Också en fin utsikt

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

I dag har jag skrivit två nya kapitel i min bok. Efter det tog jag en paus i solen vid stranden och ibland hoppade jag in och sålde lite i kiosken. Då ser en del av utsikten ut så här. Bra att jag inte gillar just det här godissorterna, men de är populära bland barnen.
Dock köpte jag in en låda choklad i dag…  Brunbergs Mocka. Farligt farligt.

Vad annat nytt som hänt i dag? Jag köpte app:en iA Writer som jag hoppas ska kunna bidra till att jag kan producera kapitel till ”Adrian III” också då jag är nere vid stranden.

Farliga fåglar

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Åååååh! Dessa arga fåglar finns överallt! De tar över världen! Först fanns det bara ett spel att använda i telefoner och datorer. Nu finns det en avdelning med Angry Birds på nöjesfältet i Tammerfors. Fåglarna glor på en från T-shirts, ballonger och läskdrycker. Man blir ju ANGRY med mindre!

Dessutom liknar figurerna Kalervo Kummola, finska hockeyförbundets boss. Eller är det han som börjat likna en Angry Bird? Vem har egentligen inspirerats av vem?

– Äh, säger Adrian. Folk som blir arga är bara avundsjuka. Affärsidén är jävla smart och idioter är dom ju om dom inte smider medan järnet är varmt.

Just därför är jag ju så ANGRY… för att inte JAG kom på den simpla idén…

På fyrhjuling till fest

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Så här såg det ut i lördags då jag for iväg på studentjubileum. Det är trettio år sedan vi fick vita mössan. Men här ligger den inpackad i bagageutrymmet längst bak för nu är det hjälm som gäller.
Jag hade tänkt ta cykeln till festen men så råkade ”Väiski” och hans fru Sonja komma till kiosken, och hon lånade snällt ut gubben och fartspelet Mortadella för fem minuter.

Regnväder är skrivväder

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Så här ser min utsikt ut i dag. Regnet smattrar mot rutan, det är sexton grader och således inte någon rusning i kiosken. Jag kan lugnt sitta och skriva några timmar på raken.

Den här utsikten hade vi igår på eftermiddagen från kiosken. Efter sol kom lite regn vid 14-tiden och skrämde bort gästerna från badstranden.

På parkeringen stod den här roliga bilen. Förmodligen kaffereklam, men det kunde ju också vara en bil som rattas av en Katriina som vunnit guld i någon idrottsgren.

Vem bajsade i rabatten?

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

Varför heter de röda bären jordgubbar? Jag kan väl förstå att de inte heter mångubbar eller Venusgubbar, men de kunde ju heta solgubbar.
Sommarens första gubbar med vaniljglass inmundigades i alla fall i dag. Kändes som en riktig belöning efter en rejäl rusning i kioskluckan. De bästa bilderna skulle man egentligen få där. För det händer en hel del under en kioskdag. Allt från kaffemuggar som välter till små sår som ska plåstras om.

Inte nog med att jag ibland är kioskansvarig så har jag också fått ansvaret som trädgårdsmästare vid herrgården K16. Dessutom är jag just nu författare, så dagen börjar innan tuppen hunnit gala och John Blund kommer då Sverige spelat klart mot England i EM-gruppspelet.
Bilden ovan visar det som ska bli nåt slags blommor.

Gräslöken har varje år artat sig väl medan persiljan protesterat och tydligen försökt växa ner mot Kina först. Det kanske beror på att den utsattes för en bajsattack. På de misstänktas lista finns en katt, men det är ju fult att peka ut någon som kanske haft en god tanke bakom det hela. ”Jag gödslar ju” – typ.
Salladen till höger är nog ätbar inom ett par veckor, tippar jag.
Framhållas bör att jag bara är trädgårdsmästare och bevattningsansvarig under ett par veckor. Det var inte jag som petade fröna i jorden. Persiljefröna kanske sattes upp och ned? 😀

Tanten i Äpple-världen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Ja, ja – så här kan det gå. Tanten har försvunnit helt in i Äpplevärlden. Snart går nog Gubben till nån affär och frågar om det finns ett wireless system som hjälper honom få kontakt med Gumman.
Bara att inse att man gått i fällan, för nu förstår jag ju att jag behöver en massa mer grejer för att kunna jobba fullt ut med min lilla ”padda”.

Men det hände också annat i dag. Min syster visade fina hantverk som hon tillverkat på en kurs. Jag tror nog inte att jag skulle kunna skapa något så fint, men vi är bra på olika saker, alla vi människor. Fantasi har jag, men inte det tålamod och den händighet som krävs för att få sådana här saker till stånd.

Det här klarade jag ändå av. Att plantera två plantor i varsin kruka. På Playan har parasollet kommit upp och pelargoner finns på borden. Kändes som om det var första riktigt varma sommardagen vid stranden i dag och mycket folk i rörelse.

Handla genom lucka!

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

Första dagen öppet i dag i Plagens kiosk. Vi brukar säga att vi testkör ”tjorren” då. Det tar ett tag innan allt finns på plats, innan allt har prismärkts osv.
Hos oss handlar man för övrigt via en lucka, och det är ju en stor del av charmen med det hela.

Så här såg terrassen ut i dag. Parasollet saknas, blommorna på borden likaså. Plastmöbler är kanske inte det mest estetiska. Men de är praktiska att torka av då kunderna suttit i dem iklädda våta strandkläder, eller då de kletats ner med glass och sand 🙂

Den som är ledig på eftermiddagen/kvällen kan sitta och njuta i solen med den här utsikten. Ibland har man dock hjärtat i halsgropen då motorcyklister och bilförare kör för fort på vägen. Ibland hör man glada tillrop eller förargade svordomar från tennisbanorna. Men i det stora hela sitter man här och njuter.

Vilket väder gäller måntro?

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Enligt prognosen på bilden högst uppe ska det vara helt perfekt väder inför säsongsöppningen
i kiosken. Den prognosen läste jag
i Hufvudstadsbladet
i dag.
Enligt prognosen på bilden till höger ska det vara regn och tio grader i morgon, mulet på onsdag, regn på torsdag och mulet på fredag.
Hur kan två väderprognoser vara så olika? Den sämre prognosen finns på Helsingin Sanomats webbsajt då man slår in Loviisa i rutan för ortval.
Gäller sämre väder för dem som läser tidningar och sajter på finska och bättre för dem som läser media på svenska? 😀

Jag trivs bäst i öppna landskap

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

… nära havet vill  jag bo.
Och det gör jag. Så i dag blev det en utfärd med vattenbussen Ellan till fästningsön Svartholm. Här satt vi och avnjöt vår matsäck.
Jag kan inte andas om jag sitter på en stekhet plats, någonstans där myror eller flugor tar över. Jag vill vara så nära det svalkande och salta havet som möjligt. Jag behöver inte hitta en fin sandstrand med snäckor och solstolar. Det räcker om det finns en tillräckligt stor sten att sitta på.
I morgon, eller någon annan dag, lägger jag ut fler bilder på Facebook. Kom nyss på att jag inte skapat mitt Sommar-2012 album där än.

Aj men jo… glömde säga att vi hade en flaska mousserat med oss 😀

Klart att Adrian finns!

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Jag har redan i ett tidigare inlägg berättat om tidningen Skriva. Nu har det fjärde numret kommit ut. Jag ska försöka komma över de två som jag saknar, för det här är en tidning som jag läser från början till slut. Jag slukar allt! Och även om tidningen finns att få i Ipad-version är det en riktig papperstidning jag vill ha.

I nummer fyra finns tips för skribenter som vill skapa levande romangestalter.
Man ska känna sina karaktärer väl, förstås ha ett namn för dem, ålder och utseende. Man ska känna deras drivkrafter, bakgrund, egenheter, styrkor, svagheter…
Författaren bör också känna till karaktärernas inre liv och gärna varva skrivandet med inre monologer som personerna för. En bok ska ha en levande dialog, det ska finnas konflikter och dramatik. Man ska låta sig inspireras av sin omgivning och använda egna erfarenheter.

Visst. Det här känner jag igen. Jag känner att jag har allt det här klart för min tredje bok. Och framför allt – Adrian Debutsky finns. Han är riktig för mig och såvitt jag vet för många av böckernas läsare också 🙂

Jag hoppas jag blir klart med Adrian III i slutet av september.