Ett minne från utfärden till Kotka då jag besökte Robins utställning på Pub Albert. Hittade också en snygg fasad där i östra grannstaden, den visar jag senare.
Bloggaren som förvaltar Skyltsöndag hittar du här, och den vägen till andra som skyltar. Haka gärna på själv, börja skylta!
Jag brukar ofta dra till med vitsen ”det bästa med Borgå är bussen till Lovisa”. Den börjar kännas lite sliten 🙂 Även om det alltid är skönt att sätta sig i bussen och åka hem till kära Lovisa ❤
Men! Det är underbart att åka till Borgå för att träffa en god vän, äta god mat och pladdra på om allt mellan himmel och jord utan att för den del nämna USA en enda gång 😀
Efter pepparbiffen blev det kladdkaka med gammaldags vaniljglass.
Kvällen fick en fin avslutning med en trevlig busschaufför, men det enda som inte gick såsom jag ville var att han då han lät mig gå av vid kyrkan skulle ha sagt ”hördu, min arbetsdag tar slut här och nu – vill du fortsätta fira kvällen med mig?”
Hahaa! Precis alla drömmar kan inte slå in 😀
… då jag såg solens strålar på muren till skorstenen i Almska Gården. Ni vet, det är en sådan där gigantisk skapelse som går från bottenvåningen genom vindsvåningen och mynnar ut på taket.
I dag ska jag till grannstaden för att träffa en väninna. Förhoppningsvis hitta något riktigt gott att äta, och framförallt – ha tid att snarvla om allt möjligt 🙂
Sådär för övrigt tycker jag att jag har blivit allt bättre på att gå utanför den så kallade comfortzonen.
Säg inte nej – säg JA, eller åtminstone kanske, kanske, kanske.
Jag vågar, jag vill, jag kan!
Och går något åt pipan så är det inte så farligt.
… eftersom vaccinet mot pneumokocker lär hålla livet ut.
Det kostade lite över 88 euro, så ni förstår – det skulle kännas bortkastat att dö dagen efter vaccineringen. Men mitt livsöde kan jag lyckligtvis inte bestämma över, så det blir som det blir – även med den saken!
Och så ett par bilder till från Lovisa.
Jag skriver ju ofta om Almska Gården och utställningar jag besöker där. Så här ser byggnaden ut i vinterskrud. Det är inte många år sedan huset var en verklig rivningskåk, men i dag är det är fint kulturcentrum.
Efter mina två arbetsuppdrag i dag besökte jag bokhandeln som utvidgat. En del av den stora bokhörnan ser så här hemtrevlig ut.
Jag har fått en vinterhatt!
Och goddag! Vi blev lite överrumplade, men ett snötäcke är egentligen rätt skönt 🙂
Allt är Trumpens fel 😀
Härefter skyller vi precis allt på honom!
Nä, nå… Att USA har sitt valsystem är en sak vi inte rår på, och vädret rår vi inte heller på tack och lov.
Jag har tacknämligt mycket jobb framför mig, en massa roliga grejer!
Och så har jag bokat in träffar med goda vänner, almanackan börjar se rätt fullplottrad ut 🙂
… eller en av dem! Skulle kunna göra dem lite oftare, men så pass mycket pill är det ändå för bara EN i ett singelhushåll. Att köpa ett helt knippe dill känns lite onödigt, ganska mycket blir att slänga bort. Säg inte att jag ska göra dillpotatis eller nåt sånt, för potatis hör INTE till mina favoriträtter 😀
Men ansjovismackor är goda! De här bjöd jag mina gäster på för en dryg vecka sedan.
Det här är en del av en vägg i Pub Albert i Kotka där jag var och kollade en utställning för en vecka sedan. Jag gillar färgerna!
I dag har det fortsatt snöa, nästan hela dagen.
Jag har varit på en konstutställning på Almska Gården där det utöver tavlor fanns små bronsskulpturer.
Och jag har fått en fin musikskiva på posten som jag ska recensera inom kort.
Här fortsätter det snöa, jag tror det har snöat hela natten.
Tänk om vi hade snöat in helt och hållet och inte behövt vakna till en morgon då vi får veta att USA valt Donald Trump till president…
Nå, men det är väl som med Brexit i Storbritannien – det var det här folket ville ha. Om dom sedan visste vad dom valde är en annan sak.
Månadsbilden för november i kalendern med bilder av Minna L Immonen stämmer ändå bra överens med hur det ser ut hos oss i dag 🙂
… då jag äntligen fick färgkorrigeringen gjord. Kom inte ihåg att ta någon bild innan jag gick till frissan, men det var nog heller ingen särdeles trevlig syn.
Det är så skönt att bli ompysslad hos frisören, och jag begriper inte nu hur jag klarade tiden med ett hår som borde ha toppats och färgkorrigerats för två veckor sedan…
Det är ett i-landsprobem, jag vet – men visst är det märkligt hur allt känns bättre då håret ser ut som man vill att det ska se ut.
Och så ännu två bilder från min vandring på stan. Igensnöade mattor 🙂
