För ett knappt år sedan startade jag mitt företag Carita Liljendahls mediabyrå. Det första uppdraget fick jag av Lovisa Tors innebandysektion. Tack till föreningen ❤
Sedan dess har jag funderat och kalkylerat. Hört folk säga att det är väldigt dumt att säga upp sig från en fastanställning med sex veckors betald semester. Men jag har också blivit uppmuntrad att följa mitt hjärtas röst.
Det dröjde nästan ett år innan jag vågade göra det fullt ut. Då hade mitt företag fått ett par uppdrag till och räknade ut att jag med hjälp av dem och besparingar på något sätt ska klara mig.
Vi får se hur det går 🙂
Bonga slott, ett av objekten som håller öppet under Lovisa Historiska Hus.
Jag är på målrakan med fotografierna av omkring femtio hus och interiörer i dem. Bilderna publiceras dels i mässtidningen, dels på evenemanget Lovisa Historiska Hus sajt. De finns även på Facebook under Loviisan Wanhat Talot.
Det gick förstås mycket mer tid åt det här projektet än jag kalkylerat med på förhand 🙂 Men jag är glad att jag fick uppdraget, via vilket jag lärt mig känna en massa nya härliga människor!
Bloglovisaär ett annat uppdrag. Jag modererar sajten och skriver rätt mycket själv men idén bygger på att invånarna ska interagera. Det har varit lite trögt där den första veckan men skam den som ger sig 🙂
Och så frilansar jag för olika tidningar, bland dem Nya Östis som är ultralokal.
Det jag vill mest av allt är att jobba i Lovisa och för Lovisa. Det finns så mycket fint i min stad.
En blomma i Eijas Garden som är öppen under Lovisa Historiska Hus.
Någon gång i maj bestämde jag mig.
Den här sommaren ska bli bra.
Jag frågade mig vad jag drömmer om. Vad vill jag göra och varför? Vilka människor vill jag umgås med? Vem ger mig stöd, vem tror på mig, vem vandrar vid min sida, vem bär mig om så behövs?
Jag fattade stora beslut. Men inte utan att tvivla, vackla, känna oro och stappla. Så kommer jag att göra även i framtiden.
Men varken oro eller tvivel ska någonsin få mig att ge upp mina värderingar eller att släppa mina drömmar.
Jag hoppas att många av er som läser det här ska förstå att ni har varit och är viktiga delar av mitt liv. En del av er har hört mig uttala de här orden högt. Om jag dör nu så dör jag lycklig.
En skilsmässa behöver inte vara slutet på ett liv.
Den kan vara början på något nytt och underbart.
En del dörrar stängdes bakom mig, men nya öppnades framför mig.
Eijas Garden invid Eijas torp i Abborrfors, Strömfors, är en av många objekt som håller öppet under Lovisa Historiska Hus.
Trädgården är enorm och har olika så kallade rum, oaser där man stilla sitt sinne. Den här roliga grodan är bara en av hundratals fina detaljer som utöver alla växter och blommor pryder trädgården.
Min andra seglats tillsammans med en vän och van seglare är genomförd. Vi hade nästan inga vindar alls, det blåste mellan en och fyra meter i sekunden. Men ack så skönt det är att segla i bara en, två eller tre knop. Varför stressa?
Ibland hörde vi inget annat än fåglars läten och vattnet som porlade där vi gled fram. Då och då avbröts tystnaden av motorbåtar som fräste förbi.
I dag blir det ett lite längre inlägg. Stundvis tänker jag drista mig till att såväl skämta som ironisera och överdriva 🙂
Trängsel vid gästbåtsbryggan i Tirmo.
Att ta sig från Valkom i Lovisa till Tirmo skärgårdscenter tog sju timmar i fredags. Det blåste som sagt nästan inte alls, men vi ville segla största delen av sträckan.
För att göra en lång, något bedrövlig historia kort, trodde vi att vi skulle få lyssna till bluesmusik eftersom Tirmo Blues pågick där. Men snarare ansåg vi att musiken som spelades var skränig rock… Vi nöjde oss med att lyssna på ”underhållningen” på avstånd från båten.
Jag tänker inte heller säga vad övernattningen kostade. Bara att den var svinaktigt dyr med tanke på att man som gäst vid bryggan hade stora svårigheter att hitta till affär och toalett. Inget var skyltat och vakterna kring det avspärrade området var inte direkt serviceinriktade 😦
Men vi hade trevligt där vi satt i sittbrunnen och diskuterade livets stora mysterier. Då de yttre omständigheterna inte är de bästa får man själv göra så gott man kan av situationen man försatt sig i då man valt brygga…
Natten blev som den blev med skränande berusade personer på bryggan och i en del båtar. Man fick ta det med humor. En kille var synnerligen speciell och ville visa alla Angry Birds-figurer han låtit tatuera på sin kropp. På något vis och vänster lyckades jag avstyra hans manöver.
Sommartorg vid Benitas Café i Pellinge.
På lördagsmorgonen styrde vi stäven mot Benitas Café på Pellinge. I början av juni var där rätt lugnt, men den här lördagen vimlade det av folk som besökte sommartorget.
En av dem visade sig vara en kvinna som läser min blogg. Jag visste inte då vem hon var men hon kände igen mig, så det var kul att byta några ord med henne. Om du läser det här – så tack för din repons!
Hela terrassen var fylld av glada personer, bland dem även Angry Birds-mannen som jag verkade ha magneteffekt på.
Kommersen gick bra, folk var glada och med tanke på den korta sommarsäsongen är jag är glad å kafeteriaägarens vägnar.
Men då jag själv knappt hörde mina tankar fann jag mig ganska fort längta till en lugn och avskilt belägen lagun. Jag hade ju åkt ut på seglats för att relaxa, inte för att gå upp i högvarv…
Sommaren när den är som bäst i vår östnyländska skärgård.
Sagt och gjort. Lagunen letades fram. Den fanns i Lillfjärden.
Första doppet i Lillfjärden.
Det var underbart skönt med ett dopp i kvällssolen. Vattnet var måhända inte mer än sexton grader varmt men simturen var uppfriskande.
Andra hade också hittat till viken.
Efter min simtur körde tre killar i en motorbåt upp intill vår segelbåt. Jag tog ingen bild på dem, men det är så fantastiskt med alla dessa friluftsmänniskor och båtfarare. Man behöver inte känna varandra, man börjar prata om båtarna, varifrån man kommit och vart man är på väg. Eller som i killarnas fall, vilket kvällens fiskafänge var.
Övernattning vid Lillfjärden.
Motsatsen till stöket i Tirmo fann vi här vid Lillfjärdens naturhamn. En god nattsömn var garanterad, dels också beroende på att sömnen natten innan i Trimostöket inte blev längre en ett par, tre timmar.
Också här vid Lillfjärden pratade vi med människor vi aldrig sett förr. Det är möjligt att vi träffar en av damerna från Helsingfors senare i sommar i Lovisa.
Jag tog många videosnuttar under resan. Vill du se dem och fler bilder finns de på min öppna Facebookprofil.
Ett av de mest populära platserna i Lovisa på sommaren är Café Saltbodanvid Skeppsbroområdet i Lovisa. Där finns också andra fina restauranger och kafeterior, men Saltbodan kom först och firar trettio verksamhetsår i sommar.
När ni läser det här är jag troligen ute på Finska viken och seglar. Uppdaterar från resan om det är tekniskt möjligt, annars hörs vi senast på måndag.
Det här huset är vackert på många sätt, inte minst tack vare grönskan på väggen. Tog en bild av det i samband med en av mina många rundor med fotograferingsuppdrag för kommande Lovisa Historiska Hus. Det här huset är inte med det där, men förtjänar att visas upp ändå, tycker jag.
Åker ut på seglats i dag. Återvänder på söndag eller måndag. Hoppas kunna visa fina bilder senast då.
Har Ipaden med mig och kan eventuellt lägga ut något här under seglatsens gång, men är inte säker på att tekniken funkar. Så det är bäst att inte lova nåt.
… behöver några dagar ledigt, så han (läs: mitt manliga jag) säger att jag kanske borde åka ut och segla några dagar. Endast där kan jag koppla bort helt från sådant som har med företaget att göra.
Han är mycket trevlig min chef ❤
Första doppet i havet blev så sent som den 20 juli. Tror att det inte var mer än femton grader men oj så skönt det var 🙂
Efter att ha tvättat alla mina mattor (de är inte så många, jag har sparsamt av allt i sådan väg nu) var det skönt med ett dopp i havet i går. Här är det frågan om en lugn vik, men en del av havet och Finska viken ändå 🙂
Jag har haft så otroligt mycket att göra de senaste dagarna. Möten som har med mitt företag och kommande jobb att göra, möte med en förening där jag är sekreterare och med om att förbereda en sommarfest.
Jag har fotograferat historiska hus, skrivit artiklar både för bloggar och tidningar – och jag har själv gett ett par intervjuer.
Det är så roligt alltsammans men jag måste nu lyssna på min chef som säger att det är viktigt att vila. Jag bör ibland komma bort från allt som har med bestämda klockslag och deadlines att göra.
Så för säkerhets skull gör jag några förhandsinställda inlägg för fredag-lördag-söndag-måndag 🙂
Firade nytt hyreskontrakt med kaffe och kaka.
Och så träffade jag min nya hyresvärd. Vi konstaterade att vi ”ingår registrerat partnerskap” och firade det med kaffe, chokladkaka, vispad grädde och hallonsås på Runda Munken i Lovisa.
Jag har trivts otroligt bra i min trea men tror att jag kommer att göra det i tvåan också. Mot slutet av augusti får ni se bilder därifrån.
Charlotte Vainio fick en stund med James Bond innan hon fortsatte jobba.
I går tog Radio Vega Östnyland kontakt med mig. Radion ville sända en intervju med mig direkt och den skulle handla om Bloglovisa som jag är både skribent och moderator för.
Så fort jag hör ordet direktsändning skriker en del av mitt inre ”nej nej nej – utsätt dig inte för det, du vet hur nervös du blir, hur dåligt du sover natten innan!” En annan del av mitt inre säger att jag visst ska våga ställa upp. Inte minst för att jag kan ge min hemstad Lovisa och den rätt nystartade bloggen publicitet. En blogg där konceptet bygger på att också invånarna ges möjlighet att medverka med bilder och berättelser, eller ge tips om vad de vill läsa om på bloggen.
Jo, jag sov dåligt. Drömde hela natten om intervjun. Men det kanske var bra. Jag processade måhända något då. Och innan reportern Charlotte Vainio och ljudteknikern kom satt jag en stund stilla för mig själv och bad om att ett inre lugn skulle infinna sig.
När stunden var inne för direktsändningen gick allt bra. Inte minst tack vare en proffsig reporter. HÄR kan du läsa intervjun på webben.
Eller galet fint kanske man ska säga i det här fallet.
Och helt galet sanslöst att jag med mobiltelefonen hann fånga sländan.
Den sitter fin som en brosch på Faster Asters blus 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 