Hade liksom lite glömt bort den här serien, men så fick jag syn på en bild i K-gruppens tidning Pirkka. Där finns en sida som bjuder på olika praktiska tips, den heter Niksi-Pirkka.
Den här idén och bilden är ju hur galen som helst, men det roliga är väl att den faktiskt kan funka. Inte bara mot myggor som sägs i texten utan även mot de förhatliga älgflugorna vi i våra skogar på hösten tills kölden tar dem.
Hur galet som helst del 3 finns här.
Från Tallinnresan finns ännu ett antal fönster kvar.
Snart når jag jubileumssiffran 100 i serien, få se hur fint fönster jag kan visa då.
Fina fönster, del 90, finns HÄR.
I dag då jag besökte Lappträsk hittade jag en grej som jag senare mot slutet av veckan visar i serien hur-galet-som-helst. Har nämligen redan en annan galen-bild som jag visar i morgon bitti 🙂
En skylt, eller kanske närmare en lapp med en rolig text, hittade jag också i Lappträsk. Till den serien har jag bidrag på lager för flera veckor framöver.
Jag är så glad för att mina bloggläsare förser mig med bilder från sina resor. Nu är det Maria från Kramfors i Sverige som förärat mig med två fina brunnslock från Prag!
Känns fint att de som läser min blogg antingen kommer att tänka på mig under sina resor, eller har bilder hemma i sina arkiv och nu skickar dem för att jag skrivit att jag gärna visar dem på min blogg.
Tar alltså gärna emot fina fönster, vackra balkonger, fantastiska fasader, fina brunnslock – eller vad som helst annat fint du vill visa på min blogg. Mejaldressen är carita (at) sulo.fi.
Hittade en zinkbalja på loppiset i dag och köpte också en ny slideranka, även plättar i luften/plättar på rep kallad.
Den jag köpte för några veckor sedan mår inte så bra. Tror inte jag övervattnat eller undervattnat, men kanske den fick nån ohyra från mossan jag tog från naturen. Kanske jag borde ha köpt mossa på affär?
I alla fall trillar nu de små plättarna av repen på den första växten 😦
Om någon vet vad man kan göra fel med rankan och hur man sköter den bäst, tipsa gärna!
Det finns flera spännande och intressanta länder och kulturer, skriver min konstnärsväninna Ute Kehrs i sin presentation av de verk hon just nu ställer ut på Galleri Theodor som ligger på Mariegatan i Lovisa.
Första kontakten fick jag med Ute då hon skickade in fina läsarbilder till dåtida lokaltidningen Östra Nyland där jag jobbade. Sedan blev vi vänner på Facebook och i höstas råkade det sig att vi tog del av samma målningskurs vid medborgarinstitutet.
Fram till den 19 september kan man se hennes tavlor i Galleri Theodor. I dag var hon själv på plats i samband med Konstrundan som arrangerades den här helgen.
Sagor kommer till en bara av fantasin. Samtidigt är sagor rötterna för varje folk, skriver Ute. Om du känner dina rötter, kan du veckla ut dina vingar av fantasi.
Ute kommer från Tyskland men har hittat kärleken i Lovisa i Finland. Därför kallar hon också utställningen Deutschland meine Heimat, Finnland mein Zuhause.
… sol i hjärta, sol i sinne. Det rimmet lärde jag mig redan som barn och i dag passar det bra på min sinnesstämning.
Jag hade ingen väckarklocka att ringa, inga tider att passa. Jag hade fått sova så länge jag ville. Men vad händer denna söndagsmorgon? Jo, jag vaknar femtiden och lyckas slumra till sju. Då har jag i och för sig sovit sex timmar och slumrat två, så kroppen ansåg säkert det vara nog 🙂
Att jag inte kunde sova berodde på att många tankar snurrade i mitt huvud. Men det var inga ledsamma tankar, inga deppiga grubblerier. Tvärtom. Jag känner tillförsikt och har hopp för min framtid. Och tänk, den här gången är inte ens en man, ingen direkt romantik, inblandad.
Men som vanligt måste jag tyvärr skriva ”det är för tidigt att berätta något på bloggen än”.
Tids nog delar jag med mig av allt det glada – om allt jag önskat och bett för uppfylls, om alla pusselbitar faller på plats.
Egentligen borde det på finska stå ”Tontulle ajo sallittu” – det vill säga att man har tillstånd att köra till tomten 🙂
Tontti = tomt på finska. Tonttu = tomte på finska.
Endast den röda luvan och lite snö fattas 😀
Åter en gång växelverkan med bloggläsarna.
Calle från Sverige skickade den här bilden. Den är tagen ute i skogen vid Bastöna hembygdsgård i Lidköpings trakten.
Tyckte det var kul då en vän till mig fotograferade ett brunnslock i Norge och sedan skickade bilden till mig. Det kallar jag växelverkan med mina läsare. Och jag välkomnar alla som besöker min blogg att göra detsamma. Skicka fina bilder av fönster, brunnslock, fasader, balkonger, blommor, djur… vad som helst du vill visa hos mig 🙂
Här hittar du del 89 i min fönsterserie!
… alltså jag syltar och saftar inte, plockar inte heller bär och svamp för att tillreda mat av dem. Jag tycker om att baka bröd och ska kanske göra det någon dag, men överlag är jag ingen hejare i köket.
Gäller det däremot att snabbt svänga till små munsbitar, goda snittar, har jag en del idéer.
Ishavsröra, som påminner om skagenröra, på skärgårdsbröd eller svartbröd, toppat med persilja var försvinnande gott då jag hade en vän på besök i dag.
Tror jag ska testa lax och citron en annan gång.
I dag är det precis ett år sedan jag flyttade in här på Drottninggatan.
Femte september, som i och för sig är i morgon, skrev jag det här inlägget.
Sedan dess har rätt mycket hänt i min bostad.
Och i mitt liv.
Jag har överlevt, och dag och för dag kunnat ta mig vidare från katastrofen som jag trodde skulle knäcka mig totalt. Sommaren 2014 då mitt livs största kärlek tröttnade på mig och valde en annan.
Jag kommer ju aldrig att glömma den sommaren. Men jag lär mig leva med alla minnen. Och jag har fina vänner kvar från den tiden. Vänner som var våra gemensamma då och som fortfarande är vänner med både mig och ex-maken.
Under året som gått har jag lärt mig att de som kände mig då, de känner mig också i dag. Jag behöver inte förklara något för dem, inte försvara mig mot lögner och förtal. Jag behöver bara vara mig själv.
