Lyssnade på Stefan gånger två

Även om januari månad är nästan slut vill Elisa att vi reflekterar över ordet NYÅR och vad det nya året, som förstås precis bara börjat, väcker för tankar.

Men innan jag går över till frågor och svar, så ska jag säga att jag har lyssnat på Stefan som skrev i en kommentar i torsdags så här: ”Jag känner inte till Lovisa som stad, men jag lovar att du har många motiv kvar att fota. Lite fantasi och lite närhet till byggnader, skulpturer, planteringar m.m. och du kan fylla minneskortet både en och två gånger.”

Jag tycker ju ibland att jag har fotat allt och jag inte vet vad jag ska föreviga härefter 😀

Han har förstås rätt i det han skriver, så det blev en bild av svenska gymnasiet då jag gick till idrottshallen på torsdagskvällen.


Resten av bilderna i inlägget har jag fotat då jag suttit hemma och pysslat vid tevebordet.

Eftersom det enligt min åsikt kommer bara dåliga program på fredagar, eller repriser av bra program som Husdrömmar och Stugfixarkan, så blev det några avsnitt av Mumindalen på Arenan igår.

Och sedan räddade Carina B kvällen åter en gång. Hon har för det mesta intressanta gäster. Igår inte de intressantaste genom tiderna kanske, men Stefan ”Ubbe” Sjur var en ny bekantskap och hans livsöde berörde.

Så det blev nu så att jag lyssnade på Stefan gånger två. En bloggkompis och sedan den där från bandet Korslagda. Gruppen hette Korslagda Kukar förr, men skippade sedan det sista ordet för de kunde inte uppträda på dagis och heta så 😂

Och så över till Elisas frågor.

Har du tänkt på några nyårslöften för i år?
Nej, gav inga nyårslöften, alltid bäst så. Tänkte för mig själv att jag ska försöka lära mig känna nya människor, och även fotografera mera och jag har kommit igång med det.

Vad vill du förenkla istället för att förbättra?
Få vardagen att rulla smidigare genom förenklad prioritering.

Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej?
Tror att det snart är dags för en ny vinterkappa, men det får bli till nästa vinter.

Vad vill du ha mer plats för i din kalender?
Lugn och ledig egentid. Som behövs för att jag ska kunna ha ordning här hemma, vilket i sin tur behövs för mitt välmående.

Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år?
Att jag lyckats hålla mig i sådan form att jag kunnat fortsätta jobba och ensam klarat ekonomin. Om ett år har jag bara fyra månader kvar till pensionen.

För övrigt, angående pension. Jag trodde aldrig jag skulle börja räkna år och månader och dagar till den… Men man ska tydligen aldrig säga aldrig 😉

    Ytterligare en bistert kall dag

    Tog inga foton utomhus i dag fastän jag skottade källartrappan och bar in ved, men ni förstår, händerna är då fulla med annat och att använda kamera är inte det första jag tänker på just då.

    Den tanken kommer först senare. Varför tog jag inga foton då jag jobbade? Ja, här kunde ju den där livets-pusselbit göra entré. Finnas där för att fotografera när gumman sliter 🙂

    Tyckte att jag fick till en fin bild av de växter som står på Ikea-hyllan bakom min rygg i arbetshörnan. Tåliga typer, för där kommer inte mycket ljus in såhär års. Tror att de gillar svala temperaturer också. Har ändå runt 16-19 här inne, så jag bor inte i minusgrader i en iglo 😀

    Men då solen lyser där ute, såsom den gjorde några timmar i dag, är det vanligtvis också extra kallt.

    Minus 17 grader hade vi utomhus morse och -13 på dagen vid ett-tiden. Solen lyste i alla fall vackert på min tändved. Alltså på det där små bitarna som hjälper till att få fyr under de större klabbarna i kakelugnen. Tändrosor har jag också så elden brukar ta sig bra med hjälp av bara en tändsticka.

    Jag är ju inte totalnyhetsvägrare, men jag brukar nöja mig med en sändning per dag, eller två – om jag väljer både Finlands och Sveriges.

    Annars ser jag på Mumindalen, både via teven direkt och via Arenan. Här fasar sig dalens invånare inför kometens ankomst.

    Ni har säkert hört den här vitsen men jag tycker den passar nu när det är kallt ute. Jag modifierar vitsen lite eftersom det ibland skrivs om trisslotter, men mig veterligen vinner man ingen bil via dem?
    ”Varför klagar vi på vintern och kylan? Den är ju bättre än Bingolotto där man kan skrapa fram en bil bara då och då, och alla får inte ens chansen. På vintern kan du skrapa fram en bil varje dag” 😀

    Och så hade vi Bamse som frågade
    ”Vet ni hur jag håller formen” (en bild av honom hurtigt glad på en skateboard).
    Svar: ”När jag bakar brukar jag använda grytlappar” 🙂

    Hemma hos mig och en trend jag inte hakat på

    Det har knappast undgått någon att vi har haft det svinkallt här i södra Finland de senaste veckorna. Nordanvinden pressar på, nätterna har ibland bjudit på frost och dagtid har vi haft kring 5–8 plusgrader.

    Det har med andra ord inte blivit så många foton tagna utomhus. Nog för att jag har vistats ute, men med vantar på händerna går det inte att fota med mobilen. Dessutom vill jag fort ta mig från plats A till plats B i den kalla vinden.

    Så jag sitter ibland här i min soffa och ser på teve, skriver dagbok, läser tidningar och böcker. Och kommer det bara dåliga program eller hemska nyheter använder jag Arenan och kollar på snälla naturprogram, dokumentärer eller som här – barnprogrammet Vesta-Linnea och avsnittet ”Flytten”.

    Dubaichoklad lär ska vara en av de senaste trenderna. Artikeln ingick nyligen i Hufvudstadsbladet. Jag har inte smakat på den och tror inte att jag gör det heller. Verkar vara för mycket och för mäktigt.

    Men här ser man vad som kan hända när videoklipp eller bilder sprids via till exempel Reels, Instagram eller Tiktok. Jag har en väninna som på bara ett par månader har fått 30 000 följare för sin profil, ”Kirppismummo”, som prenumeranter av Nya Östis kan läsa mera om här.

    Jag är med på Instagram bara för att kunna följa vissa vänners och Nya Östis postningar där. Tiktok är jag inte med i och tänker inte gå med heller, och Reels kollar jag bara ibland via Facebook. Till exempel då där ges tips om grönväxter.