Klifs och klafs lät det i dag

… då jag tog min 2500 stegs promenad. Snön som föll i går rinner bort i dag.

Här far jag iväg hemifrån, för att kolla en del av julfönstren på Mariegatan. Blev inga bra bilder av dem eftersom det inte var mörkt ute, och det blev speglingar i fönstren.

Fönstret till vänster finns på Mariegatan och det till höger hör till kafeterian Tuhannen Tuskan kahvila på Tvärgränd. HÄR kan du läsa mer om julfönsterrutten i vår stad.

Tvärgränd som går från Mariegatan till Drottninggatan.

Drottninggatan i gamla stan. Här fanns ännu lite snö vid halvtretiden i dag, men nu på kvällen är allt borta och vi har plus fyra grader.

Tror att jag imorgon lägger ut bilder från några julhem.

Dagarna går fort känns det som, kanske för att det blir mörkt så fort. Men snart, snart vänder det. Efter söndagen den 21 december borde det börja ljusna minut för minut.

Första snön kom, men det blev inget foto

Snön kom nämligen i natt då jag sov och på morgonen hade det mesta smultit bort. Tror att det inte kom mer än ett par centimeter om ens det. Cykeln hade jag ändå fått in i förrådet, och jag tror att jag cyklar nästa gång först på våren, för jag har inga dubbdäck.

När jag kom från massagen igår halv fyra tog jag den här bilden av Drottninggatan. Där har julbelysningen kommit upp, men det syns ju inte på bilden 😂

Annars är ju arkitekturen ett sammelsurium, tyvärr. Till höger fanns förr ett väldigt fint trähus, eller egentligen flera som kantade såväl Drottninggatan som Karlskronabulevarden.

Träbyggnaden till vänster inrymde för länge sedan en järnaffär. Den byggnaden har tyvärr förfallit totalt :-(, och står tom i dag. I fönstren visas gamla svartvita bilder från Lovisa.

Pusslet blev klart igår. Nu får det stå där några dagar innan jag bryter upp det och tar itu med följande som har ett juligt motiv.

Torsdagarna brukar vara arbetsdryga och ganska tunga. Vi storhandlar ofta med syrran och grannen då. Att samåka är bra och att få mycket gjort på en gång likaså. Sedan fördes mat till mamma, hennes mediciner doserades, vi bar in ved och snart kanske snöjobb väntar och fåglarna ska ha mat.

Då kan det vara bra att komma ihåg de ord som min mormor skrev till mig i en minnesbok 1971. Det har varit både roligt och känslosamt att läsa verserna igen, som mamma, pappa, min syster, annan släkt och vänner har skrivit till mig då jag var nio år gammal.

Skyltsöndag och veckans foton

Dagarna går jättefort och veckorna därmed också. Åter dags för Skyltsöndag, där Christian håller i trådarna, och för veckans foto med Åke som vill att vi ska visa vad vi sett genom kameralinsen.

Företaget Faluplast gav ett sponsorbidrag till oss, Lovisa Tors supportrar, så att vi kunde åka till Tammerfors för att heja på vårt lag. Tidstrand är det lokala bussbolaget som vi alltid anlitar.

För att göra en lång historia kort… Matchen började helt fantastiskt, vi hade bra flow och öste in mål efter mål. Ledning med 0-5 och 2-7 bland annat. Men sedan händer så gott som alltid något i tredje perioden. Vi orkar inte matchen ut, vi kämpar tappert men motståndarna (hemmalaget Pirkkalan Pirkat) kommer in i sin flow och jagar ursinnigt och slår in långskott efter långskott. Och när matchen är slut har vi förlorat 10-9. Helt ofattbart…

Jag börjar tänka på behovet av mental coach för laget, men kanske det är jag själv som behöver en psykolog 😀
Jag brukar kunna nolla matcherna rätt fort och det känns som ett måste eftersom säsongen inletts med idel förluster och bara en oavgjord match som gav oss en poäng. Härifrån kan vägen inte ta en annan riktning än uppåt!

Innebandy är alltså en sak som jag gett min tid åt denna vecka.

Genom min kameralins studerade jag också taket i Societetshuset på seniorfesten som firades där i onsdags. Här har otroliga vackra målningar tagits fram och snart ges det ut en bok som berättar om husets historia.

Min cykel tycks komma med på många bilder 😀 Här gjorde jag en personintervju i tisdags.
Drottninggatan är enkelriktad, ligger centralt i Lovisa och här finns en del affärer, lunchställen och ett konstgalleri.

Sol och regn, vackra blommor och sport

Vi firar Skyltsöndag åter en gång, tiden går fort! Hos Christian hittar du många trevliga inlägg, och skyltar, ibland även på andra dagar än söndagar. Han och en del andra bloggare fortsätter visa skyltar om söndagar efter att BP gav över stafettpinnen i februari.

Den här bilden tog jag faktiskt på Lovisadagen den 25 augusti, så det är snart en månad sedan. Men träden är fortfarande rätt gröna här och himlen är blå i dag, så därför passar skylten bra här. Den finns nere vid Lovisavikens strand.

Sedan har vi utmaningen Veckans foton. Det är Åke som håller i trådarna för den.
Här har vi en av många fina blomsterplanteringar på Drottninggatan i Lovisa. Företagarna i vår stad gör allt de kan för att omgivningen ska vara trivsam året om.

Barndomskvarteren i stadsdelen Garnison. Vid Klapphusgatan ligger bland annat Engströms gård, den brukar vara med i Öppna trädgårdar. Igår var det regnigt och mulet nästan hela dagen, ibland tittade solen fram. Ser ut att bli samma väder i dag, dock aningen större solchanser än i går.

Sommarens sista varma dag i dag med 17-20 plusgrader. Imorgon ska det bli kallare, och på nätterna kan temperaturen krypa ner till plus två. Brrr! Snart därför dags att börja elda. Det känns trevligt!

Men jag väntar ändå gärna tills sotaren har varit här, han kommer om en dryg vecka.
Ifjol blev det också kallt vid månadsskiftet. I början av oktober kom grannen in till mig och knäppte på värmeelementen, för jag var i Kroatien och Montenegro då. I år ska jag inte resa nånstans. Vi har en läsarresa till Irland, men tidningen har nu en annan representant på den.

Veckans foto från torsdagens match Tor-Rangers, som slutade 6-8. Också här gick det sista skottet i tomt mål då Tor jagade utjämning.
Det blir en tuff säsong eftersom vi avancerade till näst högsta serien. Mycket fysiskt spel och snabbt tempo. Här är det syrrans son, min gudson Conny med nummer 90, som kämpar om bollen.

Annat aktuellt i korthet:
– friidrotts-VM i Tokyo, jag tittar lite då och då, men Finland har inte haft några framgångar, vi är inte ens en spjutnation längre 😦 Men Alisa Vainios femte plats på damernas maraton var förstås en fantastisk prestation!
– volleyboll-VM, Finland har överraskat och är nu bland de sexton bästa. OS-mästaren Frankrike föll ut från samma grupp. Vinner Finland över Belgien i dag är vi bland de åtta bästa i världen.
– Tor har åter hemmamatch i dag, jag tror att jag tittar på den hemma vid datorn eftersom jag har så många andra sysslor som behöver åtgärdas idag

Har många jobb och andra åtaganden på agendan de närmaste tre veckorna. Blir nästan lite matt vid blotta tanken på dem 🙄😊

Oroar du dig för allt eller ingenting?

Det är oroliga tider ute i stora världen, men också i mitt lilla liv. Jag återkommer senare till det, då jag tagit mig genom en del av allt.

Jag oroar mig tyvärr ofta i onödan, men att det var i onödan vet jag först efteråt. Att grubbla på natten leder ju ingen vart och jag försöker lära mig olika tekniker för att skuffa undan tankarna.

Små och stora problem har också en tendens att hopa sig, känns det som.

Jag bildsätter nu det här med en lugn bild från min vardag. Tog den under evenemanget Lovisa Historiska Hus. Råkade vara ganska lugnt på den här delen av Drottninggatan just då 🙂

Just nu följer jag av förekommen anledning foreca.fi och sajtens radar med regn som fallit och prognosen för det som ska komma.

Jag vill inget annat än känna tillit och lugn, och jag övar på det. Vissa dagar eller perioder i livet blir det ändå för mycket av allt möjligt, och hur man än vill leva ett behagligt liv som man styr själv, så är det inte alltid möjligt.

Har du knep, tips och råd att dela med dig av? De välkomnas såsom alltid. Blogglandia är en underbar plats med vänner, de flesta på distans, som engagerar sig.

Vintriga Lovisavyer, handla lokalt!

Den här byggnaden tycker jag mycket om. Här har funnits allt från bank till olika slags affärer. På den tiden som små butiker var lönsamma. Här blev jag fotograferad i en liten butik, då jag tog studenten, om jag minns rätt. Och kanske jag gick från konfirmationen i kyrkan hit?

En butik som sålde allt från leksaker till husgeråd fanns här också innan banken kom. Restauranger med olika namn har här funnits, senast Locale, men före det Bella och Stella och för länge sedan ett disco.

Segermanska huset har byggnaden kallats och kallas kanske ännu i viss mån det. Alexandersgården heter gården bakom huset, en innergård där ingångarna till flera fina små företag finns, bland dem Peikonkello blomsteraffär som jag skrev om igår.

Ja, det var mycket lugnt på gatorna i lilla Lovisa igår då det var söndag. Det här är enkelriktade Drottninggatan.

Jag kan tänka mig att det är minst lika lugnt i dag, då det är trettondag och därmed helg. Så bilderna passar därför lika bra att visa i dag.

På bilden härunder, Alexandersgatan. Där har restaurang Kronan, som inte syns på bilden, stängt på grund av renovering, öppnar den 14 januari. Och det populära caféet Cafe Favorit öppnar först den 21 januari. Personalen behöver ledigt och tar vanligtvis ut ledigheter de första tre veckorna i januari som överlag är en lugn månad.

På samma gata har ändå rätt nyligen öppnat en affär som säljer luftvärmepumpar och en ny affär som ska börja sälja second hand kläder och diverse andra prylar öppnar också. Så företagarandan är det inte fel på i staden. Sedan är det bara att hoppas att så många som möjligt handlar lokalt och inte låter sig dras till stora marketar.

Busväder, men trevligt sällskap piggade upp!

Hade två intervjuer på eftermiddagen i centrum av stan. Det började snöa vid fyratiden i morse, men inte så jättemycket. Vid ett-tiden satte det sedan igång på allvar och vräkte ner. Då temperaturen ligger vid noll grader är det väldigt tung blötsnö. Trottoarerna var svårforcerade till fots, gatorna slaskiga.

Hemma hade grannen Pia börjat med snöröjning på trappan och rampen, och jag hjälpte till så mycket jag orkade mellan klockan fem och halv sex.

Kallar nog det här skitväder 🙂 Vit snö är vacker, men just nu ställer vädret till med mycket problem. En del elavbrott har det också varit hörde jag på nyheterna.

Promenaden runt några kvarter var ändå uppfriskande före och efter intervjuerna.
Blev bjuden på namnsdagsfika hos Ossi och Jutta, där den ena intervjun gjordes. Så det blev två bakelse-kak-bulle-inlägg i dag 🙂

Fem en fredag, med tema HEM

Det här fotot tog jag vid 17.30-tiden på kvällen på Drottninggatan i Lovisa, alltså i måndags, när jag var på väg HEM från caféträff med riksdagsman Otto Andersson. Han är från Lovisa, och det var ett av mina frilansjobb.

Temat hos Elisamatilda denna fredag är HEM. Nu ska jag svara på hennes frågor denna ruggiga förmiddag då vi har bara +2 grader ute och snöblandat regn.

När behövde du senast vänta hemma på någon typ av leverans eller hantverkare?
Det var något tag i september då sotaren kom på ett välkommet besök.

Vem var din senaste gäst som inte tillhör din familj?
Grannen Pia sticker sig in då och då, men hon vill nog inte kallas gäst – så ja, jag minns inte riktigt. Jag skulle ha gäster efter resan, då jag blev mer ledig som frilans. Men har inte orkat ta emot någon då jag varit krasslig. Men det ska bli av, så fort jag mår bättre.

När var senaste gången du sov någon annanstans än ditt hem?
Hotellnätterna i Montenegro och Kroatien 28.9–5.10.

När hade du senast oväntat besök?
Det har jag inte haft här i mitt nya hem. Har ingen ringklocka heller och det är helt avsiktligt så för att få ha det lugnt. Igår lär här ha sprungit barn i halloweenkostymer, men jag såg dem inte. Då vi lastade in ved i september råkade Ordodlaren komma förbi, så det var ett ”oväntat” men trevligt besök på gården 🙂

Var i ditt hem spenderar du mest tid?
Numera i soffan framför teven, men där läser och skriver jag mycket. Tidigare var det vid datorn, och visst blir det dagligen rätt mycket tid vid den också, men inte lika mycket som förr 🙂

Lugnet före rusningen

Man brukar ju säga att det är lugnet före stormen, och nog för att det blåst ganska mycket i dag, men inför Lovisa Historiska Hus vill jag ändå säga att vi nu har lugnt här och imorgon rusning.

Föga anade jag ifjol att jag skulle komma att bo vid en av gatorna där det händer mycket. På Mariegatan brukar det vimla av människor, dels för att gatan ligger centralt, dels för att många tar sig från Delikatessparken på angränsande Karlskronabulevarden till de öppna gamla husen. Många av dem ligger i gamla stan. Men många finns också på andra platser runtom Lovisa och ute i byarna.

Mariegatan – folktom på fredagseftermiddagen. Det som vittnar om att LHH arrangeras under helgen är de röda stolparna och banden av plast som visar att här får man inte parkera. En trafikskylt avtäcks imorgon.

I Karlskronabulevardens park vimlar det imorgon och på söndag av försäljare och köpare. Eftersom jag bor i gula huset längst borta till höger har jag inte lång väg till vimlet. Jag har ju alltid älskat detta evenemang, under några år var jag med och fotograferade husen till en mässtidning, och nu får jag vara här helt på paradplats 🙂

Det har fixats och målats, städats och sopats både här och där de senaste dagarna. Till Lovisa anländer ju ändå tiotusen personer, eller fler, under bara ett par dagar. Men det finns en del lite bortglömda hus som förfaller och som ligger centralt i staden. På Drottninggatans trottoar finns fina visdomsord målade på trottoaren, men kanske det här trädet hade kunnat klippas bort? Eller är det ändå charmen med vår lilla stad, att allt inte är så perfekt?

Kan åter cykla och gå

Det var mycket soligt och varmt igår den 15 augusti. Här står jag i skuggan på trottoaren utanför servicehuset Esplanad, där jag hade varit på massage. Väntar på att syrran ska hämta mig med bilen då vi ska handla till mamma.

Jag kan gå korta sträckor nu, sju månader efter att benet började krångla och fem månader efter att muskelfästet brast eller en muskel gick sönder. Läkaren som sa att skadan ska självläka hade rätt och han tippade att det kräver 3-6 månader.

Den här veckan har jag också cyklat korta sträckor och det har gått bra. Så nu ska jag fortsätta med detta, som sakta tränar upp benet, och jag ska ge akt på att jag går på rätt sätt också. Hittills har jag parerat på olika sätt då knäet gett efter, vilket lätt till att jag fått andra problem med kroppen.

Nu stundar några lediga dagar från jobbet och jag har börjat förbereda att ge över åt den nya chefredaktören. Skrivit långa listor som ska underlätta personens jobb. Jag känner lättnad då jag blir av med en hel del ansvar, men förstås utgör också framtiden ett frågetecken. Oskrivna blad i livet kan dock också vara trevliga och spännande!