Det enkla och avskalade, stilrena är fint tycker jag. Den här kransen finns på livsstilsaffären Krintis dörr vid Saltbodtorg i Lovisa.
Och det här är ett inlägg i serien jag har med nedräkning till julaftonen.
Jag brukar alla vardagar lyssna på programmet Andrum i radion. Den ger för det mesta fina visdomsord att tänka på längs dagen. I dag handlade det om fastetiden, som också kan innebära att vi tänker på allt onödigt vi omger oss med.

Vissa dagar känner jag ett märkligt illamående. Det är inte fysiskt och beror således inte på för mycket eller för lite mat och dryck, eller på förkylningen.
Jag har insett att jag påverkas av andras illamående på sociala medier och väljer därför nu aktivt bort den delen. Jag kunde gå ut ur till exempel Facebook om det inte var för journalistjobbet. Vi länkar våra nyheter bland annat där och får nyhetstips den vägen.
Men jag slutar med att läsa de negativa trådarna där allt från rasism till annat hat och illamående florerar.
I Andrum talade Christer Romberg också om alla onödiga prylar vi omger oss med. Jag har städat bort mycket sånt under snart fyra års tid och jag kommer dagligen att se över vilka saker jag behöver och vilka jag inte behöver. Detsamma gäller vänkretsen. I den mån det är möjligt vill jag helst umgås med människor som sprider kärlek och energi.

Avskalat. Mycket rymd. Så vill jag ha det.
Opersonligt, säger kanske den som tycker om tavlor, tyger, gardiner, prylar.
Men tänk så bra det är de gånger vi får ha det precis som vi vill.
Rummet är inte riktigt klart än eftersom jag väntar på nya datorbordet. Innan det kommer kan jag inte tömma och flytta det gamla bordet. Eventuellt tar jag in en låg brun möbel som avställningsplats för papper och diverse saker jag behöver dagligen i mitt jobb.
Jag är så glad för att Ikeahyllan kom till ett hem där det finns barn som behöver förvaringsplats för leksaker, böcker, spel och annat skoj 🙂

Här kommer en del av min dag i bilder.

I det här rummet kommer jag att sitta och blogga i framtiden. Via min nya dator som jag köpt från Sverige och som anländer nästa vecka.

Ni får tänka bort de möbler ni ser på bilden för de är inte mina. Balkongdörren och alla fönster förnyas innan jag flyttar in. Bostaden är 73,5 kvadratmeter stor.
Den ska inredas i maskulin stil. Troligtvis inga gardiner, inget blommigt, inga pasteller, inte rysch och pysch. Avskalat och enkelt.
Bilder av sovrummet och köket kommer senare!

Fastän nya bostaden gör mig förhoppningsfull och jag ser fram emot att få inreda den helt i egen stil blev jag ledsen på eftermiddagen. Tårarna bara kommer. Terapeuten säger att det är helt normalt, det behövs inga särskilda anledningar till gråt. Ingen som säger något elakt.
Blotta insikten om att livet förändrats, att det jag trodde på inte längre finns, att den jag litade på svek mig.
Det har sagts till mig att jag inte ska gråta över ett ”karlskrälle” som gjort mig så illa.
För det första tycker jag inte om att man kallar mitt livs största kärlek ”karlskrälle” och för det andra är det lättare sagt än gjort att stänga av känslor.
På släktens sommarställe fick jag gråta och där fanns människor som tröstade mig.


