Caritas_hem

Dessa härliga morgonstunder

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den rubriken hade jag inte för några månader sedan tänkt att jag skulle skriva 😀 I och för sig har jag ännu inte stigit upp med solen före klockan sex, men klockan åtta är tidigt för mig.

Efter några svalare dagar har solen nu skämt bort oss igen och jag öppnade fönstret i köket och nu även i sovrummet. Diskmaskinen på, frukost med egenodlade tomater. Hörde gässen som flög över huset. Lovisaviken ligger bara ett par hundra meter bort, och gässen håller ofta till där nu. I vassen, eller ute på vattnet, ofta även i Strandparken. Sedan flyger de upp till landsbygden för att äta på åkrarna, tror jag. Någon expert eller ornitolog är jag ju inte 🤣

Jag gillar morgonsolen i köket och tar därför ofta bilder där. Det ska bli spännande att se hur ljuset där förändras till hösten och vintern och att sedan få uppleva en ny vår här.

Jag har varit ganska mycket utomhus sedan jag flyttade hit till gamla huset. Därför blir jag fortare trött om kvällarna, somnar för det mesta också snabbt, sover ofta gott. Ibland vaknar jag av grubblerier, men det är väl något som bara hör till, beroende på i vilka faser livet är.

Troligen sommarens sista pepparschnitzel på Café Skeppsbron igår. Säsongen är inte slut där, men menyn ändras och utbudet minskar ju närmare hösten vi kommer. Schnitzlar finns kvar, men inte alla varianter av såser. Det här är min absoluta favorit. Varje sommar väntar jag lika mycket på att den ska tas med på menyn 🙂

Nu är tomaterna på gång!

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Äntligen! Vilken glädje att se att de gröna blir svagt gult, sedan orange och sedan rött. Än har den första inte plockats men det kommer MÅNGA 🙂

Jag har lite velat kring det här med att visa huset – eller gården – där jag bor, eftersom det bor många andra på samma adress. Men sedan tänkte jag, ”vad är det för en hemlighet egentligen”… många har besökt mig, många vet vart jag flyttat, och varför denna blygsel, sekretess?

Jag försöker ta hänsyn till mina grannar på annat sätt, men att inte kunna visa huset där jag bor känns konstigt. Jag har fotograferat många av mina hem förr, låt gå för att de flesta då varit våningshus, eller höghus eller vad de nu må kallas.

Sedan tänkte jag först att jag inte klarar av att svara på Elisamatildas frågor denna vecka. De kändes för svåra 🙂 Men jag tar dem som den utmaning de är och här kommer svaren där ”Bara mer och mer” är temat.

Vad har du svårt för att äta med måtta?
Kom inte först på något, men jo… Suffeli Puffi Snacks, ett slags majssnacks med chokladöverdrag. Jag måste sätta bort påsen för att handen inte automatiskt ska söka sig in i den hela tiden 🙂

Vad säger du ofta som du vill sluta med?
”Ei ooo heleppoo” på dialekt på finska – betyder ”det är inte lätt”. Men inte är det nåt jag vill sluta säga, jag bara säger det ofta nuförtiden då mycket har blivit ”svårare” än det var då jag var yngre 😀

Vilken ovana har du tagit bort som har varit svårt?
Kommer inte på någon sådan. Men om det är en ovana att jobba mycket och hela tiden så den håller jag på att ta bort. Få se hur svårt det blir.

Vilket ställe återvänder du till bara för att du alltid gått dit?
Finns inga sådana heller känns det som. Jag går till olika affärer, olika restauranger och kafeterior. Men klart att jag har favoritställen bland dem.

Vad hoppas du för alltid fortsätter?
Allvarligt talat freden i vårt land och i våra grannländer. Lättsammare sagt, något som är omöjligt. Att sommaren skulle vara för evigt, eller inte övergå till annat än en solig höst.

    Ytterligare en vinkel från hemmet

    ~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
    Jag har möblerat om ganska många gånger. Flyttade med grannen Pias hjälp i förrgår teven och soffan, vet inte hur många gånger vi testat olika alternativ, men nu börjar det kännas bra.

    Här sitter jag i soffan och fotograferar mot köket och sovrummets dörr. Till vänster syns kakelugnen, sedan spegeln, sedan en del av köket och till höger sovrummet 🙂

    Jag har ju många grönväxter och även de har fått flytta runt. På vintern kan det bli rätt mörkt i bostaden och då får jag åter se var växterna trivs bäst, var de får lagom med ljus men inte behöver stå för kallt.

    Hösten och vintern blir således spännande tider på många sätt och vis.

    I dag ska jag i all enkelhet fira att jag varit fem år chefredaktör för Nya Östis. Mitt företag fyllde åtta år i juli och det datumet glömde jag just då bort.

    Åtta år som egenföretagare utan någon längre semester, och aldrig betald sådan, är en lång tid. Jag lyfter sedan ett par månader tillbaka partiell förtida ålderspension. Målet är att på sikt jobba mindre så att jag också hinner göra annat medan jag har någorlunda med ork. Mitt knä är i ganska bra skick nu, men det blir troligen aldrig riktigt totalt bra eftersom allt bottnar i en gammal meniskskada och med åren slits ju människans leder hur vi än försöker hålla oss i form 🙂

    Äntligen, fritt framför spegeln

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Tycker att det här visar en fin bild av min bostad. Jag fick äntligen bort alla lådor och kassar som hade legat på hög framför spegeln. Jag sitter i soffan och tar den här bilden, mot spegeln som finns i mitt stora rum och mot köket till höger.

    Spegeln är lite rolig i sig. Den är byggd av tre glasdelar så det ser ut som om där fanns två flaskor på bordet. Två vaser syns också till vänster. Och när jag första gången såg mig själv i spegeln, sittande på en stol vid sekretären, som inte syns på bilden, tänkte jag ”så där mullig är jag inte” och det var spegeln som ljög 😂

    Fortfarande finns här små lådor med allt möjligt som jag inte kunnat sortera. Jag saknar ännu klädskåp men ska försöka få in ett sådant under hösten. Något slags skåp eller förvaringssystem för mina dagböcker vill jag också ha. De ska inte ligga i förvaringsboxar av plast i ett skåp som hittills, då läser jag dem aldrig.

    Ljuvliga morgonstund

    ~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

    Det är bra då kroppen är funtad så att den säger ifrån när det blir för mycket. Jag brukar få febertoppar då jag stressar. Det hade jag natten mellan måndag och tisdag. Jag får bort dem med febernedsättande medel och sover med kläder på så att jag svettas ut allt.

    Sedan tog jag det tämligen lugnt och lade jag mig 21.30 eftersom jag var totalt utmattad. Sov sedan bra i nästan elva timmar.

    Ytterligare ”en vrå” som jag fått lite ordning på. Fick också hjälp igår av grannen Pia med att få en matta på plats, då den krävde att några tunga saker flyttades.

    I morse vaknade jag till sol bakom spetsgardinerna, såsom så många andra morgnar här på nya adressen. Snart har jag bott här två veckor ❤

    Jag satt en stund på sängen och mediterade vid öppet fönster.
    Sedan ställde jag mig barfota på trägolvet i köket där solen lyste in. Kände värmen mellan träytan och fötterna.
    Gjorde i långsam takt frukost, med sallad från grannens friland.
    Den här dagen ska bli bra.

    Home sweet home

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Så står det på en ljushållare där jag kan ha värmeljus. Men den syns inte på den här bilden.

    Tänkte ändå att jag ska visa en bild från mitt hem, inget är stajlat på minsta sätt. Fuktighetskrämer jag använder för benen om kvällarna står på bordet. En Året Runt-tidning. Mumin-kalendern där viktiga saker noteras.

    Och just nu, lite annorlunda fixat med dynor att sitta på så att benet mår bra. Soffan har en lutning som gör att det är kämpigt att komma upp från den då lårmuskeln och knäet strejkar. Men skam den som ger sig. Man får ta till olika knep!

    Ibland funderar jag på en ännu mer enhetlig inredning, men i dagsläget är jag inte den som släpar möbler. Varken in eller ut 🙂

    Imorgon har jag telefontid med läkaren och ska då ställa några frågor som gäller värkmedicin och hur sådan kan påverka de inre blödningar jag haft. I dag väcktes också funderingar kring muskelfästen. Kan ett sådant ha gett efter, gått sönder? Uppstod knaket och blödningarna av det? Blir troligen magnetröntgen, men först nästa vecka. Har lite annat planerat för några lediga dagar från torsdag till lördag.

    Alla hjärtans dag till ära

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    … vräkte snön ner. Det började igår kväll runt klockan 22 och har fortsatt hela natten och morgonen. Det var väl lite onödigt? Men om det är gåva på Alla hjärtans dag från ovan, så är det ju ouppfostrat att vara otacksam.

    Ser ut att vara minus åtta grader och även blåsa. Igår var det svinkallt där ute, på grund av blåsten.

    Traktorerna och plogbilarna brummar åter på.

    Har i dag förmånen att få jobba hemifrån, vara inomhus, hela dagen. Tacksam för det 🙏!

    Eventuellt plumsar jag iväg till affären senare på eftermiddagen eller på kvällen då tidningen är klar.

    Önskar er alla, fina bloggvänner, en trevlig Alla hjärtans dag 😍💕

    Lite mer grönska för en glad måndag, del 2

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Jag är glad för mitt köksfönster då jag kommit på idén att sätta glasflaskor och andra glasprylar där. Tar skott från olika växter och låter dem rota sig i burkarna och flaskorna. Gillar också speglingen i denna bild. Där syns en del av tv:n och soffan i rummet intill.

    Det gäller att se det vackra i vardagen och att vara tacksam för att vi ändå har det bra. På det sättet kommer jag dag efter dag genom vintermörkret och kylan. I morse var jag glad för att jag inte behövde skrapa rutorna på en bil och bege mig iväg i fjorton graders kyla. Jag har förmånen att få jobba hemifrån. Lite ensamt är det förstås ibland, men med åren har jag blivit van och jag tycker om mitt jobb. Slitsamt från och till, men vilket jobb är inte det? Och då jag tänker på allt tack vi får och hur omtyckt Nya Östis är, då orkar jag också vidare.

    Ikväll har vi ”Jul med Ernst” klockan 21 finländsk tid på Sveriges TV4. DET är måndagsglädje det ❤

    Lucka 21 och bilen kanske hem

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Ett modernt julhem, Vackerbacka, som ligger i ett gammalt hus vid Saltbodtorget i Lovisa. Det höll öppet under Lovisa Jul.

    Kämpade med bilen igår, kanske får hem den i dag. Det var problem med batteriet. Och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag tagit bort ett lager med 10-20 centimeter snö från taket.

    Utsikt från tv-rummet igår kväll.

    Nu slutspurt med 56 sidor Nya Östis som ska komma ut imorgon. Sedan allt möjligt som ska fixas före jul. Hålls jag frisk så för vi ljus till kyrkogårdarna på lördag, men på söndag ska jag bara vila.