
choklad
… och Maria åkte ur



Det gick så som jag gissade och egentligen ville i Let´s Dance då Maria föll ur. Inget fel på henne, men hon har hängt länge med och ibland undrar man om det fixats till på något sätt. För hon kan ju inte vara gratis för TV4 att ha med.
Angående bondost så har jag bett svärmor lära mig tillverka sådan. Undrar bara om mitt tålamod räcker till. Jag har lite svårt för sådant där som man ska vara noga med då det gäller mått och tider och andra finesser.
Helst är jag lite så där som svenska kocken i The Muppet Show. ”Hummi dummi dum, huppi duppi duu” – tider lite ditåt, mängderna av ingredienser likaså 🙂
Hurraaaa – jag fyllde sex!

I går gjorde jag inget inlägg här, jag hade fullt upp med att fylla sex år (5+1).

Men jag brukar säga att då jag redan vunnit högsta lotten i livets lotteri, det vill säga Guuben, så vinner jag knappast några miljoner på lotterna.





Och som ytterligare ett bevis på att jag har barnasinnet i behåll och bara är sex år gammal visar jag mina blivande luktärter.
Gissa om glädjen var stor då jag såg de första små gröna stråna avteckna sig i myllan. Nu är de längsta redan över fem centimeter.
Barnsligt glad var jag också då jag bakade i förrgår. Jag sprang runt och applåderade mig själv. ”Oooo så fint brödet är, kom och titta!” Och så skojigt det är att efter första jäsningen trycka ut luften ur degen.
Förmånliga nöjen, inte sant?
Godiskompensation

En vecka efter påsk köpte jag ett stort chokladägg på en bensinstation. Chokladen smakade fruktansvärt illa. Fastän jag aldrig druckit petroleum eller bensin vill jag påstå att det var något sådant ägget smakade.
Javisst, det var köpt på en bensinstation men jag hade liksom inte ändå väntat mig att också ägget skulle smaka bränsle.
Jag gjorde mig besväret att köpa ett fodrat kuvert och skickade chokladresterna (så gott som hela ägget) till Leaf. Två kollegor hade också smakat på ägget och konstaterat samma sak som jag, att det smakade fruktansvärt.
Några veckor senare fick jag ett brev av Leaf där företaget förklarade hur tillverkningsproceduren går till i Ukraina. Säkerhetskraven lär vara höga, men bismak kan komma till exempel som leksaken, som i det här fallet var något slags klister- eller glansbild.
Av Leaf fick jag också en liten minipåse med salta godisbilar och en kupong som berättigade mig att köpa det ni ser på bilden.
I snålaste laget?
Gesten var väl fin, men de pengar jag hade lagt ut på kuvert och frakt och ägg kostade nog mer än chokladen jag kompenserades med. Tyckte ändå det var värt allt besvär, det vill säga att Leaf fick tillbaka den felaktiga produkten.
Choklad-ost och några bilder från helgen

Lite smygreklam blir det ju, men då vi såg den här osten i affären tänkte vi – vad smakar den måhända, choklad javisst, men ostchoklad? Helt gott faktiskt, men man glömmer fort att den har med ost att göra, den blir mer som vilken chokladkräm som helst.
I dag har jag också skrivit ett blogginlägg på arbetsbloggen. En av Hufvudstadsbladets redaktörer tycker det är opraktiskt att självständighetsdagens bal i år arrangeras i Tammerfors. Jag tycker att vår presidents beslut var bra!
Och så avslutningsvis en liten bildkavalkad.

Och då jag väl var där ute på balkongen passade jag på att ropa ”VÅREN, var är du?” Fick inget svar men jag hoppas jag väckte den i alla fall 🙂


Bilder från hemvägen, och en arg fågel

Här jobbar vi som gör tidningen Östra Nyland nu för tiden. Huset är inte lika gammalt och charmigt som det vi hyrde in oss i tidigare. Men vi trivs, det är nymålat och fräscht uppe under takåsen och luftkonditioneringen ska repareras innan sommarens värmebölja sätter in.

Då jag vänder ryggen åt arbetsplatsen och går ut genom porten mot Sibeliusgatan ser jag det här till vänster.
Tänkte att jag skulle visa vyer från min hemstad, bilder från det som är min vardag. Och i dag börjar jag med att visa några från vägen mellan jobbet och hemmet.

Fint väder var det då jag promenerade hem i dag. Vägen från jobbet hem är 2,3 – 2,6 km beroende på vilken rutt jag väljer. Än har vi rätt mycket snö, men det smälter undan med fart ska ni veta.

Sommarstället jag brukar skriva om finns bara ett stenkast härifrån. Till vänster om huset finns en P-plats och då man sneddar den, går ner för en stig genom skogen – så är man där 🙂

Innan jag gick på kettlebellträningar fick jag för mig att köpa ett påskägg, öppna det och äta halva 🙂 Jag skulle ju ändå träna bort kalorierna.
Egentligen ville jag köpa ett Muminägg, för vi hade testat också ett sådant på jobbet i vårt stora påskäggstest.
Men inga Muminägg fanns vare sig i K-Supermarket eller i Siwa Fredsby… kanske det berodde på ÖN:s superba test?
Den här figuren fick jag i alla fall i mitt ägg och jag är supernöjd för det en min favorit ÄNGRIBÖRD 😀
Skojig likör

Det bästa var förstås att Guuben kom hem från resan, men små gåvor är heller aldrig fel. Den roliga figuren som gömmer sig mellan kexchokladpaketen är en likör. Lite vuxenhumor med texten ”Ich komme” 😀
Och så hade jag beställt kjolar på postorder. Den mönstrade är av märket Desiqual och den andra är en enkel grå kjol i bomull, men jag gillar den spetsmönstrade kanten.
Städa kräver tid

I synnerhet då man gör det ordentligt, till exempel med mejlen. Och besvarar alla enkäter som kommit.
Och här blev man ju fast direkt. Vad har jag klämt i mig den senaste månaden. Blev nog ett kryss i så gott som alla rutor…

Det är inte några maskar det där vita om nu någon trodde det. Riven ost är det förstås, och paprika, isbergssallad, mozzarella och ananas. Rödlöken åt vi upp igår. Det är rester från festen, hur gott som helst också i dag.
BILDER från innebandyresan och gåvor från Sverige

Ni vet ju redan att jag är en innebandysupporter. Nio timmar i buss och två timmar på match blev det den här gången. Och 10-4 förlust – men som sagt, det kommer nya matcher och i Åbo vann vi ju för en dryg vecka sedan.

Den här lilla rastplatsen var mysig, ligger i närheten av Hartola. Halvtimmes paus för att dricka kaffe och äta en macka eller något annat gott.





Jag kom hem från Jyväskylä natten mellan söndag och måndag. På förmiddagen hittade jag de här gåvorna som kom med Guuben från Sverige. Ett par sköna vantar, jättegod choklad som jag hittills inte hittat i Finland och pås-klämmor (inte påsk-lämmor) som jag hade beställt 🙂
Specialtidningen Skriva finns också bara att köpa i Sverige så vitt jag vet. Jag kunde ju prenumerera på den men har både släkt och vänner som kan fixa tidningen åt mig eftersom den bara kommer ut med sju nummer per år. Den här gången hade Magnus kirrat Skriva åt mig – stort tack till honom för det!
Carita, 3 år, fann lyckan på Lidl

Lyckan kan ibland stavas ”åtta små och två jättestora ark klisterbilder”. Då Lidl öppnade i Lovisa bojkottade jag affären nästan ett år. Orsak: affären annonserar inte i lokaltidningen som betalar min lön. Lokaltidningen är också ett företag som ska klara sig bland många andra. Vi behöver annonsörer.
Nåja. Sedan slank jag in där en gång. Och så en gång till, och ännu en gång till. Jag försöker låta bli att åka dit mer än en eller två gånger i månaden. Fastän jag hittat många bra varor där.
En del säsongsvaror kan vara riktigt kul. Som de här klistermärkena.
Och så har jag inte hittat osten Goldessa Pineapples & Almonds i någon annan affär i stan. Plus att vissa av Lidls frallor är goda. För att inte tala om Animations chokladstänger med mintsmak…
Så jag kan förlåta mig själv om jag besöker Lidl IBLAND.
(… och vad gör jag med alla klistermärken? Jo, jag piggar upp sidorna i mina dagböcker som jag skrivit för hand sedan 1976)

