Långt in i Sibboskogarna…

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… åkte jag i dag 🙂 Eller så känns det bara då man tar vissa vägar man aldrig åkt förr. Avsikten är liksom inte nu att mobba Sibboborna och säga att dom är skogsollar 😉

Först körde jag ut från Borgå, sedan med motorvägen mot Sibbo. Bort från autostradan, in på en smalare men ännu rak landsväg. Ju närmare mitt mål jag kom, desto krokigare och smalare blev vägarna. Den sista biten var en sandväg och sista snutten mest lik en stig. Men det är SÅ roligt att få vidga vyerna, besöka platser jag aldrig varit på förr och träffa helt nya människor.

Sojavax kan brytas ner i komposten, glasburkarna återanvänds och runt burkarna viras papperssnören i olika kulörer.

I dag handlade det om ljus och andra produkter som tillverkas av återanvänt material. Och en del av pengarna går till Östersjöfonden. Här har jag skrivit om det.

Då jag vissa dagar har åtta mil till och från jobbet är jag trött men för det mesta riktig tillfreds då jag kommer hem. I morgon jobbar jag från Lovisa ❤

Nominera din finlandssvenska favoritblogg!

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Till och med den 23 oktober pågår den första nomineringsomgången till Galan 2015.

Det finns tolv kategorier att välja bland. De är blogg-, kultur- och nöjesrelaterade. När du nominerar får du enbart fylla i en blogg/person per kategori. Du kan antingen nominera i alla kategorier eller nominera i bara vissa kategorier. Endast en blankett per person får lämnas in.

Regler och blankett för nominering hittas HÄR.

En speldosa jag fick av min ex-make. Jag är glad att jag sparade den fastän det först gjorde ont att höra "You are the sunshine of my life". Jag kom ju ihåg allt det fina som hade varit men som sedan togs ifrån mig. I dag kan jag se med distans på det som hände.
En speldosa jag fick av min ex-make. Jag är glad att jag sparade den fastän det först gjorde ont att höra ”You are the sunshine of my life”. Jag kom ju ihåg allt det fina som hade varit men som sedan togs ifrån mig. I dag kan jag se med distans på det som hände. Sedan maj 2014 har jag här på bloggen skrivit en hel del om de känslor skilsmässan rev upp, men genom åren, och på senaste tid, har jag skrivit om mycket annat också 🙂

Det känns lite ovant för mig att puffa den här tävlingen. Jag tror inte att jag någonsin varit nominerad till en bloggtävling tidigare, men nu har några personer sagt att de gärna nominerar mig. Tillsammans med Daniela och några andra finlandssvenska bloggare har jag kommit överens om att det är bra att göra reklam för den här tävlingen. Många har ju inte bloggar själva men läser flitigt andras och deltar gärna i nomineringen. Men alla känner inte till att tävlingen finns.

Så tänk efter – vilken finlandssvensk blogg gillar du och varför? När du kommit på svaret på frågorna – nominera dina favoriter!

Ett kort betyder så mycket

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Ett kort som gjorde mig rörd och glad.
Ett kort som gjorde mig rörd och glad.

Visst är det fint det här kortet 🙂 Jag tycker så mycket om Lilla My från Muminvärlden ❤

Kortet fick jag av min syster häromdagen. På baksidan står det bland annat Grattis till ”nya” jobbet, vilket hänvisar till att jag sedan den första oktober är ansvarig för familjesidorna i tidningen Östnyland. Ett jobb jag genom åren drömt om att få men aldrig kunnat tro att skulle bli möjligt. Jag som har svårt för att problematisera och ställa politiker mot väggen, och som därför inte längre tyckte jag var någon bra nyhetsreporter, blev så himla glad då jag erbjöds uppdraget att ta över de så kallade dagbokssidorna i tidningen.

Men tillbaka till kortet. Framsidan får mig på gott humör.
Och de tankeväckande orden som min syster med vacker handstil präntat ner på baksidan gjorde att tårarna steg i mina ögon.

You survived what you thought would kill you.
Now straighten your crown and move forward
like the Queen you are.

Alla de som känner mig väl vet hur hårt jag tog skilsmässan i maj 2014. Det kändes som om livet inte längre var värt att leva, hur skulle jag kunna andas och bo kvar i samma lilla stad som han?

Men det gick. Jag blev lite tilltufsad men jag har putsat dammet av kläderna och rätat på ryggen och rättat till kronan på mitt huvud 🙂

Och jag blev påmind om hur mycket ett litet kort kan betyda. I dag sätter jag ett par sådana på posten och under hösten ska det blir fler, såsom det blev i somras!

Skyltsöndag, den 18 oktober 2015

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Två bidrag får det bli också den här söndagen. De två sista skyltarna/planscherna/direktiven från Tallinn.

Det bästa med skyltsöndag, som förvaltas av Konst eller konstigt, och som många bloggare deltar i – är att det inte måste vara en skylt man visar. Det kan vara reklamtavlor, planscher, texter på bilar, inramade visdomsord – ja, vad som helst!

Klara besked på champagnebaren!
Klara besked på champagnebaren!
Konserter och filmer på bio marknadsfördes på en av murarna runt gamla stan.
Konserter och filmer på bio marknadsfördes på en av murarna runt gamla stan.

En bild jag visat förr

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… men är alltid nöjd då jag kommer från frissan.

Är inte så bra på att själv få till det med lockar i hela håret så därför känner jag mig extra fin efter frissabesöket.
Är inte så bra på att själv få till det med lockar i hela håret så därför känner jag mig extra fin efter frissabesöket.

Hörde nyligen på radion en man som berättade att hans fru ALDRIG var nöjd då hon kom från frissan. Hon lär för det mesta ha gråtit efter varje besök, och inte hjälpte det fastän hon bytte salong.

Jag tror att den kvinnans problem ligger på ett djupare plan. Det är inte frisörsalongernas anställda hon är missnöjd med. Men hon kanaliserar troligen sitt psykiska illamående via dem.

Jag har gått till samma frissa i trettio år, förutom då jag bodde i Sverige och några gånger då jag bara velat testa en annan salong.
Jag är inte rädd för att gå till någon annan, jag har bara varit så nöjd med henne jag går hos. För det där med frissabesök innebär ju så mycket mer än bara klippning och olika behandlingar. Man sitter ju där och talar om livet! ❤

Ledig dag

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

I går skrev jag på Facebook att jag ska vara en soffpotatis hela helgen.
Det är nämligen höstlov i vår region och förr hade barnen lov från skolan för att hjälpa till att ta upp potatisarna därhemma.
Så någon liten anknytning till potatisar ville jag ha.

Men uppdateringen var nog ändå lite överdriven – skrivet i ett slags trots 🙂
Det jag ville säga var att jag gör det jag vill och delvis måste då jag är ledig.
Det blir alltså inga bilder av en Carita som ligger svettig under hävstänger på gymmet.

Hurraa! Svensson klarade besiktningen!
Hurraa! Svensson klarade besiktningen!

Dagar då jag jobbar är det svårt att klämma in saker som måste göra. Bilen ska besiktigas en gång per år och där var jag och Svensson, som han heter, i dag. Det gick bra! Jag får köra med min kära bil ett år till.
Han är numera helt min, den delade vårdnaden med ex-maken upphörde för några veckor sedan.

Sedan körde jag till badstranden och tog några bilder. Hösten har redan en längre tid visat sig från sin bästa sida – och jag tror det fina vädret ska hålla i sig hela min ledighet – det vill säga till söndagens slut.

Ganska folktomt med så vackert att man blir andlös.
Ganska folktomt men så vackert att man blir andlös.
Det finns en skönhet också i löv som håller på att dö.
Det finns en skönhet också i löv som håller på att dö.
Är det vanligt att nässlorna blommar ännu i mitten av oktober? Eller är det här inte blommor?
Är det vanligt att nässlorna blommar ännu i mitten av oktober? Eller är det här inte blommor?
Bild tagen från badstrandens parkering, genom skogen mot havet.
Bild tagen från badstrandens parkering, genom skogen mot havet.

Många hjältar finns det

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Vi har stora hjältar som kämpar med och mot sina sjukdomar.
Vi har anhöriga och vänner till de insjuknade som ställer upp i vått och torrt och som visar hjältemod både under svåra behandlingar och även efteråt, då sjukdomen kanske tagit den käraste ifrån dem.

Och så har vi många människor som på olika sätt stöder forskningen, inte minst den som har med cancer att göra. De är också små hjältar i vardagen.

Med posten kom ett brev i går. I kuvertet fanns ett vackert pärlarmband.
Ett ❤ -varmt tack till Anna för gåvan!

Fin_present.

Har skapat min första film

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… men kan tyvärr inte visa den ännu för den ligger på en intern server. Men så fort den läggs ut så att vem som helst kan se den bifogar jag länken!

Filmen, eller det nyhetsliknande inslaget, blev 2 minuter och 39 sekunder långt. Jag lärde mig hur man sätter klipp efter varandra och hur man fogar in övergångar så att det inte blir för brutala brytningar mellan klippen. Jag gjorde en voiceover, alltså lät ett klipp med röst gå över ett klipp där jag filmade ett rum.

Här håller jag på att editera mitt första videoinslag.
Här håller jag på att editera mitt första videoinslag.

Jag lärde mig också hur man kan dämpa störande ljud, till exempel då en bil kör förbi och nästan överröstar den som intervjuats. Jag placerade in stillbilder där det behövdes och avslutade videon med en slutvinjett, en titel i svartvitt där mitt och bolagets namn skrevs in.
Efter två roliga kursdagar är jag både stolt och glad över det som var och en av oss kursdeltagare åstadkom.