Kanske det är så här man ska fota maträtter? Jämfört med bilderna jag visade igår av focaccian och fastlagsbullen 😀
Och så borde jag förstås ha lyft bort glasen med vin och vatten, så att deras fötter inte syns 🙂
Supergoda blinier åt grannen Pia och jag på Bistro Kronan igår. Det som alltid ingår är rödlök, smetana, saltgurka och honung. Utöver det tog jag rödbetskaviar medan Pia valde löjrom.
Det var lugnt mellan lunchrusningen och innan kvällens gäster kom, för vi gick ut och åt redan 15.30.
I ett annat rum satt flera gäster, här träffas medlemmarna i ett stickcafé om onsdagar.
Jag placerade adventsstaken på plats igår, men tänder den först imorgon söndagen den första december då vi har första söndagen i advent. Här testas staken, alla lampor funkade!
Min dag började strax efter klockan nio. Kom hem vid 22.30 igår från Lahtis där Tor gjorde en bra match i dryga två perioder mot Pelicans. Vi såg ut att gå mot en seger och vi dominerade mycket, men målen avgör och i slutsekunderna gjorde hemmalaget 7–6. Snöpligt. Men så är det i idrottsvärlden. Ibland vinner man, ibland förlorar man.
Nu eldar jag redan klockan 11.30 eftersom jag ikväll ska till en väninna och fira det vi i Finland kallar lillajul. I morse då jag hämtade posten från lådan bar jag också in en kasse ved. Känns lite som ”livet på landet mitt inne i stan” ❤
Vi har flera teman i bloggvärlden, ett av dem är Hoppa på tåget, som lokföraren Åke leder. Temat där är i dag kombinerat, Ljus + färgsprakande november. Det är sista november i dag, och LillaSyster har hela månaden inspirerat bloggare att visa färgglada bilder som piggar upp under den mörka månaden.
I arkivet hittade jag en bild som jag inte använd tidigare. Kristallkronan i vårt rådhus. Den får också gå in som ett bidrag under temat LJUS.
Och en annan, över två år gammal bild som också finns i mappen ”Oanvända bilder” är den här som får vara bidraget ”Färgsprakande”. Den är från en utställning i Bistro Kronan i april 2022.
Igår ville jag inte alls kommentera valresultatet i USA. Att vakna till samma mardröm som jag gjorde i januari 2017 var inte roligt. Jag tittade från och till på nyheterna men inser att jag inte kan göra något åt slutresultatet, och vad allt det för med sig, så jag bytte ofta kanal. Jag har gjort det förr då jag inte velat se en viss gubbes tryne.
Satsade på träff med två goda vänner. Började med att dela en varm macka med en av vännerna och sedan tog jag ännu den här efterrätten. Vaniljglass med färska bär och chokladsås. Ett par härliga timmar då det nästan gick att glömma allt som händer ute i världen.
Julgrejer finns ju redan till salu i massor. Jag köper inga prydnader men gärna sådant som jag kan använda i vardagen och den här tändsticksasken köpte jag från Bistro Kronan, platsen där vi åt.
September månads första dag. Hösten är i antågande, men jag tycker inte att det känns lika vemodigt som förr. På kalenderbilden kollar Muminfamiljen flyttfåglarna på himlen och nästan alla löv är borta från träden.
Här hör jag också gässen skräna över viken och i vassen. De flyttar inte riktigt än. De far upp till åkrarna på landet sen eftermiddag eller tidig kväll. Ibland hör jag dem då de kommer till viken på morgnarna eller förmiddagen.
Jag tog bort myggnätet från köksfönstret i dag och stängde det. Ett fönster av två i köket har stått öppet sedan någon gång i juni månad då jag tog över den här bostaden. Jag flyttade hit den första juli.
Så visst gör hösten sig påmind på olika sätt. Men än är nästan alla löv på träden kvar och de flesta är gröna. Solen återvände igår kväll och nu lyser den också i dag, men temperaturen är inte högre än +16 så det gäller att hitta en lugn vrå där det inte blåser. Då går det ännu att njuta gott av sensommaren.
Igår hade vi klassträff för dem som hade gått i högstadiet, dåtida mellanskolan, på klasserna 5abc under åren 1974–1979. Vi var 31 personer, vilket vi tyckte var ett bra antal. Arrangörerna hade inte nått alla, det kan vara knepigt med kontaktuppgifter osv, och somliga var förhindrade att delta. Men oj så många minnen ventilerades och så många skratt som ekade i Bistro Kronans restaurang på Alexandersgatan i Lovisa. Som ni ser åt vi Toast Skagen till förrätt.
Huvudrätten bestod antingen av en schnitzel som var köttalternativet, eller abborre som var fiskalternativet. Bägge lika utsökt delikata.
Efterrätten, en pannacotta, slank och ner hur lätt som helst 🙂
Klassträffar är ofta underbara, tycker jag. Väl medveten dock om att de också kan väcka otrevliga minnen, och att någon som blev mobbad under skoltiden inte känner sig bekväm med att delta.
Nästa träff arrangeras troligen efter två eller tre år.
En av mina favoriträtter, Toast Skagen. Det är en förrätt på Bistro Kronan i Lovisa, men jag som inte klarar av stora portioner tycker att det här är lagom, då vi senare också avnjöt efterrätt.
Det rostade brödet var precis som det skulle vara och räkorna hade det tuggmotstånd de ska ha. Fräscht och gott med smaker som framhävdes.
Detsamma gällde efterrätten, varm chokladfondant med vaniljglass, jordgubbar och blåbär. Och bär som smakar bär ska det förstås vara 🙂
Jag hade fått ett gåvokort och kunde nu nyttja en del av det. Drack också ett par glas vitt vin.
De så kallade fredagsträffar som två väninnor och jag haft under många års tid är mycket värdefulla för mig. Vi träffas inte varje fredag men i regel har det blivit ungefär ett par gånger i månaden eller på sin höjd med tre veckors paus. Då avhandlas högt och lågt, allt från kommunal- och världspolitik till familjära ärenden, vi skrattar ofta, ojar oss ibland. Vad vore livet utan vänner och ju äldre jag blir desto mer rörd blir jag då vänner ger mig tid.
Jag hade inga egna foton av veteranbilar, som är temat hos Åke i Hoppa på tåget. Men jag kan använda en bild som min syster Veronica fotograferade för några veckor sedan då det var VW-meeting i Lovisa. Jag tror att en del av de här bilarna platsar in i temat?
Med ett par vänner har jag som vana att träffas då och då om fredagar, ungefär två gånger i månaden. I dag firade vi Alla hjärtans dag, som i Finland också kallas vändag (ystävänpäivä). Vi brukar utbyta små gåvor. Jag fick en chokladask och en hembakt biskvi. Vackert dekorerad och inpackad. Min gåva till vännerna var en liten flaska bubbel i glitterförpackning och ett litet chokladhjärta.
Det blev en lite suddig bild. Men de här blinierna på Bistro Kronan var jättegoda! Samma boveteblandning, men nu bad jag om att få små och tunna blinier och det blev tre stycken.
Haft fullspäckad dag som började med jobb några timmar, sedan handla till mamma, göra snöarbete hos henne och mata fåglarna. Efter det ett möte, sedan vänträffen. Allt ungefär i ett kör och på eftermiddagen började det snöa. Sedan övergick snöfallet till regn och det blev blixthalka.
När jag kom hem öppnade jag teven och hörde den oerhört sorgliga nyheten om Alexei Navalnys död 😭 Har alltid beundrat honom för hans mod att stå upp för sina åsikter och våga kritisera Putin och den ryska regimen. Dessvärre var ju detta öde väntat. Putin skyr inga medel då det gäller att bli av med personer som inte gynnar hans framtid. Kan någon få stopp på den ryska diktatorns framfart? Finns det någon rättvisa i världen?
Smaku Lovisa – en dryg vecka då vi i Lovisa kan köpa små smakprov av restaurangernas utbud. Smak, det vet alla som kan svenska vad det betyder. På finska är det MAKU. Sedan kan vi säga att vi smakar oss fram, ”smakuillaan” är inte ett verb som finns på riktigt i finskan men det kan användas då vi säger att vi går ut för att smaka på något. ”Maistellaan” säger man också på finska.
Ordkombinationen är hur som helst kul. Igår testade vi Fiskare Henrikssons och Bistro Kronan & Piano Bars umamilax på canapé och Lavendel pannacotta med vitchoklad crumble.
I dag är det kanske en annan restaurangs Smaku-bidrag som gäller.
Nu har jag fått det här lite på hjärnan 😂 Så fort som jag ser mässbussen på stan ska kameran fram fortare än kvickt! På olika platser i centrum förstås.
Här var jag på väg till Bistro Kronan för att träffa vänner och två av oss delade på en Croque med mozzarella, pesto och tomater. Lagom liten portion, supergott!
Det är närmast upplägget jag funderar över. Vad ska jag skriva om och när? Bloggen ska ju inte vara ett stressmoment som får mig att tänka HUR ska jag hinna få ut ett inlägg varje dag? Mitt mål är minst ett inlägg per dag och jag har skrivit sådana 3038 dagar i ett sträck faktiskt.
Men då jag ofta jobbar vansinnigt mycket måndag, tisdag och onsdag och även gör många timmar torsdag och fredag, ibland även söndagar… tror jag det är bäst att jag börjar schemalägga allt fler inlägg. Vilket betyder att jag skriver något mer genomtänkt på förhand, inför de dagar då jag vet att jag kommer att ha häcken full med jobb.
Eller inför dagar då jag inte är säker på att internetkontakten funkar. Såsom jag gjorde inför Nya Östis läsarresa i maj.
Blir något sedan spontant bra, så blir det. Gärna hinner jag med två inlägg per dag. Men då ska de vara ganska korta, för att ni ska orka läsa dem.
Det händer ju inte så mycket superintressant och omvälvande i mitt liv. Vardagen är som den är. Här går jag i väntan på att kanske, efter nio ensamma år, träffa en person som funkar som en pusselbit i mitt liv. En person som är lika öppen som jag, gärna även spontan, godhjärtad, intelligent, humoristisk och verbal.
Ja, jag inser ju att mina förväntningar är ganska höga. Men utseendemässigt jagar jag inte någon toppidrottare, och sundhetsivrare ska inte ens göra sig besvär att ta kontakt för jag säger inte nej till vare sig ostbrickor eller vin som ni ser.
Men för att återgå till det jag började skriva om, innan jag kom lite ur kurs, så har jag börjat fundera mer på vilket innehåll jag ska producera här. Nischat blir det inte, min vardag är som sagt som den är.
Men jag funderar ju på ett som annat, har djupa tankar och otaliga drömmar. Som att sluta springa på i ekorrhjulet. Hur nu sedan det ska gå till då jag är ensam och ännu har några år kvar till pensionen. Om jag får en sådan överlag eller om systemet läggs ner innan jag blir 65.
Dagens bilder är från Bistro Kronan på Alexandersgatan i Lovisa där jag åt ostbricka med två väninnor i kväll. Detta inlägg är inte sponsrat av företaget, jag betalade notan där själv.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 