Lugnet före rusningen

Man brukar ju säga att det är lugnet före stormen, och nog för att det blåst ganska mycket i dag, men inför Lovisa Historiska Hus vill jag ändå säga att vi nu har lugnt här och imorgon rusning.

Föga anade jag ifjol att jag skulle komma att bo vid en av gatorna där det händer mycket. På Mariegatan brukar det vimla av människor, dels för att gatan ligger centralt, dels för att många tar sig från Delikatessparken på angränsande Karlskronabulevarden till de öppna gamla husen. Många av dem ligger i gamla stan. Men många finns också på andra platser runtom Lovisa och ute i byarna.

Mariegatan – folktom på fredagseftermiddagen. Det som vittnar om att LHH arrangeras under helgen är de röda stolparna och banden av plast som visar att här får man inte parkera. En trafikskylt avtäcks imorgon.

I Karlskronabulevardens park vimlar det imorgon och på söndag av försäljare och köpare. Eftersom jag bor i gula huset längst borta till höger har jag inte lång väg till vimlet. Jag har ju alltid älskat detta evenemang, under några år var jag med och fotograferade husen till en mässtidning, och nu får jag vara här helt på paradplats 🙂

Det har fixats och målats, städats och sopats både här och där de senaste dagarna. Till Lovisa anländer ju ändå tiotusen personer, eller fler, under bara ett par dagar. Men det finns en del lite bortglömda hus som förfaller och som ligger centralt i staden. På Drottninggatans trottoar finns fina visdomsord målade på trottoaren, men kanske det här trädet hade kunnat klippas bort? Eller är det ändå charmen med vår lilla stad, att allt inte är så perfekt?

Kan åter cykla och gå

Det var mycket soligt och varmt igår den 15 augusti. Här står jag i skuggan på trottoaren utanför servicehuset Esplanad, där jag hade varit på massage. Väntar på att syrran ska hämta mig med bilen då vi ska handla till mamma.

Jag kan gå korta sträckor nu, sju månader efter att benet började krångla och fem månader efter att muskelfästet brast eller en muskel gick sönder. Läkaren som sa att skadan ska självläka hade rätt och han tippade att det kräver 3-6 månader.

Den här veckan har jag också cyklat korta sträckor och det har gått bra. Så nu ska jag fortsätta med detta, som sakta tränar upp benet, och jag ska ge akt på att jag går på rätt sätt också. Hittills har jag parerat på olika sätt då knäet gett efter, vilket lätt till att jag fått andra problem med kroppen.

Nu stundar några lediga dagar från jobbet och jag har börjat förbereda att ge över åt den nya chefredaktören. Skrivit långa listor som ska underlätta personens jobb. Jag känner lättnad då jag blir av med en hel del ansvar, men förstås utgör också framtiden ett frågetecken. Oskrivna blad i livet kan dock också vara trevliga och spännande!

Lovisabyggnader

Allt ska inte handla om mina flyttbestyr nu här på bloggen. Nog för att dagarna fylls av dem, och varje morgon ligger jag och grubblar hur jag ska hinna med allt.

När jag har stigit upp och kommit igång med dagen brukar sinnet lugna sig. Kanske allt ordnar sig ändå?

Det här fotot tog jag den sjätte juni då jag hade parkerat invid Kapellparken på Drottninggatan. Husets historia känner jag dessvärre inte till. Men jag tycker det är vackert på sitt sätt. De stora fönstren är särskilt fina och speciella.

Senare i dag, efter att jag har haft ett samtal med min läkare, bland annat om hur knäskadan har läkt, ska tomaterna äntligen få flytta till växthuset. Det blev inte av i söndags, för då regnade det mest hela dagen och där är en del bestyr med mylla som vi inte ville göra i hällregn.

Sakta jag gick genom stan 🎵

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt
sakta gå hem genom stan
En kyss sen går man sakta igen
sakta en tur genom stan

Så sjöng Monica Zetterlund och ungefär så hade jag kunnat sjunga i dag. Men det är inte Drottninggatan i Stockholm här, det är Drottninggatan i Lovisa. Det är inte heller grönt just nu, mest grått och kallt. Någon kyss blev det inte heller men sakta / långsamt gick jag då mitt knä åter började trilska igår.
Här är jag på väg till dagens massage 🙂 Hälsostegen blev 2500.

Och så bjuder jag åter på Caritas citat, med en handstil som inte blivit bättre, hur jag än försökte skriva tydligt. YOU CAN DO IT! Såhär ska vi oftare tänka! Istället för att att oss själva sänka!

Nu ska jag ta itu med, läsa och godkänna ett tjugotal kommentarer som jag inte hann med igår och i tisdags på grund av jobbet. Slutet av veckan borde bli lite lugnare 🙂

Så sant som skrivet och sagt

I går då jag gick hem från massagen tog jag det här fotot. Citaten på Drottninggatan väcker tankar. Och egentligen borde jag ju ha börjat hoppa hage efter att jag läste det här. Men någon gräns finns ändå för en 61-åring var balans och muskulatur inte är som den var för trettio år sedan 😀

Så där allmänt sett vill jag åter ge mer plats i livet för lek och spontana infall. Kanske också färger, så att allt inte är svart och vitt. Få se!

I dag är det innebandymatch på bortaplan, också denna gång i Tammerfors. Jag hoppas att jag hittar allt möjligt roligt att fotografera, utöver matchbilder.

Skyltsöndag, den 5 februari

Runebergsdagen firas i dag i Finland. Ska i något skede äta en Runebergstårta.
Men innan jag gör det ska det skyltas, för i dag är det Skyltsöndag, igen! Tiden går fort.

En affär där du får god betjäning. Hittade tyvärr inte någon fungerande webbplats för affären, men den på musik specialiserade butiken har funnits länge. Förr köpte jag cd-skivor där ibland, men den tiden är ju dessvärre förbi. Marcus som äger affären säljer fortfarande instrument och han sköter bland annat också ljudåtergivningsuppdrag. Affären finns på Drottninggatan 17.
På samma gata finns Loviisan Lukko Det blir Lovisa Lås om vi översätter till svenska, men företaget har inget svenskt namn. Valtuutettu lukkoliike är fritt översatt ”godkänd, ackrediterad låsaffär”.

Fler skyltare finns hos bloggvännen BP som förvaltar denna roliga utmaning!

Promenad, dag 116, och svar på frågor

Korsningen vid Drottninggatan och Östra Tullgatan äntligen öppnad för några dagar sedan. Det blev två korta promenader i dag sammanlagt 3200 steg, på kvällen var jag ute 20 minuter. Det är numera den mest givande turen. Efter en lång arbetsdag vid datorn är det skönt med frisk luft!

Dessutom fotade jag några skyltar. Tycker att jag har kommit på en helt genial idé och ser nu skyltar nästan överallt. Jag har inte tänkt på det förr. Att jag kan ju fota affärers skyltar och kort berätta om dem på Skyltsöndag. Ännu mer reklam för mitt kära Lovisa ❤

Har fortsatt fylla i boken ”En fråga om dagen”. Jag gör numera så att jag sätter handen över det jag skrev ifjol, för att inte påverkas av det ett år gamla svaret. Frågan i dag var ”Om du skulle starta ett företag, vad skulle det i så fall vara?” I år blev det nästan ordagrant samma svar som 2022. ”Ett mediaföretag, som jag har i dag, där jag får skriva och översätta. Men skulle också vara roligt att ha en liten kiosk”.

Hos Orsakullan har frågorna från 22:a till 24:e januari varit följande:

Vinets dag, berätta om ett riktigt gott vin.
– Torrt vitt vin gillar jag bäst. Pinot Grigio till exempel.

Elens dag, dina tankar om el är?
– Tänk att det skulle bli så dyrt, vi hade ju inga aningar om kriget och dess följder. Jag har ett kontrakt som gäller till juli 2023 och bor i våningshus, så för mig har elen inte blivit märkbart dyrare.

Svindyrt men nödvändigt.
– Kanske ost i dag. Vet inte om den är svindyr men mycket dyrare har den blivit och nödvändig i mitt liv är den. Bensin också, i viss mån.

    Inte de bästa bilderna

    Bilderna från den här kvällens promenad blev inte bra. Jag var tydligen ostadig på handen?
    Men den här arkitekturen av ett hus på Drottninggatan gillar jag.
    Bilden på sjukhuset vid Östra Tullgatan blev inte heller bra. Ser spökligt ut.

    Och nej, nej. Jag försökte undvika att dubbelhakan skulle synas och jag försökte le… men jag är ju helt onaturlig 🤣 Inte fotografens fel. Och blommorna syns ju inte då jag lyfter diplomet framför buketten 🙂
    Jag ser ju rentav mallig ut, och det var INTE meningen. Jag är glad och tacksam men inte en mallgroda 🙂

    Jag har fått många gratulationer via Facebook, men till saken hör – och det nämnde jag även i inlägget där – att Årets Företagare är Loviisalaiset Yritykset, alltså alla företag i Lovisa som är medlemmar i föreningen Lovisa Företagare. Under Loviisalaiset Yritykset står det Carita Liljendahls mediabyrå. Det är mitt företag, som i år fyllde sex år. Jag har sedan sommaren 2016 sålt olika tjänster i form av artiklar, fotografier, översättningar m.m. till andra företag och till föreningar. Nu säljer jag i huvudsak mina tjänster till Understödsföreningen för Nya Östis.

    Bucketlistan, fixa arkivet

    Det blev lite slutspurt i dag, för imorgon ska jag åter börja jobba. På to-do-listan, bucketlistan för ”semestern” fanns ”Gör i ordning NÖ-arkivet”.

    Jag har nämligen ett eget textarkiv då tidningen inte har något sådant. Samtidigt som jag sätter i ordning det minns jag vilka artiklar vi ska göra uppföljningar på. Så jag kom LITE igång med jobbet redan i dag, fyllde på listan med idéer för kommande tidningar.

    En vy från en tom Drottninggata en ganska sen sommarkväll i fina Lovisa då jag är på väg hem från Rosenstranden där jag tillbringat ganska många eftermiddagar/kvällar den här sommaren.

    Tung blötsnö, farlig på många sätt

    Då det hade slutat snöa för den här dagen tog jag en liten promenad runt ett par kvarter. Det är 1-2 plusgrader och därmed tung och blöt snö. När jag hade gått femtio meter framåt med den här trottoaren hörde jag en dov duns. Snö kom ner från taket på Societetshuset mot Drottninggatan där längre fram.
    Jag vänder av mot Drottninggatan. Trottoarerna bättre plogade än igår, säkert sköttes det igår på eftermiddag och kväll. Men som ni ser har det kommit mer snö i dag.
    Restaurang Kapellet har öppet på veckosluten. Vackert inbäddat ligger huset här men snömängderna förorsakar nog också sina problem. Träd kan knäckas av snötyngden och elavbrott skapas av det, särskilt ute på landet och i skärgården.
    Har gått förbi Kapellet och blickar bakåt, söderut mot Drottninggatan. Vill visa snömängderna. Som ni vet har det inte varit oplogat flera dagar.
    Längs Åldermansgatan såg det ut så här. Ja, det var dagens lilla ”syreskutt”. Nu ska jag jobba lite med att räkna veckans skribentarvoden.