choklad

Dumlemums

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Så här såg kakorna ut på receptet i tidningen.
Jag är inte någon mästare på att baka men jag gör så gott jag kan. Ändå är det mycket som jag inte förstår. Till exempel ”blanda snabbt ihop vetemjöl, socker, bakpulver och margarin till en deg”.
Vad är snabbt när man gör det för hand? Är det två minuter eller tjugo minuter? Och varför skrivs det snabbt om det är inte är viktigt att det sker snabbt.
Forma 24 bollar av degen. Jahaa, och hur ska jag kunna veta hur stora bollarna ska vara då jag tar första klicken från degen? Alltså hur ska jag veta hur stor 1/24 av degen är? Bör jag göra en långsmal rulle av degen först? Och varför står det inte i receptet i så fall?

Således bestämde jag mig alldeles själv för att göra en avlång rulle som jag skar upp i tolv bitar, vilka jag sedan delade i två. Som ni nu förstår är jag inte bara en mästerbakare utan också en matematiker.

Rullde sedan bollarna så som på bilden synes. Gjorde med fingret ett hål och in i det stack jag en halv Dumlekola.

Och genast då kakorna kom ut från ugnen tryckte jag ner en bit mörk choklad med mintsmak i dem. Enligt receptet skulle det vara runda Noblessechokladkakor, men sådana fanns inte i affären i går.

Och här kommer receptet. Det blev 24 kakor och dom är verkligen mäktiga!

3 dl vetemjöl
1 dl strösocker
1 tsk bakpulver
200 g margarin
12 Dumlekolor
24 Noblesseplattor (1 ask)

Blanda snabbt ihop vetemjöl, socker, bakpulver och margarin till en deg. Låt vila i kyl 30 minuter. Forma 24 bollar av degen och lägg i aluminiumformar. Tryck ner en halv kola i varje boll. Grädda mitt i ugnen i 200 grader, 10 minuter. Ta ut kakorna och lägg direkt en Noblesse (eller annan tunn chokladbit) på varje kaka så att chokladen smälter. Låt svalna. Förvara sedan kakorna kallt.

Också en fin utsikt

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

I dag har jag skrivit två nya kapitel i min bok. Efter det tog jag en paus i solen vid stranden och ibland hoppade jag in och sålde lite i kiosken. Då ser en del av utsikten ut så här. Bra att jag inte gillar just det här godissorterna, men de är populära bland barnen.
Dock köpte jag in en låda choklad i dag…  Brunbergs Mocka. Farligt farligt.

Vad annat nytt som hänt i dag? Jag köpte app:en iA Writer som jag hoppas ska kunna bidra till att jag kan producera kapitel till ”Adrian III” också då jag är nere vid stranden.

Små söta gåvor

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Alla dagar är Tors dagar brukar vi som hejar på Lovisa Tor säga. I går var det en extra bra TorsDag då maken kom hem från Dublin. I bagaget hade han också några små gåvor åt sin gumma.
Vår nyckelringssamling utökades med Proud to be Irish Garfield.
Pennan från den stora Guinness-fabriken kommer väl till pass för en som skriver dagbok för hand varje dag och chokladen lär nog också slinka ner någon dag.

Ät upp dina påskägg själv!

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

En vecka före påsk, då som de finska barnen springer runt och ropar ”Virvon varvon…”  köpte jag en liten påse med chokladägg. Ifall, om att…
Men varken påskharar,  -kärringar eller trollkarlar dök upp.

Under påskhelgen kunde de finlandssvenska barnen ha ringt på. Men jag kammade noll där också. Inte ens mina medelålders grannar fick för sig att klä ut sig för att ränna ut och tigga godis.

Så där stod jag med min långa näsa och mina ägg. Hjälper väl inte annat än att käka upp äggen själv.
Bäst-före-datumet låg faktiskt först i augusti 2013. Så jag hade ju kunnat spara dessa, tydligen av konserveringsmedel fullproppade äggen, åt något barn som KANSKE skulle dyka upp nästa år.
Men i stället för att ge detta ohälsosamma godis åt något oskyldigt barn bestämde jag mig för att äta upp äggen själv, och kanske köpa in något nyttigare påskgodis nästa år.

Alltid lika kul med kryssning

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När vi anlände till Stockholm på lördag morgon var det mulet, blåste snålt och snöflingor dansade omkring. En kompis hämtade oss från terminalen och körde oss till mina svärföräldrar i Täby. Där hann vi med kaffe och mackor, ett snabbt besök i Täby Centrum och sedan ännu Flygande Jacob till lunch.
När fartyget åter styrde stäven från Stockholm mot Helsingfors hade det klarnat upp och solens strålar glittrade i vattnet. Här passerar vi Prins Eugens Waldermarsudde.
Hur många gånger har man inte åkt på kryssningar, men alltid är det lika roligt.
Den lilla bilden är efterrätten jag åt på ditvägen. Förrätten var en oxfilé med pepparsås – tio plus åt kocken för allt och också åt alla som serverade oss!

Glad påsk!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Det finns kanske redan memma i affärerna? Jag som inte gillar det slaget av delikatesser har inte så stenhård koll på memmautbudet. Men på chokladutbudet har jag desto bättre koll. Redan tidigare under veckan köpte jag mina första Mignonägg! Och ett har redan slunkit ner i min mage… namnamnam!

Ett minne från barndomen har jag av de här äggen, för de fanns redan då, för ungefär 40 år sedan. De lär ska ha blivit mindre under tiden, åtminstone tvistar de lärda om detta. Hur mycket vägde Mignonägget då och hur mycket väger det i dag.

I alla fall så fanns ett sådant på min tallrik i barndomshemmet, tror det var efter att vi ätit vanlig middag. ”Ät ännu ägget” sa mor eller far ”så får du godis sedan”. Och jag som inte alls gillade riktiga ägg lät mig luras. Jag tror jag såg så pass ledsen ut eller kanske jag lyckades avfyra en sådan grimas att föräldrarna förstod att något riktigt ägg äter ungen inte. Ganska fort fick jag i alla fall veta att det var ett chokladmignonägg som väntade på mig, och inget ”hemskt” riktigt ägg! Snäll mor och far jag hade trots allt alltså!

Chokladsnacks-TEST

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Det var en dam här på bloggen som tipsade mig om Pandas Suklaa Mix Snacks. I dag beslöt jag mig för att testa dem och Gubben blev också sugen på innehållet i påsen. Han plockade åt sig ett hjul. VA? Det smakar ju CHILI!
Mycket riktigt, på påsens baksida står det att den innehåller Choco Raffel (godast i min smak), Choco Chili Wheel (helt okay efter att man ätit några stycken och blivit van) samt Choco Snack Fries (vet inte vad jag ska säga om den ännu).

Kombinationen av choklad och salt är jag nog också tudelad inför. Fastän jag här föreslagit att Taffel ska införa Suklaa sips i sitt sortiment.
Jag tror nämligen inte att mina favoritchokladpopcorn som fanns för 20-25 år sedan var saltiga. Minns DU hur det var?

Rösta på mina chokochips!

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Hör du till dem som saknar chokladpopcornen? Jag hittar dem inte i handeln mer och tror att EU åter varit där och bestämt hur det ska vara. Bananen får inte vara längre än si-och-så, ej heller böjd över en viss vinkel. Chokladpopcorn får inte finnas, kanske för att de på något sätt kan uppfattas som rasistiska?
Min lilla hämnd på EU är att delta i Taffels tävling. Får det inte finnas chokladpopcorn kan vi ju alltid försöka prångla in chokladchips på marknaden? Det kanske dröjer några år innan EU-byråkraterna inser att de finns.

Jag är förstås bara en bland flera tusen som  vill att just mina chips, Suklaa Sips, ska vinna. Men skulle du också kunna smaska i dig lätt saltade potatischips doppade i choklad? Jag tänker mig att ena halvan av chipset har chokladglasyr. Rösta då på mitt bidrag här: http://makuhaaste.taffel.fi/index.php/bag/19932

Kompensation – detta hade jag tänkt blogga om

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

I min kamera hittade jag flera bilder om saker som jag hade TÄNKT blogga om. Men så fick vi ett par dödsbud under loppet av en vecka och då försvann både energi och lust för bloggandet.
Bubble Witch Saga är en av många favoriter av spelen på Facebook. Tänk att det kan vara så trevligt att pricka bubblor, försöka slå rekord, samla stjärnor och avancera från en värld till en annan på kartan 🙂

En annan sak jag gillar är ljus. Det här fick jag av min syster. Jag kan sitta och titta in i lågan och förundras av hur stearinet smälter och ljuset formas på olika sätt.

Chokladen på bilden köpte jag på flygplatsen i Ungern på väg hem. Jag blev kvar med en del ungersk valuta och hittade en liten butik med en jättetrevlig försäljerska. Jag sa hur mycket pengar jag hade och köpte choklad för ALLT. Det blev ganska mycket, så en del gav jag bort då jag kom hem.