Julefrid – förhoppningsvis

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
En del av alla julkort vi fått i år.
En del av alla julkort vi fått i år.

Jag är inte stressad inför julen. Tiden har bara annars rusat. Brukar dock tänka att det är helt okay, för nu går vi åter mot ljusare tider och en spirande vår!

Jobbet är gjort för den här veckan, en mastig jultidning på 36 sidor borde nå prenumeranterna i morgon. Nu stundar fem lediga dagar.

Mycket har man ju läst om jordens undergång. Både allvarliga inlägg och raljerande sådana. För min egen del hoppas jag att orden lugn jul  innebär nätter då jag inte får hostanfall och nätter utan näsblod.
För i går drabbades jag åter av näsblodet, först på kvällen, sedan på natten. Och det sista man ska göra om sådana åkommor är ju att googla. För då har man både hjärnblödning och leukemi.

Men blödningen upphörde snabbt och det lär vara ett gott tecken.

Men jag vet, jag KAN vara allvarligt sjuk. Å andra sidan, om jag är det, så är jag det. Då kan jag bara acceptera situationen och försöka göra det bästa av den. Jag har ofta tänkt att jag kanske också en dag bloggar om en allvarlig sjukdom, om behandlingar, om berg-och-dal-banan mellan hopp och förtvivlan.

Jag har också sagt att jag inte ska fråga ”Varför drabbades just jag” – då jag i stället kan fråga ”Varför skulle inte jag drabbas då så många andra drabbas”.

Tomtarna började leva sitt eget liv

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Hjälp! Hur ska detta sluta?
Hjälp! Hur ska detta sluta?

Man ska ju inte få ångest då man pysslar med julkort. För min del började det ändå trögt. Tomtar, änglar och snögubbar såg elaka och arga ut. Jag klippte, klistrade, ritade och ratade.

Men plötsligt föll alla bitar på plats. Speciellt tomtarna började leva sitt eget liv. De tittade på mig och sa ”nähä du, den där julsången vill vi INTE sjunga”. Och så hittade de på egna ord till gamla, hederliga julevisor… Men de korten kan jag ju inte visa här för då blir de inga överraskningar för släkt och vänner 🙂

Egentligen sa de här tomtarna något helt annat än det jag skrev på kortet.
Egentligen sa de här tomtarna något helt annat än det jag skrev på kortet.

Så det gick som med så mycket annat här i livet. När det blev som roligast i pysselverkstaden tog tiden slut. I morgon ska alla kort ut!

Lovisa-Uleåborg-Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

ServiceStation.

Saligen ovetande om att man inte får fotografera på ABC-stationerna i Finland tog jag den här bilden då vi stannade för att äta lunch. Fortfarande vet jag inte om förbudet gäller på alla stationer, och inte heller varför man inte får fotografera där. Men senare på resan påpekade Eero, som fotograferar mycket på våra supporterresor, att det fanns en förbudsskylt på dörren till en av de här stationerna (och antalet ABC-stationer är MÅNGA i Finland).

SAMSUNG

Jag fotograferade alltså hejvilt utan att be om lov, vilket Eero sedan började göra. Likt en papegoja ställde han samma fråga varje gång åt killen i kassan: ”Är det okay att jag tar en bild av mina vänner när de äter” … 🙂 Hahaa! Har dom sagt att det är förbud får dom stå ut med tjatet. Man undrar ju vad det är för skum business på gång då man inte får ta bilder på en servicestation…

Portionen på bilden var dagens lunch och man fick äta så mycket man orkade för tio euro. Portionen är dock inte min, utan makens.

LapsktLjus.

Här har vi kommit fram till Linnanmaan liikuntahalli i Uleåborg. Jag tycker hallen är ganska vacker med sin glasvägg. Och ljuset är på något sätt lapskt trolskt. Klockan är bara femton men det börjar skymma.

Att vi sedan förlorade 10-1… känn på det ni… ger ju inte bästa minnet från den här platsen. Men i den här hallen har vi också besegrat OLS och tagit oss till ligan för snart tre år sedan 😀 Och just DET minns vi ju så gärna.

PimeäPubi.

I väntan på att matchen skulle börja gick ett stort gäng av supportrarna till en lokal pub. Här ser det lite mörkt ut, men det beror nog mest på kameran och fotografen. Stämningsfullt var det och krogen fick på nolltid många kunder då vi störtade in.

Några av oss tog taxi tillbaka till hallen. Och man ska inte tro att man kan tala svenska så att ingen förstår då man är i Uleåborg… När taxichaffisen hörde vårt språk sa han nåt i stil med ”tjena, tjena, jag har jobbat på andra sidan gränsen i Sverige” – tur att vi inte hann säga nåt plumpt i naiv tro om att han inte skulle fatta ett ord.

SannaSupporters.

Så här är vår buss skyltad vart vi än åker i Finland för att heja på Lovisa Tor. Den här resan var 585 kilometer i en riktning. Eftersom vi hade lagets klubbor och speldräkter med oss (spelarna tog flyget), startade vi fem på morgonen. Matchen började fem på eftermiddagen och hemma var vi åter fem på söndagsmorgonen. Så resan blev tjugofyra timmar lång.

Även om vi förlorar ibland, och nu gjorde vi ju det verkligen stort, är stämningen i bussen alltid god. Vi ältar inga förluster. Det kommer nya matcher.

Heja_Tor!

Och här ser ni en del av oss samlade. Oftast blir vi väl emottagna. Motståndarna tycker om att det är liv på läktarna, och inget annat innebandylag i finska ligan har supportrar som kan jämföras med oss.

Fick en kram av tomten!

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

GoGubbe.

Fördelen med mitt jobb är att man kommer in bakom kulisserna. I dag hade vi luciakröning i stan och jag passade på att kasta mig över tomten och ge honom en varm kram. Han sprattlade inte värst mycket emot kan jag säga.

Han frågade hur det står till med mig och jag sa att jag har ätit så många pepparkakor att jag blivit menlös, för de blir jag  minsann om jag blir ännu snällare än vad jag annars är.

Tomten hade en massa nissar med sig. Jag frågade om dom alla är hans barn.

– Jodå, skrockade han, från olika färder jag gjort.

Men tomten är ju också väldigt gammal, så han har hunnit hålla på. Tänk att han orkar!

Tiden rusar

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Traditionellt.

Några kvällar har jag suttit i pysselverkstaden. Där har jag ritat, klippt och klistrat. Av någon anledning var det lite svårt att komma i gång i år. Men så ritade jag några traditionella kort (bilden), och efter det kom idéerna. En del handlade om pepparkakor, av vilka en del var arga för att det uppstått strul kring deras existens.

Ja, nu är det bara tolv nätter kvar till julafton. Tiden rusar, speciellt då man är på jobb. I kväll ska jag på stadsfullmäktiges möte, i morgon kväll ska jag bevaka luciakröningen med ljusfest i kyrkan.

På lördag åker Torsupportrarna på innebandymatch till Uleåborg. Det ni – tjugo timmar i buss och drygt två timmar på match. Jag förstår att någon kan tycka vi är galna. Men i går hörde jag om fågelentusiaster som suttit tio timmar stilla i en bil för att få syn på en sällsynt uggla. Tio minuter efter att de gett upp och stuckit iväg uppenbarade sig ugglan, vilket andra fågelskådare kunde påpeka.

Så det finns entusiaster av olika slag 🙂

Pepparkakor – så det så!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Hoppas ingen kommer och förbjuder de här godsakerna...
Hoppas ingen kommer och förbjuder de här godsakerna…

Så glad man blir av att se de här pepparkakorna! Jag köpte dem av Lovisanejdens högstadiums klass 7d på Skeppsbromarknaden i lördags. Korgen har Sirpa Flinck virkat, den köpte jag på marknaden i Forum. Den innehöll då godis som vi kallar negerbollar, men dem har vi ätit upp.

Alltså det här med pepparkakor och negrer och hela faderullan. Har det inte gått lite för långt? Eller vad säger ni om den här artikeln?

Så som Mio säger kanske vi snart inte får ha bruna kläder heller. Om vi inte får säga neger, inte klä ut oss till pepparkakor, inte ens äta pepparkakor… betyder inte det då att vi inte godkänner personer med brun hy? Att vi inte vill se dem i vår närhet…?
Vart är världen på väg?

Nu tänker jag snabbt äta upp mina BRUNA pepparkakor innan någon kommer och fängslar mig.

Snöjobb och VM-silver

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar
Kretsgången i vacker vinterskrud.
Kretsgången i vacker vinterskrud.

Marken hann visst inte frysa innan snön kom. Gräset sticker fram då man skottar bort det puderlätta täcket.

Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.
Hoppas fåglarna gillar blandningen av talg och frön.

En något för tidig julklapp åt småfåglarna. Prydd med kotte och pärla. Hoppas de hittar till gården nu.

I går gick allting snett i pysselverkstaden. Snögubben såg arg ut och änglarna kastade trånande blickar på en berusad tomte…
I dag gjorde jag ett nytt försök med julkorten. Det gick LITE bättre men inte så bra som jag hade önskat. Måste köpa ett bättre lim och några svarta kort som man kan måla med silverpenna på.

Nå, jag kan väl trösta mig med att det i alla fall gick bättre för mig med pysslet än för Finland mot Sverige i finalen i innebandy-VM. 11-5 var inga snygga siffror.
Men Lovisa Tor fick ändå två VM-silver då vår back Juha Kivilehto var med och vår tränare Ray Backman assisterande landslagscoach.

Lovisa jul – BILDER

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Mums_i_massor.

Åter dags för julmarknaderna och de öppna julhemmen i Lovisa. Du som inte hade möjlighet att besöka staden i dag har ännu söndagen den 9 december och helgen 15-16 december på dig.
Så här fint hade ungdomscafeterians gäng dukat upp i Forums andra våning. Massor av läckerheter som bland andra Anna Palasmaa, Sirpa Flinck & Co bakat!

EnergiskaElever.

På Skeppsbromarknaden stod ett hurtigt gäng med elever från klass 7d i Lovisanejdens högstadium. De samlar pengar till en klassresa och hade bakat härliga pepparkakshus, bullar och bröd.
Skeppsbromarknaden var öppen bara i dag. Men julhemmen och marknaderna i Almska huset och Forum kan man besöka också 9.12 samt 15-16.12.

PopulärPonny.

Jag är svag för hästar och små ponnyer, men ville inte pina den här med min tyngd 🙂
Två hästar fanns på plats för att barnen skulle få ridturer i det sköna vintervädret.

Hembakat.

Jag handlar jättegärna på marknaderna, sådant som människor bakat eller knåpat ihop. I dag blev det ett jästbröd, en bondost, pepparkakor och till höger på bilden godis i en virkad korg och mat åt fåglarna som vi ska försöka locka till sommarstället.

Konungsdammen.

Första helgen av två som julhemmen är öppna klockan 10-17 i Lovisa. Och för min syster och mig är det varje år lika viktigt att besöka Olga Isaevas och Markku Pulkkinens underbara hem på Kuhlefeltsgatan. Stämningen är alltid lika varm och hjärtlig i ett hus fullt av underbara dofter från olika delikatesser. Jag ska alltid ha en rysk kålpiråg och kaffe 🙂

Mera information om julhemmen i Lovisa hittar du HÄR.

Stämningsfullt.

Ett hörn i köket var pyntat så här.

Historiska_glas.

Många underbara prylar finns till salu i Konungsdammen. Allt från historiska glas och sköna innetofflor till ljus, julgransprydnader och julkort.

Fågelbrädet på plats!

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
Hoppas våra vänner fåglarna hittar hit.
Hoppas våra vänner fåglarna hittar hit.

Nu har den nya restaurangen på Kretsgången öppnat. Jag undrar om fåglarna hittar hit, vi har ju inte annonserat om öppningen i lokaltidningen.
Men om jag hänger upp några talgbollar inom kort och också sätter nötter på brädet, så ska väl våra vänner fåglarna hitta hit!

En liten låga flämtar inne i den av snö och is prydda lyktan.
En liten låga flämtar inne i den av snö och is prydda lyktan.

Och så tände vi ett ljus i en liten lykta som vi placerade på en stubbe. Till gårdsägaren Gun-Lis minne, det är lite över ett år sedan hon gick bort. Ljuset lyser i dag också till minnet av alla som stupade i kampen om Finlands självständighet. I dag, den 6 december, hedrar vi också alla de krigsveteraner som ännu lever – leden av dem glesnar.