Vad månne Viidenkympin villitys skulle kunna heta på svenska? Jag har inte drabbats av de grå tinningarnas charm, för det är väl bara karlar förunnat att drabbas av det? Och jag vill absolut inte påstå att det är frågan om någon ålderskris – någon noja jag drabbats av för att jag snart ska fylla femtio.
Det var på en begravning i början av december som en ung släkting spelade så vackert på piano. Han hade lärt sig stycket via internet, och jag har själv kollat på Youtube, det finns hyfsade kurser / tips / vägledning där.
Jag har alltid tyckt det låter fint då människor spelar piano. Jag skulle också så gärna vilja… kunna…
Nå men då så! Om jag vill lära mig spela piano finns det väl bara ett sätt att ta till? Privatlektioner. Sagt och gjort – jag kontaktade stadens nya musikskola och i dag ringde läraren upp mig. Passar det med en första lektion fredag 27.2 klockan 17.15?
Javisst! Och lite mer än det – jeeee jeee jeeee!!!
Den azurblå kusten
Nu är det då klappat och klart. Côte d´Azur är vårt resmål
i augusti. Man fyller ju jämnt bara en gång och då ska det inte vara nåt blaj. Havsutsikt vid strandpromenaden, tack! Och småslantar att spela bort på casinot i Monaco reserveras. Hinner vi med en sväng västerut till ett par städer där och österut till Menton och nordvästra Italien så är det trés bien.
Bokade hotellet i går och flyget i dag. Nu återstår bara att vänta och längta, att läsa på om resmålen, att planera. Härligt!
Att städa KAN vara roligt
Hade en massa veckotidningar som låg på en hylla under ett bord. Jag hade börjat läsa dem, men bara kommit en bit på väg.
Fick för mig att städa den hyllan. Visst dröjde det några timmar innan jag blev klar, men oj så fina bild- och läsupplevelser städstunden gav mig! En massa recept hittade jag också och tips inför vårens balkongöpping fick jag. Inte är det ju lång tid dit. Kanske jag ska skaffa en sådan där hylla som syns på bilden… Mest spännande skulle det kännas att så frön av olika slag och sedan bara se vad det blir, allt från blommor till örter.
Annars har jag i dag också tittat på resor. Franska Rivieran lockar. Bokade ännu inget men troligtvis lyxar vi till vår vardag i början av augusti. Kul att drömma om framtiden!
Paavo och jag
Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt.
Paavos maka slet sitt hår och sade:
Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!
Tagom stafven, Gud har oss förskjutit;
Svårt är tigga, men att svälta värre.
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
Jag skall gräfva dubbelt flera diken,
Men af Herren vill jag vänta växten.
Där ett stycke från ”Högt bland Saarijärvis moar” av Johan Ludvig Runeberg. Det verkar ha varit kall snålblåst redan då och så var det också i dag då socialdemokraternas presidentkandidat Paavo Lipponen besökte Lovisa. Han verkar vara en hyvens snubbe, bra svenska talar han och kloka saker om tolerans sa han också. Han är välkommen med i mitt album ”Minä ja julkkis” (Jag och kändisen)!
Snart är det sommar
Det känns så underbart då man läser annonser med sådana här texter. VÅRENS öppet-
hållningstider. Och
i sporten har VÅRomgången tagit över.
I dag regnade det och snöade om vartannat. Det var rent ut sagt ett riktigt pissväder. Men på sätt och vis är snöyra, blåst och regnsmatter mot rutan ganska mysigt också.
I mitt inre såg jag en bild av hur småtrevligt det skulle kunna vara att sitta i en varm traktorhytt. Putsa bort snön genom att köra gata upp och gata ner. Lite lugn musik i hörlurarna och då en timme har gått kommer jag tillbaka till samma plats och putsar åter lite snö. Känslan av att jag behövs gör mig glad.
Tills jag inser att jag kanske inte så gärna skulle vilja vakna klockan tre på natten för att hålla alla gator öppna. Eller skuffa undan snö, dygnet runt, tills ögonen går i kors. Lika lite som jag skulle vilja sucka och stöna då inget jobb finns för att det inte snöar alls.
Nä tacka vet jag det vanliga journalistkneget.
Fem minuter som TV-stjärna
Jag kastar mig alltid med hull och hår in i allt möjligt som jag tycker låter som bra idéer. Sedan undrar jag, nästan varje gång, varför jag gick med på än det ena och än det andra. För nog är jag igen en gång lite nervös inför morgondagens inlägg i ”Min morgon” som jag ska delta i. Lyckligtvis inte ensam den här gången.
Vi ska berätta lite om hur det är att vara supporter för det som vi tycker är världens bästa innebandylag, Lovisa Tor! Vill du se hur vi lyckas eller hur vi gör bort oss? Kolla FST5 ”Min Morgon” klockan 8.00. Eller om du missade det hittar du programmet, torsdag 12.1 senast på kvällen tror jag, också här. Tror att det ligger ute sju dagar, leta på programmets namn och välj det som visar hela sändningen. Är du av den otåliga sorten kan du spola fram från klockan 7.00 till 8.00
Programmet i sin helhet 12.1.2012
7.00 Torsdag med Bettina Sågbom & Henrik von Pfaler
7.05 BUU-morgon: Pipi, Pupu & Rosmari
7.12 Pressöversikt
7.15 Teknikdagarna öppna för alla! – Carl-Eric Wilén
7.25 TV-nytt
7.30 Designhuvudstadsåret har börjat! – Milla Visuri
7.40 Veckans konstnär: Guy Frisk
7.45 Katter är mitt liv: Bjarne Wikström
7.55 TV-nytt
8.00 Lovisa Tors innebandyanhängare ger järnet!
8.08 Design 200: Sparres stol 1898
8.10 Sportpanelen: Andrea, Bobi & Sören
PANIK! Bankomaterna plockas bort!
Så här såg det ut i min plånbok i dag. Den innehöll bara några ynka papper och kvitton. På radion hörde jag ett inslag om bankomaterna som lär ha blivit olönsamma för bankerna. Frågan är vad som är lönsamt i bankerna nuförtiden, men den sista bankomaten dom har i Kaskö hotas av stängning. Där lär kommunen ha ryckt in för att upprätthålla den ett år eller två. Bland annat med tanke på småföretagarna och turismen.
Tänk om Lovisa gör sig av med sina bankomater! Jag måste nog ta ut alla kontanter jag har i morgon!
Jag kan inte vänta till nästa höst…!
Tänk att något kan vara så perfekt! Jag kan sätta näsan mot den öppnade burken och säga ”du får aldrig ta slut, hör du det, kan du inte föröka dig i kylskåpet, ni är ju två burkar där nu och ni vet väl hur man gör då man förökar sig, inte sant?” … Märtha som tillverkat dehär Baccatum´s Hot Grape Jelly säger nämligen att jag måste vänta till nästa höst, på följande skörd, innan det blir nya chilispetsade marmelader.
Kan ni förstå det? Nej, inte jag heller. Nästa höst? Det har ju nyss varit höst och nästa höst är jag 50 år gammal, ni hör ju hur lång tid det är till nästa höst!
Känner jag mig själv så är innehållet i de här två burkarna slut före sportlovet. Buhuuuuuu och snyft och tandagnisslan!
Från hamburgersås till hurrande Happee
Här har vi kommit ungefär halvvägs på resan upp mot Jyväskylä. Vid gott mod tankar vi bland annat hamburgare och annat gott för att orka heja på Tor.
Hamburgersåsen var god men inte var det meningen att den skulle hamna här.
Och inte var det meningen att det skulle gå så här heller. Att det var Happee och deras gummifigurer som hade anledning att hurra åtta gånger medan vi bara fick hurra fyra gånger…
Jyväskylä here I come
Fast egentligen sjöng ju den legendariske, numera saligen avlidne finske sångaren Juice, ”Juankoski here I come”. Till hallen på bilden ska vi åka i dag, Jyväskylän monitoimitalo. Den ser ju ganska inbjudande ut på den här sommarbilden men jag har varit här förr. Det är mörkt och kallt, snö och is den här tiden på året. Bra att innebandy spelas inomhus.
Här möter Lovisa Tor Jyväskylän Happee i kväll klockan 18.30. Direkt rapport från matchen ges här, om tekniken med mobilt bredband funkar.
