Caritas_hem

Lite mer grönt här hemifrån

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Fortsätter lite här på den gröna linjen. Igår frågade jag hur många växter ni har och svaren blev allt från noll till över trettio 😀

Försökte fånga kvällssolens vackra infall i mitt hem, men det blir ju lite motsols, så det blev bara så där…

Aja baja då det i dag varit några minusgrader. Men tack för att vi inte fått någon snö, inte än i alla fall. Datorns prognos säger ”6 cm snö på torsdag” – jag hoppas att den talar för andra städer än Lovisa 🤣

Det blir att fortsätta elda ett tag till, åtminstone i dag. Sedan har jag en del åtaganden som gör att jag inte hinner med den fyra timmar långa proceduren, så nästa gång blir kanske lördag eller söndag. Vedlagret ser ut att räcka om vintern inte håller på till maj.

Tja, vad har jag att berätta? Takrännorna putsas på huset i dag. Imorgon inleds kvalmatcherna för Tors del med hemmamatch mot SS Storm. På lördag åker vi till Sjundeå för returmatch.

Dryga två veckor efter ingreppet som gjordes på Borgå sjukhus, och som hade med cellförändringarna i livmoderhalsen att göra, känns det helt ok. Att ha små blödningar är normalt, men jag hade ju glömt hur det var. Min mens slutade för femton år sedan… Nu är man liksom tillbaka där igen 🤣 Men nu är det ingen molande värk och inga stora mängder blod.

Är det det här som kallas ”samla livserfarenheter”? 😀

Vårsolen ger inspiration, livet segrar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag har nu kommit fram till att perioden november–februari är tyngst för mig. Mörkt och ofta kallt, blåsigt, fuktigt, eller allt på en och samma gång. Och då menar jag inte alls specifikt fenomenet med att bo i ett äldre trähus. Var jag än bor här i Finland är de här månaderna tunga för mig.

Och det ska komma bakslag. Bli några nätter med minusgrader, snöa och/eller regna. För vi ska inte tro att våren är här riktigt än 🙂 Men dagarna ljusnar minut för minut och det blir varmare så småningom.

Då andan faller på, att röja, städa, torka damm, flytta på saker – det må vara vad som helst, då gäller det att passa på 😂 För min del städades bordet i köket i dag. En del av växterna fick nya platser, och jag ser fram emot den dag jag på riktigt kan ta in pelargoner här. Jag skulle vilja ha minst tjugo stycken! Men inser ju att det kanske inte är en jättebra idé 😀

Sol och ljus och värme. Nu får växterna det ❤ Sedan gäller det förstås att se till att det inte blir FÖR varmt för dem. Men det blir det inte än på ett tag. Och den dag då jag kan dra bort isoleringen och äntligen öppna fönstren, då måste växterna åter få ny plats.

De som inte behöver ljus är mina glasgrunkor. Tillfälligt får de stå här, i väntan på sticklingar och små buketter och vad allt jag kan tänkas hitta på i vår och i sommar 🙂

Så nu blev det åter lite mer privat här hemifrån. Det är ju inte så att jag inte vill visa den sfären. Det har bara inte blivit av. På något sätt gick jag lite i ide till vintern 😀

Solen värmer och gör mig tårögd

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Den här bilden togs den 20 januari. Då lyste solen lite in i köket och där står också min adventsstjärna kvar 🙂 Jag borde ha tagit nya bilder igår, men den här får duga. Det jag glömde skriva igår var att solen faktiskt börjat värma lite och att den gjorde mig tårögd när den nu äntligen åter visade sig.

”Så vackert” var det enda jag sa. Lutade mig mot en av stolarna i köket och tog in alltsammans.

Sedan kan jag ibland bete mig som en katt eller en hund. Leta upp platsen i soffan eller i en stol i vardagsrummet, dit solen också börjat nå. Och så sitter jag där och bara är glad för att våren är i antågande.

Hemmadag med jobb i arbetshörnan

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Såhär ser det ut i min arbetshörna. Tavlan på väggen utgörs av en bild som förra rektorn Jasse Lindh har ritat. Det är en fantasifull vy över Lovisa stad. Där finns badstranden, många kända byggnader, till exempel svenska gymnasiet och kyrkan. Fästningsholmen Svartholm, fartyget J.L. Runeberg, museet, rådhuset, Kuckustenen, drillflickorna, Saltbodtorget, gamla stan, segelbåtar, Skeppsbron… ALLT som var och är viktigt i Lovisa.

Bilden trycktes någon gång för länge sedan på Östra Nylands tryckeri och därifrån fick jag ett exemplar. Det har gjorts tavlor även i mindre format och en del av dem har getts som gåvor och pris i olika sammanhang.

Men ja, det är här jag sitter då jag jobbar för Nya Östis eller för andra uppdragsgivare. Här spelar jag ibland mina datorspel och jag har utsikt över Mariegatan, parkerna, gamla Skansenrestaurangen och en del andra byggnader.

Eftersom gårdagen var en riktig flänga-runt-dag och mycket pling på telefonen behöver jag i dag en vara-hemma-dag. Minst två dagar i veckan behövs för återhämtning, utan en massa rundlar och texter i kalendern med sånt som måste göras.

Det betyder ändå inte att jag bara rullar tummarna. Har hämtat in ved, har förberett kommande uppdrag, skrivit ett brev som vården behöver med tanke på den hjälp mamma ska få i framtiden. To-do-listan blev kortare, men allt fick jag inte gjort i dag.

Såg att jag hade arton kommentarer jag inte hunnit läsa och godkänna så det ska jag göra nu. Ibland får mina bloggvänner ha tålamod ❤

Glömde åter fotografera…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… då jag gjorde snöarbete på mammas gård 🙂 I dag var snön lite tyngre. Inte värsta blötsnön men tyngre än den lätta frostsnön.

Jag ser det positiva. På dagen skottade jag snö på hemmagården, inte mer än en kvart och bara gången till källaren. Hos mamma tog det lite längre tid. Men jag tycker om att skotta snö, då tid finns och då jag får göra det i min takt och på mitt sätt. Det är bästa vardagsmotionen, jag känner att jag håller mig i form med allt detta, då jag också bär ved rätt ofta.

Mamma stod faktiskt och fönstret och applåderade då jag skottade. Det tycker jag var rart gjort ❤

Blir nu ett foto från mitt hem istället. Bondhörnan och dagboksskåpet där jag inte ännu tänt ljusen när bilden togs. Ett ledljus har jag på sekretären, lätt att flytta hit och dit och behöver inte tänka på underlaget osv.

Eftersom vi hade krångel med bilen några dagar samlade sig ärenden på hög och det krävde i dag fyra timmar att uträtta allt. Men det var riktigt skönt att få massor inköpt på en gång. Fem kassar släpade jag från porten över gården upp på terrassen vid halvfyratiden.

Torsdagar är ofta så kallade mamma-dagar, handla mat, uträtta andra ärenden, dosera mediciner, skotta snö ibland. Se till att hennes fågelvänner har mat. Men vad gör man inte för sin åldrande mor.

Ibland känns det som att orken är på upphällning, men ibland känns det också givande att finnas till.

Idag kan jag bara kolla på Tors innebandymatch hemma via datorn. Jag behöver elda ikväll eftersom jag har två frilansjobb imorgon och bastu efter det. Då blir det en dag paus med eldningen, och det går ännu an då det inte är så jättekallt just nu. Men kylan ska återvända, och då behöver jag elda så gott som varje dag.

Livet i det gamla huset

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… kanske jag inte har skrivit så mycket om som jag tänkte att jag skulle göra. Dagarna rullar på och livet här är nu min vardag. Inget känns extremt och extra på något sätt. Jag har kunnat förbereda mig på det mesta, men förstås inte på allt.

Jag trivdes i höghuslägenheten, det finns ju många plus med ett sådant liv. Men jag har inte en enda dag ångrat att jag flyttade till trähuset från 1800-talets slut. Med handen på hjärtat kan jag också säga att jag inte har frusit en enda natt fastän jag ibland haft 15 grader inne. Jag har ett duntäcke nu och en yllepläd. Blir det kallare har jag ett duntäcke till och dessutom är jag en person som utan problem kan sova med kläder på mig.

För det mesta har jag 17–19 grader i min tvårummare, och det är något min kropp vant sig vid. Jag tror att vi människor har våra inre termostater, som i början av hösten tycker att det är kyligt inne, men sedan vänjer vi oss. Här är högt i tak så värmen från kakelugn och två element åker ju upp mot taket 🙂 Med yllestrumpor klarar jag mig långt.

I dag hämtade jag in ved från källaren. Det är ett fysiskt jobb som förhoppningsvis bara gör gott åt mig. Ibland får jag hjälp av grannen. Då får vi in tre Ikea-kassar. Bär jag ensam blir det bara en åt gången.

När jag kommer in med veden bär jag kassarna till vardagsrummet där kakelugnen finns. Jag dammsuger både ugnens yta fri från damm och sot, och på golvet finns efter några dagar ofta skräp från veden.

Sedan staplar jag veden i ställningar innan jag tänder brasan. Eldningsprocessens längd varierar, mellan tre och fyra timmar beroende på hur varmt jag vill ha det och vilket väder det är ute (påverkar glöden, som måste falna helt innan spjällen går fast).

Här lever jag långt efter väder och vind. Försöker kolla prognoserna så att jag vet när det blir kalla nätter och varifrån det blåser. Allt spelar in då jag bor i en stor gavellägenhet. Har jag något jobb eller behöver jag vara kvällar borta planerar jag eldandet efter det. Att värma med enbart el via elementen blir alldeles för dyrt, men basvärme har jag råd med tillsvidare.

Överraskningarna jag råkat ut för är inte så många men å andra har jag en förmåga att glömma ”motgångar och små vardagsproblem” rätt fort. Då röret i badrummet fick ett hål på natten mot självständighetsdagen (läs: tre helgdagar på raken, svårt att få service), då var jag sömnlös. Men det fixade sig ❤

Blandade bilder, nu är snön nästan borta

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Här hade vi ännu massor av snö, i lördags då jag kom hem från kranskursen hängde jag min krans på en krok utanför min dörr. Kan inte ha den inomhus för då barrar den direkt och bladen vissnar.

Här i medborgarinstitutets hus arrangerades kursen. En vacker och trivsam byggnad. Nu är så gott som all snö borta.

Jag har själv lite ”snöat in” på ett visa mina växter i köket. Vackert då solen faller på här. Snö fanns det också då bilden togs. Jag försöker övervintra en pelargon, och sedan har vi växten nere i mitten, i vit kruka, som jag är lite stolt över också då det är en julros vars grönvita blad har klarat sig snart tolv månader. Nya blad kommer upp, men det skulle nog förvåna mig stort om den började blomma på nytt 🙂

Höstmys med ljus

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Dagboksskåpet som är av plåt, alltså således metall, känns tryggt då jag har mina tända ljus här hemma. Under ljusen har jag ofta också antingen ark av aluminiumfolie och något fat, eller också annat som tål värme.

I dag är planen den att vi åker och ser på Lovisa Tors innebandymatch i Nyslott. Start klockan 11, match klockan 16–18, sedan hemåt igen. Tillbaka i Lovisa kanske runt klockan 22–22.30.

Tack, tacksamhet, förväntan, spänning

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Jag har fått massor av reaktioner och även flera tack på Nya Östis Facebook-sida där jag officiellt sa tack och adjö igår kväll. Av grannen Pia fick jag denna fina orkidé, som tack för att jag för några år sedan trodde på henne och gav henne chansen att börja jobba med NÖ:s prenumerationssystem. Hon är organiserad och serviceinriktad och jag är glad för att hon får fortsätta jobba för tidningen.

Det jag känner just nu är därför tacksamhet, men också förväntan och jag ser med spänning fram emot vad slutet av året kan erbjuda mig.

Här kommer bilden som jag hade lovat visa dem som vill veta var jag bor eller överlag bara hur huset ser ut. Fotot ingick i dagens Nya Östis där avskedsintervjun med mig fanns på nästsista sidan. Skriven av Peik Henrichson, och fotot har han också tagit.

Bildtexten lyder så här: ”I början av juli flyttade Carita Liljendahl till den här byggnaden i centrum av Lovisa och uppfyllde därmed drömmen om att få bo i ett gammalt trähus.”

Nu drar jag mig tillbaka, skrev jag också i hälsningen på FB. De nya cheferna ska få bestämma riktningen för tidningen och styra NÖ-skutan. Före detta chefer ska hålla låg profil, finnas till endast i bakgrunden och hjälpa bara om någon ber om hjälp.

Drack lite skumpa igår för att fira nästan avslutat jobb. Spelade Trivial Pursuit också, det är kul med brädspel!

I dag har jag ännu löner att räkna och vissa fakturor som bara jag kan ansvara för att betala. Också imorgon återstår några timmars tidningsjobb, men mest är det packa-resväskan som gäller.

I dag har jag också med syrran som vanligt hjälpt mamma handla.