diagnos

Episcleritis

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer
Mystiska damen...
Mystiska damen…

Det var diagnosen jag fick hos läkaren i dag. Han var för övrigt riktigt snygg. Hade kunnat stanna där längre än tio minuter 🙂
Han konstaterade att jag lider av tämligen ofarliga episcleritis. Fick droppar som innehåller Voltaren för att få bukt med det röda.

Försökte ta bild av mig själv, för att visa hur nöjd jag var med nyklippta håret. Men espiscleritis ställde till det. Det röda ögat gör att jag inte ser riktigt klok ut.

Så det får blir en konstnärlig variant av mitt hår och av ett friskt öga 🙂
Det här med att ta selfie med systemkamera är inte heller så lätt.

Njuter nu i skenet av ett levande ljus. Det jag köpte på Corazon Grande-festen.
Har varit en strålande vacker dag med +25 grader. Nu mulnar det till lite och jag misstänker att det snart kommer regn. Men jag har semester och olika små aktiviteter planerade för de kommande dagarna. Livet är här och nu. Kram till er alla ❤

Till förmån för flickhemmet i Cochabamba i Bolivia.
Till förmån för flickhemmet i Cochabamba i Bolivia.

 

Jag har en diagnos, eller fler

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Något som fattas på tallriken? Mjölk? Socker? Nej, så här ska cornflakes ätas. Med fingrarna.
Något som fattas på tallriken? Mjölk? Socker?
Nej, så här ska cornflakes ätas. Med fingrarna.
Om tanten i kassan tänker att jag är snäll som köper klistermärken åt barnbarnen har hon fel. Jag har inga barn, och därmed inga barnbarn. Klistermärkena ska jag ha själv.
Om tanten i kassan tänker att jag är snäll som köper klistermärken åt barnbarnen har hon fel. Jag har inga barn, och därmed inga barnbarn. Klistermärkena ska jag ha själv.

Till råga på allt är jag en sådan person som sköljer ur alla kletiga förpackningar innan jag sätter dem i soppåsen. Konservburkarna går samma öde till mötes, dessutom stoppar jag dem med den vassa ändan nedåt, så att ingen ska skära sig.

Så säkert har jag nåt slag av diagnos. Eller fler.

I väntan på diagnos

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Då jag inte spelat Wordfeud har jag glatt mig åt framgångar, om än rätt sporadiska sådana, i HotShot. Har bara svåra nivåer kvar där just nu.

Har alltså firat en lugn påsk. Läst böcker, tidningar och andras bloggar. Tog i dag en promenad på fem kilometer i det fina vädret med maken. Men några raska kliv blev det inte, vilken 80-åring som helst hade klarat av att gå fortare än jag.

Så allt är inte som det ska med systemet. Men jag är vid gott mod och lever i en förhoppning om att få en diagnos snart. Tills dess gläds jag över allt möjligt smått. Som att få en påskpuss av gubben eller ett Ace i HotShot.