Efva_Attling

Olika källor till glädje

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Två gåvor har jag köpt till mig själv då jag fyllde 60 år. Internetradion har jag skrivit om tidigare och den har varit en källa till glädje varje dag sedan den landade här hos mig.

Idag kunde jag från lokala guldsmedsaffären Karvonen avhämta denna silverring. Designad av svenska Efva Attling, en av mina absoluta favoriter då det gäller smyckesdesign.

Carpe diem – fånga dagen. Det vill jag göra.

Jag behövde leva 60 år för att förstå att jag är bra som jag är. Varje dag säger jag numera till mig själv ”det du gör är bra nog, du gör ju alltid ditt bästa”. Du måste inte prestera ytterligare. Du ska inte leva andras liv, bara det egna och enda som du har. Lyssna inte på dem som inte tycker om dig. Lyssna på dem som älskar dig istället.

Jag älskar de lässtunder jag får hemma i lugn och ro. I dag plöjer jag Helsingin Sanomats tisdagsnummer. Jag köper tidningen kanske två gånger i månaden och då är det läsfest!

Och så har jag det som vi i Finland kallar ”himo” (lust, begär). Just nu är det stora högar av sallad och ett par skivor smältost på mackor utan smör. Ibland är det tonfisk och sallad, saltgurka och majonnäs 😂

We only live once… eller om vi tror på Bond så okay ”We only live twice” 😎

På hösten finns mycket på to-do-listan

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

På hösten vill jag sitta inne och mysa med tända ljus. Eller vara ute på Kretsgången i hög och klar luft på dagen då de sista solstrålarna ännu värmer.
Till hösten hör också så kallade to-do-listor.
Att rensa klädskåp känns alltid lika bra. Vissa saker ska slängas, andra doneras till UFF. När det är gjort kan jag med gott samvete köpa nytt.
Den här hösten, senast då jag firar mina två återstående sommarsemesterveckor, ska jag också rensa bland digibilderna. Slänga vissa och bränna ner resten på CD. Innan vi åker till Budapest, för där vill jag starta med ett helt tomt kort i kameran.
Och smycket på bilden har jag köpt i Efva Attlings affär i Helsingfors för några år sedan. Det kostade 220 euro och hade en läderrem som efter ett år hade slitits sönder. Jag skaffade en ny, inte lika dyr, rem – som också gick av.
Så NU står det högst uppe på min to-do-lista att jag ska skaffa en ny rem till mitt älskade Human-smycke. Tycker det är liiiiite för dyrt för att bara ligga på byrån och samla damm.