrätt.

Innan jag träffade presidenten åt jag lunch med en väninna och Bella har den här härliga bruschetta mozzarellan på menyn som förrätt. Behövde ju ingen varmrätt efter det här 🙂

Restaurang Kapellet.

Från restaurang Kapellet där presidenten höll sin kampanjträff hastade jag till idrottshallen för att se Tors sista match före julpausen.  Det blev förlust efter straffslagstävling, men en poäng fick vi med oss.

YES! Bland de fyra bästa i Finland!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Mååål!

Det var en märklig match, speciellt tredje perioden då motståndarna jagade genom att spela utan målvakt och pressa med fler utespelare än vi hade.

Men vi vann slutligen med siffrorna 10–6. Kort om matchen HÄR.

Vilket betyder att Lovisa Tor är ett av de fyra bästa lagen i finska cupen! Oerhört strongt. Jag vet inte ens hur många lag som var med från början men något litet antal var det inte 🙂

Som jag älskar det här laget ❤ Har följt det i med- och motgång sedan 1999. Perspektiv på tillvaron får man då jag tänker att systersonen föddes 1998, och jag tänkte någon gång då han var 4-5 år och hade välutvecklat bollsinne, att OM han börjar spela innebandy och vill tillräckligt mycket där, kanske jag en gång får se honom spela i herrlaget. Och nu är han där 🙂 En av många som ger sitt allt för laget.

Men för att jag inte ska bli en löjligt sentimental moster slutar jag här och säger bara – Grattis hela laget – aj löööv juuu 😀 ❤

I kväll har vi firat lucia

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Det brukar gå lugnt till i Lovisa, och i Finland överlag.
Jag tror att luciakvällen firas på lite annat sätt i Sverige – mina svenska vänner får rätta mig om jag har fel.

En del av Alexandersgatan nära mitt hem.

Det är fint att vi fick snö och att ovädret hann dra förbi till luciakvällen. Det hade frusit på, vi har kanske en minusgrad, så det gällde att gå försiktigt.

Lucia Ina med följe på väg ut från rådhuset där hon kröntes.

Efter kröningen pilade jag i väg med ett par foton till platsen där tidningen layas. Sedan kom jag hem och gjorde en kort webbversion till Nya Östis hemsida, och så lade jag ut bilder i tidningens Facebookgrupp.

Nu ska jag ta det lugnt i tv-soffan 🙂

Nyttigt med elavbrott

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Första gången på väldigt länge som jag, boende i centrum av Lovisa, fått vara med om ett nästan tre timmar långt elavbrott.

I Afrika, eller kanske det rentav räcker med att jämföra med Grekland, skulle dom skratta åt oss. Där är elavbrott en del av vardagen.

Mysigt med levande ljus.

Jag tänder varje kväll några levande ljus, så då avbrottet kom var det inte mörkt som i en säck hos mig.

Men då avbrottet varat längre än en timme började tankarna komma. Har någon fastnat i hissen? Vad hände i mataffärerna där folk stod i kö? Lasaretten har reservaggregat, men en massa problem uppstår väl ändå?

Vi är så bortskämda med vår elektricitet. Vi tar den för given och kanske behövde en liten läxa.

Mysigt på toan.

Då jag på tidningens Facebooksida efterlyste erfarenheter som hade med de strömlösa timmarna att göra fick jag läsa härliga berättelser. Folk blev uppfinningsrika. Tog pannlampor i användning och levande ljus förstås. Började umgås med varandra, spela spel, lösa korsord.

Många tyckte det var härligt, lugnt och tyst, utan måsten, utan tv, utan internet. Fast okay, man hade viss tillgång till det via telefon och surfplatta, annars hade jag inte kunnat höra mig för om allt det här UNDER pågående avbrott.

Men, jag satt också länge stilla i skenet av de levande ljusen och lyssnade på en tickande klocka.

Men spännande var det. Det var troligen tung, blöt snö som förorsakade avbrottet. Och svårt har det varit i trafiken…
Men jag tror vi människor behöver allt detta, för att inse hur sårbara vi och system vi byggt upp är.