bukett

Visst älskar jag mitt jobb!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

För det mesta nuförtiden älskar jag mitt jobb som frilans.
Jag är inte fastanställd, jag deltidsjobbar, jag har inga fasta inkomster. De varierar från månad till månad. Men jag har klarat mig hyfsat nu över ett år, och försöker känna tillit – att allt ordnar sig även framöver.

I dag gick tiden ofattbart fort i ett mycket trevligt gäng. Det pratades och skrattades mycket.
Samvaron var viktigast. Även om det som gänget sysslar med fanns i fokus poängterade de att onsdagen är en av veckans bästa dagar. Då träffas gänget och de talar om allt mellan himmel och jord.

Ja, och så finns det några i gänget som tycker om att baka och att tillreda mat, som alla sedan får njuta av vid gemensamt bord. Helt underbart! Önskar att jag själv hade den talangen. Men jag är bra på något annat istället, försöker jag tänka. Jag kan skriva artiklar och reportage 🙂

Då jag lite visste vad som väntade mig, att vi skulle välkomnas varmt och få äta gott, tyckte jag att det här var det minsta jag kunde göra för att visa min uppskattning.

När reportaget väl har landat i tidningen visar jag bilder här och berättar mer om vad det handlar om 🙂

Den kommande veckan är intensiv med allt från anhörigvård till privata åtaganden, innebandymatcher och jobb för tidningar. Jag är glad för att det åter rör på sig, tiden går fort, dagarna blir längre och ljusare.

Fortfarande gäller tanken att jag ska ha ledigt, tomt i kalendern, två dagar i veckan. Få se om jag lyckas med det 😀

Veckans hälsosteg dryga 12 000. Färre än förra veckan (räknar från torsdag till onsdag). Ett par dagar var det himla kallt och då jag inte hade några jobb som drog mig ut tog jag det lugnt. Har en väninna här i Blogglandia som ibland också noterar 500-700 steg per dag och vi hurrar alltid lika mycket för varandra vare sig stegen är 100 eller 10 000 🙂

Glad måndag! 13-10-2025

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

En höstfin bukett som välkomnade alla till seniorfesten i onsdags.
Glad måndag med den önskar jag!

Veckan innehåller uppföljning på ingreppet som gjordes i Borgå i våras. Träff på café med kollega. Besök på nya polisstationen för att sköta ärenden för mamma. Innebandy, i väntan på första segern.
Och ja, det brukar dyka upp annat oplanerat också, men hoppas på ett par lite lugnare dagar efter två fullbokade veckor.

Glad måndag! 05-08-2024

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Första måndagen i augusti och jag har en spännande vecka framför mig. Den börjar som vanligt med tidningsjobb och jag tror att mycket kommer igång nu igen då många har semesterveckorna förbi och snart börjar skolorna här i våra trakter.

I lördags gjorde vi ett besök hos mina förra svärföräldrar på deras sommarställe. Vi hade med oss den här specialkomponerade buketten, där en solros står i majestät med andra små färgklickar och några gröna kvistar omkring sig.

Med den önskar jag er alla en glad måndag och en bra start på veckan!

Glad måndag, del 2

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Ett år sedan jag fyllde 60 år. I dag fyllde jag 61 🙂
Ställde klockan att ringa vid 8.20 för att inte missa då jag gick över från 60 till 61, för det sker där runt 8.32.
Vaknade som vanligt innan klockan ringde.

Postcrossingen påminde mig om att jag fyller år i dag. Och visst. Jag fyller ju egentligen aldrig mer än fyra år! Därav antalet ljus.
Företagarföreningen gratulerade mig och skrev att den vet att det ligger hårt slit bakom varje företagares framgång 🙂
På Facebook hade det vid 21-tiden kommit 347 gratulationer. Via Whatsapp och sms och Messenger ytterligare några.

Av väninnan Pia fick jag denna underbara bukett – tack ❤ Hon hjälpte mig också ställa om en klocka på spisen som jag alltid har problem med 🙂

Till kvällen fick jag inbjudan att hälsa på Inge-Maj och Bengt på Kretsgången. Vi har alltid så mycket att prata om. Sedan cyklade jag hem i den fina sommarkvällen, +16 grader kändes riktigt lagom och 4,5 kilometer blev det. Bilden här under är tagen från hemturen. Antal hälsosteg blev runt 3000 under dagen.

Glad måndag! 05-12-2022

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Måndagen har oförtjänt dåligt rykte och därför startade jag den här utmaningen för många år sedan. Sätt ut en bild som på något sätt gläder dig och kanske någon annan, och som visar att även måndagar kan vara bra dagar 🙂

Den här buketten fick Lovisanejdens Lucia Maija Korhonen då Nya Östis och Röda Korsets lokalavdelning gratulerade henne igår. Buketten har under flera års tid donerats av Kim Svenskberg.

Det blev en låååång arbetsdag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Ibland är det bara så. Telefonen ringer tidigt. Problem på tryckeriet. Vi kan inte göra 36 sidor som vi planerade. Antingen 32 eller 40 sidor. Trettiotvå är för lite, fyrtio på tok för mycket. Vi måste går ner till 32 vilket betyder att material vi planerat in inte får plats.

Planera om allt med personen som gör layouten. Med bara en tidning är veckan är det tråkigt att något måste vänta ytterligare en vecka, eftersom här fanns sådant som redan hade väntat en vecka…

Telefonerna har ringt hela dagen, våra olika kontaktkanaler har plingat. Lite paus för lunch hann det bli. Ungefär stående på ett ben, i farten.

Men nu ska jag stänga och koppla av. Försöka ta lugnare resten av veckan.

Pusselläget nu ikväll den 10 november.
Resterna av en bukett. Gäller att njuta av det som finns kvar så länge det går 😀

Att välja fokus, skratta eller gråta

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Bilden är en detaljstudie från pusslet jag håller på med. Det finns mycket symbolik i den 😀

Då man jobbar som journalist på en tidning, eller specifikt som chefredaktör, är det inte ovanligt att utomstående försöker påverka tidningens innehåll.

Häromdagen blev jag uppringd av en person som jag direkt kände att hade ställt sig på en piedestal och bokstavligen tittade ner på mig. Jag var nog en sådan som hen inte hade velat röra vid ens med en tång. Sättet hen uttryckte sig på gjorde mig egentligen mållös. Varför var det så svårt för hen att uttrycka sig sakligt och vänligt?

En halvtimme efter samtalet kunde jag skratta gott åt alltsammans. I dag berättade jag om händelsen för en kollega och vi konstaterade att det är bäst att bara skratta bort den här sortens påhopp.

Jag kan alltså välja fokus. Vara glad över det jag har eller bli förbannad på detaljer.

Hade jag varit av den purkna sortens människor hade jag blivit sur och rusat tillbaka till livsmedelsaffären där jag köpte den här buketten i dag Här fanns nämligen en vissen ros, och priset var inte nedsatt.

Men nu valde jag istället att glädja mig över de blommor som ännu levde och var förhållandevis fina 🙂 Den vissna rosen slängde jag bort.

Vädret hade jag också kunnat vara sur på. Det har regnat och blåst, varit råkallt och dystert.

Men snacket med kollegan jag nyss nämnde gjorde mig glad. Tänk så lite det behövs 🙏 Att man råkar på en positiv person då man som mest behöver det. Alla triviala vardagsbekymmer försvann som om jag slagit med ett trollspö i luften 😎

Glad måndag! 20-01-2020

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Jag försöker hålla humöret uppe trots att jag från och till har haft väldigt ont.
Jag misstänker ischias och ska kolla om jag får tid hos en naprapat. En osteopat ska jag besöka om en dryg vecka. Har också fått ett naturpreparat, myrsalva, via en vän. Jag är öppen för att testa allt under den väntan som det blir innan jag kan träffa läkare.

Glad måndag till er alla med denna bukett som årets luciamamma fick av luciaföljet efter deras avslutade värv.