Fem en fredag, SINNEN

Hos Elisamatilda handlar veckans utmaning om SINNEN.

Svaret på första frågan.

Vad ser du till höger om dig?
– Ett pennställ och datorns centralenhet med kortläsare och back-up-system.

Vad känner du med din vänstra fot?
– Just nu fotpallen som är ett bra ergonomiskt stöd då jag jobbar vid datorn.

Vad hör du utanför?
– Just nu en liten traktor som röjer snö.

Vad doftade senast gott från köket?
– Igår stekta plättar.

Vad smakade du senast?
– Nyss en halv fettisbulle, det som i Sverige kallas semla men hos oss fastlagsbulle.

Ganska underbar arbetsplats

På sommaren kan här bli för varmt att jobba utan att ha persiennen nedfälld, men nu är här bara perfekt ❤

… har jag här hemma. Eller arbetsplatser – för jag har ju två.
Den andra finns i sovrummet.

Tror dock att jag kommit på problemet till varför stationära datorn strular.
Bloggaren Lantlivsbilder och några andra har sagt att det kan vara gamla Win7 som strular till allt. Så jag ska installera Win10 där så fort jag får hjälp, och det får jag först då coronarestriktionerna har hävts.

Jag kan installera själv men tar inte risken att tappa något viktigt så jag köper helst den tjänsten.

Och så en bild från Lovisaviken och paketjakten Österstjernan, tagen för några dagar sedan.

Skyltsöndag den 2 oktober (och ommöblering)

Ett minne från resan då jag fyllde 50 år 2012. Besökte Nice, Monaco, Cannes m.fl. orter och köpte då den här musmattan.
Ett minne från resan då jag fyllde 50 år 2012. Besökte Nice, Monaco, Cannes m.fl. orter och köpte då den här musmattan.

… och så kan man väl inte för ofta poängtera hur viktigt det är med bloggvänner. Förutom att de ger råd och stöd då livet känns tungt, och gläds med en då någonting lyckas – får man även tips och idéer. Antonia tyckte att jag skulle försöka med att sätta datorn under bordet istället för att ha den uppe till vänster.

Visst blev det mer praktiskt så här?
Visst blev det mer praktiskt så här?

Nu fick jag plats även för en lampa och till vänster för anteckningsblock.
Jag var orolig att sladdarnas längd inte skulle räcka till. Då jag har skrivaren till höger på en vit hylla hade det inte lyckats utan specialförlängningssladdar om jag velat ha datorn till vänster under bordet. Och sladdar finns det dessvärre ändå tillräckligt av, allt är inte trådlöst än.

Men nere till höger på golvet står datorn nu och det blev hur bra som helst!
Så här såg det ut i går.

Äntligen! (är det tredje utropet?)

Hur som helst… det är så otroligt skönt att få egen prägel på hemmet.
Jag är inte den som har bästa tålamodet… därför kånkade jag upp arbetsbordet till tredje våningen och tänkte att om jag inte lyckas få hjälp i dag så banne mig skruvar jag ihop det själv 🙂

Precis så maskulint och fritt från rysch-pysch-romantik som jag vill ha det :-D
Precis så maskulint och fritt från rysch-pysch-romantik som jag vill ha det 😀 Bara bordet är nytt, allt annat fanns sedan tidigare, och den fina sekretären som hittills utgjort tillfällig lösning för arbetsbord syns utanför sovrumsdörren. Fortfarande på tillfällig plats, men … allt artar sig!

Men lyckligtvis fick jag hjälp en timme och slapp en massa onödiga svordomar och ännu fler grå hårstrån…

Och om nu någon tycker att det är konstigt att det inte finns spetsar, gardiner, kuddar eller annat mys & pys i min sterila lägenhet, så kan jag trösta er… lite romantisk är ändå nya lampan i taket i sovrummet – hahaa 😀

En lampkupa av spetstyg - det är ungefär så långt jag kan sträcka mig :-)
En lampkupa av spetstyg – det är ungefär så långt jag kan sträcka mig 🙂

Sporadisk lösning

Tillsvidare ser det ut så här framför näsan på mig vid datorn.
Tillsvidare ser det ut så här framför näsan på mig vid datorn.

Jag har bott på nya adressen ganska exakt trettioen dagar nu. Vardagen funkar sedan länge, men än finns det saker och kläder som ska bort. Det får ändå ske så där pö om pö eftersom arbetsuppdragen kräver sin tid.

I dag förbereder jag alla papper som ska till bokföraren. Djungeln av regler som gäller för egenföretagare är tät, men jag har tagit mig envist framåt med en machete och ser då och då ljuset strila in över mig från ovan 🙂 Gillar att tänka i liknelser och att se symboler.

En massa tillfälliga lösningar har jag alltså ännu hemma, som av bilden synes … centralenheten till bordsdatorn syns till vänster. Den står på en del som blev över från Ikeas Billyhylla … skrivaren står på golvet… och skärmen med tangentbord på min fina sekretär, ett arvegods som förtjänar en annan plats i mitt hem.

Men allt har sin tid, och då jag har fått hjälp med att montera ihop nya arbetsbordet får ni se nya bilder 🙂

Lite som en konstnär…

… känner jag mig allt. Troligen inspirerad av två program jag sett på Yle Teema nyss. Det ena handlade om Dorothea Lange och det andra om Caj Bremer. Bägge duktiga fotografer.

Ibland finns motiven bara där, nästan rakt under ens näsa.
Ibland finns motiven bara där, nästan rakt under ens näsa.

Plötsligt såg jag det bara. Hur tulpanerna speglade sig i skärmen till en stor datorskärm som jag av olika anledningar kommer att ha på mitt bord i vardagsrummet under några dagars tid.

Om avsaknad av P-platser och om nyfunnet mod

Full fräs från arla till särla. Upp halv sju, iväg mot redaktionen i Borgå lite före åtta för att hinna fram till halv nio. Det där med fria P-platser, eller sådana där man får stå med P-skiva längre än två timmar, kan man tydligen bara drömma om i denna stad.
Det enda som stressade mig under dagen var just ståhejet med att flytta bilen stup i kvarten. Till slut tröttnade jag och satte den på en betalplats men inte vill jag punga ut med 14 euro varje gång jag jobbar i Borgå.

Mycket frisk luft fick jag i alla fall då jag kutade runt och flyttade bilen i Borgå i dag...
Mycket frisk luft fick jag i alla fall då jag kutade runt och flyttade bilen i Borgå i dag…

På redaktionen började dagen med arbetsskyddsmöte och sedan hade vi språkvård som jag gillar skarpt. Under dagen hann jag också göra de sista finslipningar på ett reportage som går ut på lördag, och så ringde jag polisen för att kolla upp en grej om en mystisk cyklist och skåpbil.

Så här såg min arbetsplats ut i dag.
Så här såg min arbetsplats ut i dag.

Eftersom jag inte alla dagar jobbar i Borgå tog jag dator, tangentbord, mus och sladdar med från Lovisa.

Efter jobbet åkte jag med fjärilar i magen till Östra Centrum i Helsingfors. Mannen jag träffade sa att han var minst lika nervös. Där satt vi sedan i bilen och pratade på en P-plats och insåg att vi kände igen varandra från veckorna vi hade pratat på nätet.
Det blev en sväng via Degerö innan jag åkte hem. Tyvärr får ni inga smaskiga detaljer från träffen, jag säger bara att vi hade trevligt.
Och att jag känner mig nöjd med mig själv – att jag tagit de steg jag gjort efter skilsmässan, att jag haft det mod jag ännu i somras trodde jag saknade.

Min datorhörna

Fick äntligen datorn på plats i dag.
Fick äntligen datorn på plats i dag.

Rummet jag kallar min datorhörna är tillsvidare lite sterilt. Möblerna är inte mina, men hyresvärden önskade att bordet och en hylla i samma bruna färg skulle få stå kvar i lägenheten. Klart att han hade tagit bort dem om jag absolut hade önskat det. Men även om möblerna inte alls är i min stil låter jag dem tillsvidare stå kvar.

Jag har haft tillräckligt med utgifter i samband med flytten och betalar fortfarande för dubbelt boende med lån och bolagsvederlag på gamla stället. Så just nu gör jag inga investeringar i nya möbler.

Arbetsrummet är litet och trevligt, och vill jag att ingen ska se hur det ser ut där stänger jag dörren.

Om jag hade haft internetförbindelse då jag flyttade in skulle datorn ha varit en av de första sakerna jag ställt upp. Nu har jag bott i nya lyan i två veckor och än funkar den optiska fibern inte. Men snart ska den göra det och då är det bara att knappa in en kod för den trådlösa förbindelsen.

Tills dess surfar jag på Zlatan (min iPad).

Fler osexiga bilder

Inom några dagar ska alla sladdar och centralenheten vara på plats - men om en dryg månad ska de ju flyttas till nya bostaden.
Inom några dagar ska alla sladdar och centralenheten vara på plats – men om en dryg månad ska de ju flyttas till nya bostaden.
Skärmen är 60,5 cm då man mäter diagonalt.
Skärmen är 60,5 cm då man mäter diagonalt.

Det mesta är upp och ner i hushållet just nu. Håller ju på att sortera och packa inför flytten till bostaden i centrum. En högst ofrivillig flytt, men jag försöker tänka att nu har jag chansen att sortera, sälja på loppis och slänga bort saker. En människa klarar sig egentligen med rätt få prylar.

Så jag tänkte att jag sticker inte under stol med att det inte ser så där väldigt snofsigt ut hemma hos mig just nu. Nya datorn och skärmen och andra tillbehör kom upp i går och står ännu dels i hallen, dels på golvet i arbetsrummet och tillfälligt i en bokhylla. Måste kopiera över viktigt material från den gamla först… och det krävde två timmar av kvällen i går. Men datorn jobbade snällt på medan vi kollade Allsång på Skansen och då ångvälten Tyskland krossade Brasilien i fotbolls-VM.

I dag har jag tänkt ta mig till en plats här i stan och fotografera lite. Få se om jag klarar det.

I går gick största delen av dagen bra, men kring sex på kvällen fick jag en stor svacka. Tankarna på allt mitt livs stora kärlek gör, sådant han gjorde med mig förr – och allt han delar med sin nya kvinna – blev så övermäktiga och svarta och tunga att jag ville skrika rakt ut. Borde kanske gå ut i skogen och göra det.

Vad jag väntar på honom…

ny_dator… som ja, i det här skedet är en ny dator 🙂
Makens son är jätteduktig på sådana här grejer och via honom har jag beställt en rejäl bordsdator med ny skärm.

Om mitt liv de senaste sju-åtta veckorna känts motigt och segt så kan man säga det samma om den bordsdator jag har hemma. Det är mycket surr och burr och väntande och ”sidan svarar inte” och långsamma script. Ibland dröjer det fem minuter innan mejlen kommer in och en minut innan en ny sida laddas.

Men vänta bara, snart blir det sprutt på mitt liv!
Sidorna kommer att laddas innan jag hunnit bestämma mig för vilka jag ska gå in på 🙂

Har de senaste dagarna fått brev via mejlen och meddelanden på Facebook av människor som varit / är i samma situation som jag. Jag svarar på alla och samma gäller kommentarerna här på bloggen.

Ni ger mig alla styrka, ni får mig att tro på mig själv och långsamt inser jag att det inte är något fel på mig.

I dag försöker jag tänka att det bakom varje krön kan finnas något spännande. Varje dag är ett litet nytt äventyr.