Insnöade, det är vad vi är

Hade mina aningar om snömängderna då jag vaknade på förmiddagen. Men att jag knappt kunde se ut genom fönstren hade jag inte riktigt velat tro.

Den första bilden visar köksfönstret. Genom det kan jag ana mig till läget där ute och jag kan se grannarna röra sig i lägenheterna på andra sidan gatan.

Genom sovrumsfönstret kunde jag ana mig till att en traktor plogade vår gård. Annars ser jag inte ut och ingen kan se in. Så i princip kunde jag ta en mysa-pysa-inomhusdag och strutta omkring naken 😂

Men efter att jag hade putsat den vänstra delen av balkongfönstret gick det upp för mig hur mycket snö vi fått, och att jag i något skede under dagen måste gräva fram bilen – igen. Annars fryser den fast och är som sagt i vägen för dem som ska röja gatorna. För det ska komma mer snö. Under tre dygn säger prognoserna. Snön är också blöt och tung, så det kan bli elavbrott till råga på allt.

Så här såg det ut på balkongen innan jag hade putsat lite snö bort från vänstra fönstret, det som går att öppna inåt.

Ska jobba lite för Nya Östis nu. Räkna arvoden, godkänna kilometerlistor osv.
Sedan ut för att kämpa med bilen.
Söndagsskyltar senare i dag och hoppas kunna koppla av med ett program om Lars Lerin som går i repris på Sveriges tv senare på eftermiddagen.

Hej och hopp i snögalopp! Hälsar till er alla med att slänga en snöboll på er. Bästa kramsnön nu!

Snön vräker ner…

… och om plogbilar och / eller traktorer är ute i svängen så hinner de inte med. Det var tungt att gå i blötsnön på ickeplogade vägar, men det är ju bara att se det positiva – ni vet, hälsosamt med vardagsmotion 😀
Ett uttryck jag egentligen inte alls gillar, för det är låter så präktigt…

En i allmänhet inte alls motionsinriktad reporter var tvungen att ta sig till affären eftersom smöret var slut…

Anyway… en yrkesskadad journalist tänkte direkt ”borde vi kolla med staden hur snöröjningen gått, vad kostar den, vilka problem stöter röjarna på”… För så har man alltid gjort, eller som en äldre kollega så ”så fort marken blev vit skulle man ringa stadens röjningsansvariga...”

Som om snö var något unikt 😀

Ändå går tankarna till äldre personer som försöker röja blöt snö med spade. Eller till dem som tvingas vara ute i trafiken med bil.
Och tänk om något tak rasar in, eller ett träd brakar ner… för den här snön är tung!

Ändå tacksam för att jag inte jobbar på en nyhetsredaktion där takten är hård. Nya Östis koncept är vänligare för mitt hjärta 🙂

Min dag i BILDER

Lunchrestaurang Fellmanni.
Lunchrestaurang Fellmanni.

I slask och snöyra åkte jag till Bruket i Strömfors i dag. Hade glädjen att få göra reportage från en lunchrestaurang som är byns hjärta. Mycket annat har försvunnit från orten – allt från hälsogård till bibliotek och post. Antalet butiker är färre än förr, bankerna likaså – och den som finns har öppet bara två dagar i veckan. Men på Fellmanni träffas man och trivs.

Här köper man allt från lunch till öl och skraplotter. Observera den fina griffeltavlan med menyn och priserna.
Här köper man allt från lunch till öl och skraplotter. Observera den fina griffeltavlan med menyn och priserna.

Innehavaren gör en kulturgärning då han samlar gamla bilder från byn och bokför var det tagits.
Innehavaren gör en kulturgärning då han samlar gamla bilder från byn och bokför var de fotograferats.

På väg hem. Chiewitzgatan och ett ymnigt blött snöfall.
På väg hem. Chiewitzgatan och ett ymnigt blött snöfall.

Insnöad Svensson.
Insnöad Svensson.

Över tio centimeter blöt snö på bilen. Jag behöver honom på onsdag så jag ansåg att det var bäst att gräva fram honom i dag. Det ska bli kallare och om det här lagret hade frusit fast, så…
Det var tungt att få bort snön kan jag säga. Dels för att den var blöt, dels för att jag trots mina nästan 170 cm inte är tillräckligt lång för att få bort all snö från taket. Det brukar bli en liten rand på mitten kvar, sådan där cherokee frisyr 🙂