Med en bukett som prydde bordet på lördagens födelsedagsfest vill jag glädja er alla denna måndag. Högsommarvärmen håller i sig! Sköt om er, ta hand om varandra, djur och natur. Drick mycket och håll er i skuggan om ni vill och kan!
bukett
Mysteriet med blomsterbuketten
I går var jag med om något märkligt. Jag lade ut följande ”upprop” på Nya Östis och Loviisan Sanomats Facebooksidor, och fick en del roliga kommentarer. En kille skrev också att han hade sett buketten ligga på en bänk utanför ett Vaherkyläs café.
”Mycket märkligt. Utanför K-hallen står cirka klockan 19 två killar som är kanske 11-12 år. Frågar (på finska) – Vill du ha den här buketten? Jag: ”Höh, jag, varför”?!!! Killar: – För att vi inte behöver den. Jag: ”Men varför skulle jag ta den, det kan jag inte göra, jag…” Killar: ”Jo, ta den, vi behöver den inte. Jag: ”Nå, men varifrån har ni fått den då? Killar: – Från Vaherkylä.
Jag förstår ingenting, men killarna vill bli av med buketten. Jag: ”Öh,… ja, men… öh.. jag tar den väl då”… Killar: Bra, tack tack! Sedan springer dom i väg och där står jag med en bukett som inte är min. Jag anar att allt inte står rätt till, känner mig som ett fån och som en brottsling samtidigt. Allt var över på tjugo sekunder.
Nån som saknar sina blommor? Som kan förklara detta?

I dag råkade jag ut för att en något ovårdad man ville ha en slant av mig. Jag gav honom faktiskt två euro och bryr mig inte om ifall de går till cigaretter eller sprit. När jag kom ut från affären frågade samma man samma sak av mig igen. ”Snälla frun, kan ni ge mig en liten slant?” Då sa jag att du fick ju en nyss. Han bad så mycket om ursäkt och tillade att minnet är så dåligt… 🙂
Det kan ju inte vara trevligt att tigga… jag tycker det skulle kännas förnedrande. Eftersom det ännu inte vimlar av tiggare i Lovisa tyckte jag att jag kunde ge en slant i dag… men om det blir ett vanligare fenomen blir det nog också ett dilemma.
Uppdaterat 10.8.2017.
En väninna hittade den här sidan på Facebook, och jag tror jag fick förklaringen till mysteriet med buketten:
https://www.facebook.com/A-Lonely-Bouquet-Loviisa-488699874805830/?fref=nf&pnref=story
Bjuden på lunch
Det blir troligen bara korta inlägg under några dagar nu.
Jag har en gäst från Sverige och vi ska äta lunch hos andra vänner snart.
Den här buketten tar jag med mig.

I kväll kanske det blir jazziga toner på Skeppsbron. I morgon frissa (igen!), för att få styr på luggen, kanske en snygg frisyr 🙂 Efter det Nya Östis läsarfest. Sedan eventuellt middag ute på stan också på söndag.
I Lovisa arrangeras också evenemanget Konungen kommer i morgon. Det blir exercisövningar, kanonskott, dunder och brak!
Kunde inte låta bli…
Matsalsbordet äntligen på plats!

Jag köpte ett matsalsbord i somras av en bekant som på Facebook berättade att hans familj skulle skaffa ett nytt bord.
Bordsskivorna och de sex stolarna kånkades upp till min bostad på tredje våningen, och de har sedan dess stått placerade i olika rum.
I dag fick jag äntligen hjälp av Bengt, Inge-Maj och FasterAster.

Duken och rosorna fick jag i inflyttningspresent av Inge-Maj, Bengt och FasterAster. Jag tycker om den röda färgen som bryter och piggar upp det bruna, svarta och grå som annars dominerar rummet.
Fick också en fin liten frukostbricka med motiv från Nice av FasterAster som nyss varit där.
Mattan som syns till höger är högst temporär – finns där mest för att jag smidigt ska kunna flytta mina stora krukväxter från en plats till en annan.


Kvällen avrundades med ostfest på Kretsgången – tack för allt det goda, tack för vinet och tack för vänskapen!

Tack alla kollegor!

Jag har under de senaste veckorna, särskilt efter att jag offentligt gick ut och berättade om det som hänt i mitt liv, fått en massa gåvor och även blommor. Den här buketten fick jag i går av kollegorna på tidningen i Borgå.
Eftersom jag inte kan nå alla personligen vill jag tacka för omtanken här. Detsamma gäller den omtanke kollegorna på min egen arbetsplats visat.
Ofta har det varit så att då jag känt mig som mest nere och bara gråtit, inte sett någon utväg ur sorgen … då har någon ringt på dörren eller bara dykt upp för att ge mig en kram ❤
Den här dagen börjar hos terapeuten och lite senare ska jag skriva hyreskontrakt. Då ska jag passa på att ta några mått i bostaden så att jag kan fortsätta planera den.
Spännande ny tidning!
Jag ser fram emot att frossa i tidningen ”Skriva”. Så vitt jag vet säljs den endast i Sverige – rätta mig om jag har fel. Där finns den bland annat i tobaksaffärer, på Pressbyrån och på Seven Eleven berättade en annan bloggare åt mig. Det är en ganska ny tidning och jag tror jag kan hitta mycket intressant där.
Med sig i bagaget från Sverige hade Guuben också KexChoklad, jag blir så glaa! Fick dessutom en fin spegel från Fotografiska museet. Men det bästa av allt var ju att Guuben hämtade hem sig själv. Jag har saknat min bästa vän väldigt mycket. En bukett blommor fanns förstås på bordet i köket som välkomsthälsning.



