Om avsaknad av P-platser och om nyfunnet mod

Full fräs från arla till särla. Upp halv sju, iväg mot redaktionen i Borgå lite före åtta för att hinna fram till halv nio. Det där med fria P-platser, eller sådana där man får stå med P-skiva längre än två timmar, kan man tydligen bara drömma om i denna stad.
Det enda som stressade mig under dagen var just ståhejet med att flytta bilen stup i kvarten. Till slut tröttnade jag och satte den på en betalplats men inte vill jag punga ut med 14 euro varje gång jag jobbar i Borgå.

Mycket frisk luft fick jag i alla fall då jag kutade runt och flyttade bilen i Borgå i dag...
Mycket frisk luft fick jag i alla fall då jag kutade runt och flyttade bilen i Borgå i dag…

På redaktionen började dagen med arbetsskyddsmöte och sedan hade vi språkvård som jag gillar skarpt. Under dagen hann jag också göra de sista finslipningar på ett reportage som går ut på lördag, och så ringde jag polisen för att kolla upp en grej om en mystisk cyklist och skåpbil.

Så här såg min arbetsplats ut i dag.
Så här såg min arbetsplats ut i dag.

Eftersom jag inte alla dagar jobbar i Borgå tog jag dator, tangentbord, mus och sladdar med från Lovisa.

Efter jobbet åkte jag med fjärilar i magen till Östra Centrum i Helsingfors. Mannen jag träffade sa att han var minst lika nervös. Där satt vi sedan i bilen och pratade på en P-plats och insåg att vi kände igen varandra från veckorna vi hade pratat på nätet.
Det blev en sväng via Degerö innan jag åkte hem. Tyvärr får ni inga smaskiga detaljer från träffen, jag säger bara att vi hade trevligt.
Och att jag känner mig nöjd med mig själv – att jag tagit de steg jag gjort efter skilsmässan, att jag haft det mod jag ännu i somras trodde jag saknade.

Min datorhörna

Fick äntligen datorn på plats i dag.
Fick äntligen datorn på plats i dag.

Rummet jag kallar min datorhörna är tillsvidare lite sterilt. Möblerna är inte mina, men hyresvärden önskade att bordet och en hylla i samma bruna färg skulle få stå kvar i lägenheten. Klart att han hade tagit bort dem om jag absolut hade önskat det. Men även om möblerna inte alls är i min stil låter jag dem tillsvidare stå kvar.

Jag har haft tillräckligt med utgifter i samband med flytten och betalar fortfarande för dubbelt boende med lån och bolagsvederlag på gamla stället. Så just nu gör jag inga investeringar i nya möbler.

Arbetsrummet är litet och trevligt, och vill jag att ingen ska se hur det ser ut där stänger jag dörren.

Om jag hade haft internetförbindelse då jag flyttade in skulle datorn ha varit en av de första sakerna jag ställt upp. Nu har jag bott i nya lyan i två veckor och än funkar den optiska fibern inte. Men snart ska den göra det och då är det bara att knappa in en kod för den trådlösa förbindelsen.

Tills dess surfar jag på Zlatan (min iPad).

Fler osexiga bilder

Inom några dagar ska alla sladdar och centralenheten vara på plats - men om en dryg månad ska de ju flyttas till nya bostaden.
Inom några dagar ska alla sladdar och centralenheten vara på plats – men om en dryg månad ska de ju flyttas till nya bostaden.
Skärmen är 60,5 cm då man mäter diagonalt.
Skärmen är 60,5 cm då man mäter diagonalt.

Det mesta är upp och ner i hushållet just nu. Håller ju på att sortera och packa inför flytten till bostaden i centrum. En högst ofrivillig flytt, men jag försöker tänka att nu har jag chansen att sortera, sälja på loppis och slänga bort saker. En människa klarar sig egentligen med rätt få prylar.

Så jag tänkte att jag sticker inte under stol med att det inte ser så där väldigt snofsigt ut hemma hos mig just nu. Nya datorn och skärmen och andra tillbehör kom upp i går och står ännu dels i hallen, dels på golvet i arbetsrummet och tillfälligt i en bokhylla. Måste kopiera över viktigt material från den gamla först… och det krävde två timmar av kvällen i går. Men datorn jobbade snällt på medan vi kollade Allsång på Skansen och då ångvälten Tyskland krossade Brasilien i fotbolls-VM.

I dag har jag tänkt ta mig till en plats här i stan och fotografera lite. Få se om jag klarar det.

I går gick största delen av dagen bra, men kring sex på kvällen fick jag en stor svacka. Tankarna på allt mitt livs stora kärlek gör, sådant han gjorde med mig förr – och allt han delar med sin nya kvinna – blev så övermäktiga och svarta och tunga att jag ville skrika rakt ut. Borde kanske gå ut i skogen och göra det.

Vad jag väntar på honom…

ny_dator… som ja, i det här skedet är en ny dator 🙂
Makens son är jätteduktig på sådana här grejer och via honom har jag beställt en rejäl bordsdator med ny skärm.

Om mitt liv de senaste sju-åtta veckorna känts motigt och segt så kan man säga det samma om den bordsdator jag har hemma. Det är mycket surr och burr och väntande och ”sidan svarar inte” och långsamma script. Ibland dröjer det fem minuter innan mejlen kommer in och en minut innan en ny sida laddas.

Men vänta bara, snart blir det sprutt på mitt liv!
Sidorna kommer att laddas innan jag hunnit bestämma mig för vilka jag ska gå in på 🙂

Har de senaste dagarna fått brev via mejlen och meddelanden på Facebook av människor som varit / är i samma situation som jag. Jag svarar på alla och samma gäller kommentarerna här på bloggen.

Ni ger mig alla styrka, ni får mig att tro på mig själv och långsamt inser jag att det inte är något fel på mig.

I dag försöker jag tänka att det bakom varje krön kan finnas något spännande. Varje dag är ett litet nytt äventyr.

Funderingar inför resa

Här är en del av grejerna som ska med på påskresan.
Här är en del av grejerna som ska med på påskresan.

Telefonerna ska ha sina laddare, kamerorna sina, datorn sin. En kortläsare är ett måste om jag vill ladda upp bilder från resan och bägge kamerorna behöver minst två minneskort. Verkar alltså som om bara elektroniken måste få en liten resväska för sig.

Grillkväll och stugövernattning

Potatis direkt från landet som ligger femtio meter bort. Mums, säger Guuben.
Potatis direkt från landet som ligger femtio meter bort. Mums, säger Guuben.
Grillmästaren har kommit i gång och bordet är dukat. Svärmor, FasterAster och svärfar på K16.
Grillmästaren har kommit i gång och bordet är dukat. Svärmor, FasterAster och svärfar på K16.
Efter grillkvällen gick vi till gäststugan för att sova. Den här bilden är tagen i dag klockan 6.45.
Efter grillkvällen gick vi till gäststugan för att sova. Den här bilden är tagen i dag klockan 6.45.
Vi valde att övernatta på den här sidan som förr i världen kallades "sämre sidan". Men allt efter som åren gått har den här delen blivit mer och mer populär i sin enkelhet.
Vi valde att övernatta på den här sidan som förr i världen kallades ”sämre sidan”. Men allt efter som åren gått har den här delen blivit mer och mer populär i sin enkelhet.
Ingen radio, ingen dator, ingen tv. Inga bekvämligheter. Jo, ett kylskåp men det används inte då någon övernattar sporadiskt. Här sover man väldigt gott.
Ingen radio, ingen dator, ingen tv. Inga bekvämligheter. Jo, ett kylskåp men det används inte då någon övernattar sporadiskt. Här sover man väldigt gott.

Saknar tidningsprasslet

Det är helt ok att läsa nyheter på en ipad men inte är det samma sak som att få bläddra i en papperstidning.
Det är helt ok att läsa nyheter på en ipad men inte är det samma sak som att få bläddra i en papperstidning.

Tre dagar utan papperstidningar känns ganska tråkigt. Helgen och vissa inbesparingskrav ledde dock till det att Hufvudstadsbladet uteblev i fredags.

Mediamänniska som är förstår jag vilka kostnader det rör sig om och jag försöker acceptera läget. Jag använder både telefon och ipad och stationär dator då jag läser nyheter, men, men…

Jag hoppas papperstidningen aldrig dör ut.
Jag vill ha den framför mig, höra prasslet då jag vänder sidorna, känna doften av trycksvärta.

Jag får inte samma känsla då jag läser mina artiklar på webben. I och för sig kan jag få fler bilder med där än i papperstidningen, men jag kan inte klippa ut artiklarna och arkivera dem på gammalt sätt.

Är jag en stofil?

Sladdhelvetet

Ursäkta rubriken, men så här är det ju. Alla sladdar behövs. Det går inte att använda en och samma till telefonerna, kamerorna, datorn och iPaden.
Fram tills i dag hade jag samlat sladdarna och diverse andra små tekniska rackerier i en skolåda. Men den var inte så praktisk, och inte ens så där riktigt snygg fastän det var Nikes märke på den.

Så i dag när jag besökte Robinhood för att köpa ett par nya blusar och annat smått och gott blev den här lådan mitt enda impulsköp. Och jag tycker den är riktigt fin.