Häromdagen fick jag ett paket på posten. Det innehöll en sten och några fina rader på ett kort som en vän i Stockholm skrivit.
På en strand i Antibes i Franrike, där det fanns miljoner och åter miljoner av stenar, fick hon syn på en. Den fick henne att tänka på mig och på mitt nya liv.
… alla strecken på stenen är alla spännande vägar du nu har framför dig att beträda…
Gissa om jag blev rörd?
Och gissa om alla små ord ni skriver här, all lycka ni önskar mig, också gör mig glad?
Jag vet att jag inte är och inte kan vara älskad av alla. Men de vänner jag har, de som hela tiden pushar och stöder, bär mig över de motgångar jag fortfarande möter.
Kramar och kärlek till er alla ❤
Stenen till höger fick jag av vännen då skilsmässan kändes som värst sommaren 2014. Den bruna stenen i mitten fick jag igår.
Kerstin Hafréns vackra naturfotografier kan beskådas i Klassiska Båtars boda till och med den 28 juli, dagligen mellan klockan 12 och 18.
Jag valde att visa den här bilden eftersom badstranden Plagen är en kär plats för mig. Här har en del av Lovisaviken frusit och perspektivet är så otroligt fint mot Sågudden och Kråkholmen. Längst borta skymtar sädessilon i Valkom hamn.
Missa inte Hafréns utställning!
Det känns ju alltid lite mer definitivt, det där så kallade avslutet, då man städar kring sin gamla arbetsplats och lämnar en nyckel tillbaka. I dag gällde det mitt arbetsbord i Lovisa.
Jag plockade ihop mina få privata ägodelar därifrån. Bland annat ett konstverk som jag hade köpt på en utställning på Almska gården.
Tjugosju år gav jag åt lokaltidningen Östra Nyland. Ett och ett halvt åt regiontidningen Östnyland. Nästan trettio år av mitt liv 🙂
Men nu blåser nya vindar. Från och med i dag är jag officiellt egenföretagare på heltid.
Som ni vet ska jag snart också flytta till en LITE mindre lägenhet. Även om det sker först i mitten eller mot slutet av augusti är jag redan i full fart med att fundera hur bostaden ska forma sig på den nya adressen. Alla saker ska hitta nya platser. Men jag känner tillit. Det blir bra. Bostaden är rymlig och ljus och har trägolv såsom jag haft här i trean.
Jag har en vecka späckad av aktiviteter framför mig. Både med tanke på fritid och jobb. Just nu känns det gott att leva.
Det är ändå nuet som gäller. Det som hände i går är ett minne blott, om morgondagen vet jag ingenting.
På den svenska sajten Roliga skyltar finns det mycket roligt att beskåda. Man uppmanas sända in egna bidrag och att dela skyltarna, därför vågar jag låna en skylt därifrån.
Annars är det BP på Konst eller konstigt som förvaltar Skyltsöndagen i bloggosfären. Kom gärna med du också! Man måste inte skylta varje söndag och även andra texter än de som finns på skyltar duger, såväl skyltfönster som planscher och annat fint.
… för att jag skulle återse den här fina platsen. Vårdö sund i Valkom. Där åkte vi ofta med familjens träbåt Puck då jag var liten 🙂
Vårdö i Valkom och det vackra smala sundet glider man in i om man tar sig ut från bilden längst bort till höger.Mysigt med fiske.
Såg så mysigt ut då mannen satt och fiskade och killen tittade på. Tog bilen i smyg genom bilfönstret men precis då jag knäppte vände sig killen om 🙂
Kvällssol i Kapellparkens träd på Drottninggatan.
Blev en trevlig dag med lunch på Skeppsbroområdet med en god vän. Solen sken och båttävlingarna på viken hade rätt bra vindar.
Efter lite sightseeing på stan och i Valkom träffade jag ytterligare några vänner och slutligen var det skönt att promenera hem vid 21-tiden och sortera alla tankar som snurrade i huvet.
… man blir ordlös kring allt som händer i världen just nu.
Samtidigt växer min känsla för allt som har med kärlek, fred, tolerans och vänskap att göra.
Vi ska inte sluta resa, vi ska inte låta rädslan segra. Då når ju terroristerna, och alla de andra som motarbetar demokrati och öppenhet, sina mål. De vill se oss leva i osäkerhet och skräck 😦
I dag ser det ut som om solen kan visa sig mot eftermiddagen. Jag ska fotografera ett historiskt hus och sedan kolla lite båttävlingar vid Skeppsbron. Eventuellt luncha med en vän.
Livet bör ju gå vidare, på alla plan – oavsett vad som händer i världen.
Mitt kära hemland Finland. Bilden tog jag då hockey-VM pågick.
Finns att göra en massa inomhus en regnig dag som denna. Bara +15 grader, synd för arrangörerna av Small Ships Race i Lovisa. Men båtentusiaster och tävlingsseglare brukar inte låta sig skrämmas. Hoppas vädret är bättre i morgon, det skulle alla vara värda.
För min del blir det fler blommor som symbolbilder för allt som händer och växer i mitt liv.
Tror det här är lavendel. Tycker blomman till höger ser ut som en påskhare 😀
I dag har jag ringt skattekontoret för att få nytt skattekort och journalistförbundet för att få all info jag behöver som frilansjournalist. Jag har träffat min fantastiske hyresvärd som hjälpt mig massor de två senaste åren – för nu är det snart dags att flytta igen!
Inte för att jag inte skulle trivas… nej, det här är en av de absolut bästa bostäder jag haft. Men jag måste få ner utgifterna och flytta till en mindre lägenhet. Bilder från den får ni se mot slutet av augusti då flytten blir aktuell. Så det var liksom den tredje nyheten den här veckan 🙂
Jag har via mejl sagt adjö till alla mina kolleger på KSF Media, i morgon är officiellt min sista arbetsdag där. Under helgen ska jag tömma arbetsplatsen i Lovisa på mina privata ägodelar.
Så otroligt mycket har hänt i mitt liv sedan maj 2014 då skilsmässan blev ett faktum. Det ena har gett det andra, också omställningarna från lokaltidning till regiontidning betydde att jag började fundera om jag skulle våga hoppa ut i tomma intet och satsa på mitt företag.
Nu är det gjort. Och jag kan bara be om att livet ska bära mig ❤
… som jag tror ska bli spännande är den blogg för Lovisa som jag fått skapa.
Idén föddes redan för ett år sedan då en annan kommun lanserade en blogg där invånarna fick vara med och berätta om allt fint som finns där de bor.
Nu hoppas jag på ett stort gensvar, sann interaktion, av alla människor i min hembygd.
Gå in och kolla den här sajten. Där händer kanske inte saker riktigt varje dag men några gånger i veckan i alla fall. Och oftare om det kommer läsarbidrag.
Lovisa stad som är min uppdragsgivare i det här faller informerar om nyheten här.
(redigerat i oktober 2020 – länkarna funkar inte längre eftersom bloggen lades ner för några år sedan. Jag fick andra jobb, och sedan dess har också Lovisa stad förnyat sin webbsajt)
I naturen händer allt fort känns det som. Dagar och veckor rusar. Snart är det höst. Lev i nuet!
Gillar den här bilden bland annat för att där är en insekt och lite spindelväv med 🙂
Vill med det här inlägget hälsa extra varmt till de läsare som följer min blogg mer eller mindre kontinuerligt. Och tacka alla er som stöder mig och sprider goda vibbar. Man behöver inte tänka lika som jag, men den som inte tycker om mig behöver ju inte heller läsa min blogg.
Vill också säga att jag försöker hänga med och kommentera på alla mina vänners bloggar. Men ber om ursäkt för att jag kan verka lite inaktiv där de närmaste dagarna.
Har slutspurt med fotograferingen av de historiska husen. Och även i övrigt är kalendern fullklottrad av intervjuer och diverse träffar, fotograferingsuppdrag och annat.
Men vet ni – jag är SÅ glad för det. Jag känner att jag lever. Och det är mycket mer än jag gjorde för två år sedan. Då jag knappt vågade gå ut, då blicken var sänkt mot marken, då skilsmässan gjorde att jag inte kände mig värd något.
Men nu blåser nya vindar.
Det kommer att blir en hel del avslöjanden här på bloggen inom kort. Och jo, Antonia… du säger alltid att jag kan det där med att hålla spänningen uppe 🙂
Nå, det är väl inga statshemligheter som blottas här. Men något smått spännande i alla fall 😉
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 