chokladkyss

En puss till alla som uppmuntrat!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Jag fick ett väldigt stort gensvar på inlägget som jag skrev om mammografiuppföljningen i går. Såväl som svar här via bloggen, men även på Facebook. Ett hjärtligt tack för det ❤

Många öppnade sig också själva och skrev om sina upplevelser. Några berättade att de varit med om samma väntan och fått ett lyckligt svar om att inga nya ingrepp var att vänta, eller att de kände någon som varit med om samma. Andra berättade om sina personliga eller närståendes kamp mot cancern.

Här får ni alla en CHOKLADKYSS som tack, och för mina svenska bloggvänner blir det också en språklektion.

En chokladkyss unnade jag mig samtidigt som jag skrev ut en intervju. Brunberg är tillverkaren. Suukko = kyss. Mansikka = jordgubbe. Klassikko = klassiker.

Jag hinner egentligen inte grubbla och fundera över kommande provsvar. Har haft fullt upp med tidningsjobb i dag, nyss skrivit ut en intervju och redigerat en mängd andra texter.
Ikväll är det innebandy igen, men den här gången jobbar jag inte med det utan är enbart galen supporter 😀

En sak som jag tänkt på angående lördagens undersökning är att särskilt skyddad som person var man inte. Väntrummet i fordonet var ungefär fyra kvadratmeter stort. Det gick inte att undgå att se vem som kom in eller vem som gick ut från läkarens utrymme i container-mottagningen.
För mig som är öppen med detta gjorde det här inget. Men alla tyckte kanske inte att det var så trevligt.

Alla vi som var där, på en lördag med läkarmottagning i just den där bilen, visste ju vad saken gällde för de andra som var där.
Vi var kallade dit på tilläggsundersökning.
Men vilka svar vi får, det vet ju ändå inte andra än vi själva.

Dagens skratt och gråt

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer
Partiets symbol nyckelpigan.
Partiets symbol nyckelpigan.

En vän som besökte marknaden på torget i dag fick den här chokladkyssen från Svenska folkpartiets tält. Min första tanke var ”vem har suttit och klistrat de där nyckelpigorna på kyssarna”? Och sedan ”hur tänker man efter att man suttit och pillat med femhundraåttioåtta nyckelpigor”?
”Grrr … jag vill aldrig i mitt liv se en nyckelpiga mer, åt fanders med hela partiet!” 😀

Dagens andra skratt fick jag då min vän Mona som jobbar på R-kiosken ringde och frågade varför jag skickat ett meddelande på finska till kiosken där jag ber dem ringa mig före halv två.
Hahahaa! Jag hade fått fel telefonnummer av finska skolans kanslist och trodde jag hade bett en lärare ringa till mig.
Allt möjligt sysslar dom förvisso med i R-kiosken i dag. Där får man ut paket och pass och där kan man köpa det mesta man behöver. Men att dom hade tagit över utbildningssektorns ansvar var nytt för mig 😀

Ja, och så tar vi dagens gråt till sist. Hade skrivit ett tackbrev till min ex-make. Faktiskt kommit på femton saker att tacka honom för. Att läsa upp dem högt i terapin var jobbigt men jag är glad för att jag gjorde det ändå. Att jag inte bara helt stum gav papperet till honom.
Nu fick jag åter en punkt satt i den långa sorgeprocess som en skilsmässa innebär.

Tårarna rann, jag snörvlade och snöt mig, stapplade på orden, läste och grät, grät och läste… men jag klarade mig genom hela listan och jag förstår att det jag gjorde var något viktigt – en stor del av det som allt handlar om. Att förlåta, att kunna se något bra i det som hände och att kunna gå vidare i livet.