Nästa månad är det oktober då vi gör Glad måndag-inlägg. Tiden rusar och vi med den, tydligen.
Måndag är ofta en ganska stressig dag för mig på jobbet. Eller vill jag använda ett annat ord, kan jag kalla dagen intensiv. Två telefoner ringer, mejl och Messenger plingar. Jag tolkar det som att Nya Östis behövs ❤
Sedan är det upp till mig att delegera och prioritera och skala bort vissa saker. Och framför allt, att hålla en paus. I dag satt jag en stund i Pias trädgård och där hade Bella löv i skägget 😂
På kvällarna kopplar jag också av med pussel. Jag har kommit lite längre än det som bilden visar men den här får duga ändå. Glad måndagskväll till er alla!
… alltså på restaurang, är trevligt. Men utbudet är litet vintertid. I alla fall om du samtidigt vill dricka ett glas vin och sitta vid ett tänt ljus.
I januari är det väldigt lugnt. Folk har väl ont om pengar? Firar vita månaden utan alkohol? Eller så är det bara så att människor kurar hemma i vintermörkret, speciellt då det inte är fredag eller lördag.
Här äter jag ganska ofta under vintermånaderna. Veganrestaurangen har bjudit på många trevliga matöverraskningar. Men i dag stängde krogen klockan 18. Tur att jag och väninnan gick ut redan kl. 17. Vi fick sitta kvar till 19 och äta klart.
Det här med att gå på krog handlar inte bara om dryck om någon kopplar ihop krogbesök med sprit. Att gå på krog för att äta är skönt för en singel som sällan orkar svarva ihop rejäl mat till sig själv. Och den sociala biten, att få dela glädjeämnen och sorger med en god vän, är också guld värd.
Men – det är lite si och så med lönsamheten i januari på krogar i en liten stad. Så jag förstår företagarna. Men det är trist att utbudet minskar och minskar.
Bara att vänta på sommaren, och hoppas pepparschnitzeln finns kvar på Skeppsbro-området.
Under blomman och det salladstäcket vilar vårrullar.
Veganfavoriter i repris. Vårrullar och ”laxrullar” (av morot) på mörkt bröd, och säsongens fräscha bär.
Medan vi åt drog mörka moln över och förbi Lovisa men inte en droppe regn föll i staden, och inget åskmuller hördes heller.
I dag träffade jag också en person som tar över ett projekt som jag hade ett visst ansvar för hösten 2017. Hon var entusiastisk inför sin nya uppgift och jag väldigt lättad för att det finns någon som tar över.
Jag har varit engagerad i så mycket, och jag har glöd kvar för mycket. Men jag känner också att jag måste prioritera.
Livet är inte bara hårt arbete.
Då jag till mina vänner sagt att jag bland annat försenar mig från Tors match i dag, för att jag ska träffa presidenten, eller att en lunchdate måste förläggas till ett visst klockslag, för att jag efter den skulle träffa presidenten… var det ju en och annan som höjde på ögonbrynen.
– Den riktiga presidenten? Inte bara en president i nån klubb, som till exempel Lions?
Inte bara en pappgubbe – nej det är en livslevande president.
Förra gången lär det inför presidentvalet bara ha funnits en gubbe i papp i köpcentret Galleria, men nu kom presidenten själv till Lovisa. Han talade om olika värdefrågor men också om hemliga uppgifter som berör underrättelselagen och som läckt ut till media. Den grejen tänkte jag ta upp i papperstidningen, men förstås hade många gjort det till största nyheten och jag syntes själv flera gånger i tv-nyheternas sändning…
Underbar förrätt.
Innan jag träffade presidenten åt jag lunch med en väninna och Bella har den här härliga bruschetta mozzarellan på menyn som förrätt. Behövde ju ingen varmrätt efter det här 🙂
Restaurang Kapellet.
Från restaurang Kapellet där presidenten höll sin kampanjträff hastade jag till idrottshallen för att se Tors sista match före julpausen. Det blev förlust efter straffslagstävling, men en poäng fick vi med oss.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 