Mörker och kyla, inget för mig

I dag har vi haft tio minusgrader och faktiskt soligt och fint väder! Jag kom av olika anledningar ändå inte ut innan det hade blivit skymning och därför tog jag inga foton. Glömmer ibland också att jag kunde fota vad som helst i min omgivning 😀

Foto från bildbank känns lite som fusk, men jag ska inte vara så sträng mot mig själv 😀 Det har jag lovat många gånger.

Jag erkänner att jag har svårt för mörker och kyla. Jag är ett sommarbarn och redan nu längtar jag till våren.

Samtidigt har jag insett att jag inte skulle bli lyckligare om jag flyttade söderut, till Sydeuropa eller Afrika till exempel. Jag skulle troligen känna mig ganska ensam där. Även om det går att få nya vänner.

Flyttar man till ett annat land måste man lära känna dess kultur och helst även lära sig tala språken som används där.

Såsom läget ser ut i dag känns ju livet inte heller säkrare i länder som Spanien, Frankrike, Italien, Grekland… Nyss fick dom en halv meter snö i Madrid och flera personer dog 😦

Semester är semester och vi kanske åter kan resa någon dag i framtiden. Men vardagen är något helt annat. Så jag har slutat tänka på det där med att jag ska flytta söderut då jag blir pensionär 🙂

Blandade Spanien-bilder, och en från Lovisa!

Hoppas att ni inte ännu tröttnat på mina bilder från Spanien.
Det finns en hel drös kvar av dem, nämligen.

Inför landningen på Malaga flygfält. Antar att det är golfbanor därnere 🙂
Det där som skymtar på andra sidan Medelhavet borde vara Afrikas kust, fotograferad från bussfönstret.
Gammalt möter nytt, modern konst framför gammal byggnad, i Cádiz.
Fotografering av turister i Sevilla.

Nu är jag ju ändå tillbaka i vardagen i Lovisa, med allt vad det innebär av jobb för Nya Östis. Det lackar mot luciatider, och hör samt häpna – snart ska jul- och nyårsläsningen planeras.

Mina barndomskvarter i stadsdelen Garnison, så vackert en höstdag som denna.

Lite senare i kväll lägger jag ut ytterligare ett inlägg från Spanien!

Det artar sig, allt är inte svarvitt

… alltså i mitt hem 😀
Men det tar tid, och jag har låtit det ta tid.
I dag köpte jag en väggbonad från Karamaloo. Intäkterna från den lilla butiken på Skeppsbroområdet i Lovisa stöder hantverkare i afrikanska länder, bland annat i Gambia där det finns en Lovisa-skola.

Fortfarande är svart och vitt favoriter hos mig…
Den här bonaden är 110 x 70 cm och jag vill inte att den ska ramas in, den ska vara sådan den är då den kom från Afrika, med fransar och allt.

Från en utställning på Almska Gården köpte jag för några år sedan ett annat hantverk. Ett textilarbete från Indien. Nu har också det hittat sin plats på väggen i mitt sovrum.

Tänk om man skulle dra till Afrika…

… då skulle kanske de som inte gillar min blogg bli glada 🙂 Men inte skulle jag sluta blogga för det! Datorer och surfplattor går att använda där borta också.
Läste en intressant artikel i vår tidning i dag. Den handlade om den här sajten.

Ofta känner jag en längtan till Afrika och antar att jag har levt ett tidigare liv där. Jag har också inspirerats av Torre i Afrikas blogg. Han skriver också om annat än Afrika men särskilt bilderna och berättelserna därifrån inspirerar.

Vi har känt varandra via bloggen och Facebook ett par år och i går träffades vi för första gången IRL. Hade så trevligt som jag inte haft på länge!

Men inte är det illa att vistas i de miljöer jag visar på bilderna heller. Min hemstad Lovisa är mig nog ändå otroligt kär.

Abborrfors i Strömfors, älven låg nästan spegelblank.
Abborrfors i Strömfors, älven låg nästan spegelblank.
Mattvättningsplats i Lovisa.
Mattvättningsplats i Lovisa.
Utsikt från mattvättningsplatsen på Sågudden över en del av Lovisaviken.
Utsikt från mattvättningsplatsen på Sågudden över en del av Lovisaviken.

 

Utfärd till Strömfors, del 2

Strömfors bruk, en idyllisk miljö som ligger knappt två mil öster om Lovisa.
Strömfors bruk, en idyllisk miljö som ligger knappt två mil öster om Lovisa.
Härifrån visade jag tidigare i våras en bild. Nu hade bodarna som säljer hantverk öppnat.
Härifrån visade jag tidigare i våras en bild. Nu hade bodarna som säljer hantverk öppnat.
Syster min köpte några fjärilar.
Syster min köpte några fjärilar.
En av flera broar på området har snyggats upp.
En av flera broar på området har snyggats upp.
En av de nyare hantverksbodarna.
En av de nyare hantverksbodarna.
En vacker dörr.
En vacker dörr.
En liten dockvagn till familjens minsta? Eller kanske att plantera blommor i?
En liten dockvagn till familjens minsta? Eller kanske att plantera blommor i?
Köpte en dagbok med vacker handsydd pärm. Ljuset är från Afrika och ska brinna så det blir som en lykta då skalet blir kvar.
Köpte en dagbok med vacker handsydd pärm. Ljuset är från Afrika och ska brinna så det blir som en lykta då skalet blir kvar.

På slutrakan…

… med tömningen av gamla lägenheten. Där ska ex-maken ha ett stort tack, han bor närmare den och har skött sista tömningen. Jag hade precis hunnit städa skrubben där jag bor i dag, så kom ett nytt lass med lådor vars innehåll jag ska sortera. Det mesta slängs säkert men där kan förstås finnas något jag inte vetat att jag saknat 🙂

Bjuder nu på en extremt osexig bild från min lägenhet. Jag vill att varje pryl ska ha sin plats här hemma, less is more och allt det där – ni vet. Men just nu är arbetsrummet inte en fröjd för ögat.

Efter påsk ska allt det här vara tömt.
Efter påsk ska allt det här vara tömt.

När jag tänker tillbaka, på allt jag gått igenom, så visst har prövningarna gjort mig starkare. De har fått mig att inse att jag klarar vad som helst.
I dag är jag nyfiken på livet. Vem vet vad som väntar bakom hörnet?

Och då jag gått igenom innehållet i de här lådorna har jag sorterat mycket i mitt liv. Prylar, vad är det? Vissa saker behövs i vardagen men det mesta klarar jag mig utan. Jag vill känna att jag kan resa i väg till Afrika i morgon om jag så vill.
Jag vill inget annat än leva här och nu, göra sådant som jag mår bra av själv.
Att jag tänker de här tankarna är ett litet mirakel.
Jag som inte trodde jag skulle överleva det som hände i maj i fjol.

Återanvändning

En gardin pryder bordet :-)
En gardin pryder bordet 🙂

Har jag sagt att jag tror jag levt ett tidigare liv i Afrika? När jag ser bilder därifrån blir jag glad och börjar längta dit, fastän jag aldrig i detta liv varit där.

Färggranna tyger gör mig glad, dans, trummor, sång likaså. Glädje i gudstjänster.

Det här tyget var en gardin en gång. Jag lade det på bordet och tycker det duger bra som påskduk 🙂