film

Flowers on Fridays och Fem en fredag, FILM

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
De har stått sig fina en vecka, tulpanerna som jag köpte lördagen den 28 november.

Det var Susan som uppfann Flowers och Fridays och jag fortsätter gärna dela med mig av blomster, och länkar till henne. Men jag vet inte hur jag ska göra i framtiden, då hon inte skrivit något på sin blogg sedan juli månad och jag vet inte om det bara är så att hon lagt av med skrivandet eller om hon inte finns mer… 😦

Elisamatilda ställer den här veckan frågor som har med FILM att göra.

Vilken film sätter du på för att bli glad?
– Skulle nog säga att det är någon av Astrid Lindgrens filmer. Madicken eller Pippi Långstrump 😀

Vilken film skulle du kunna tänka dig att leva i?
– Vilken Bondfilm som helst där jag kunde få vara nära Daniel Craig hela tiden 😀

Vilken film är minst som ditt liv?
– Svår fråga. Finns väl hur många som helst sådana. Fantasyfilmer, westernfilmer, scifi, allt våldsamt…

Vilken genre stänger du av på en gång?
– Scifi, western, sanslöst våldsamma filmer.

Vilken är en populär film du aldrig har sett? 
– Sagan om ringen och inga andra Potter-filmer heller… SÅ populära för många men helt ointressanta för mig.

Fem en fredag, KULTUR

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Hos Elisamatilda är dagens utmaning frågor kring kultur.

Ett museum i Kotka, Langinkoski. Kejsarsens fiskestuga. Var dock inte öppen i lördags för en vecka sedan då vi var där. Men kulturell plats i alla fall – för att illustrera detta inlägg 🙂

Vad för slags museum föredrar du att besöka?
– Jag är inte riktigt museitypen… men visst går jag på dem ändå. Fotografiska museet i Stockholm har jag inte hunnit med än. I Amsterdam ringlade kön lång till Anne Franks museum, så besök där blev inte heller av men hade intresserat. Konst och foto intresserar, viss historia, musik och sport. Allt är kultur på sitt sätt.

Vilken typ av film ser du helst på bio?
– Filmer som får mig att skratta och/eller gråta. Dokumentära skildringar, sådant som hänt på riktigt. Men även bra komedier som får en skratta så man nästan storknar.
Sedan har det knappast undgått nån att jag sett alla James Bond-rullar, flera gånger 🙂

När var du senast och såg på teater?
– Hmmm. För ett par år sedan på Lurens sommarteater här i Pernå, Lovisa. Ronja Rövardotter.

När besökte du senast ett bibliotek?
– Rätt nyligen, innan coronaviruset stängde bibban i Lovisa. Det var en utställning om Nepal där och jag skrev en artikel om den.

Var spenderar du helst en kulturell förmiddag?
– Svår fråga. Jag går sällan på utställningar på förmiddagar. Men kunde kanske se en film och äta brunsch med nån god vän?

Har skapat min första film

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… men kan tyvärr inte visa den ännu för den ligger på en intern server. Men så fort den läggs ut så att vem som helst kan se den bifogar jag länken!

Filmen, eller det nyhetsliknande inslaget, blev 2 minuter och 39 sekunder långt. Jag lärde mig hur man sätter klipp efter varandra och hur man fogar in övergångar så att det inte blir för brutala brytningar mellan klippen. Jag gjorde en voiceover, alltså lät ett klipp med röst gå över ett klipp där jag filmade ett rum.

Här håller jag på att editera mitt första videoinslag.
Här håller jag på att editera mitt första videoinslag.

Jag lärde mig också hur man kan dämpa störande ljud, till exempel då en bil kör förbi och nästan överröstar den som intervjuats. Jag placerade in stillbilder där det behövdes och avslutade videon med en slutvinjett, en titel i svartvitt där mitt och bolagets namn skrevs in.
Efter två roliga kursdagar är jag både stolt och glad över det som var och en av oss kursdeltagare åstadkom.

Tänk att man ännu i denna ålder…

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

… får och kan lära sig nya saker!
– Hej, jag heter Carita Liljendahl och jag kommer från KSF Medias TV.
Kanske inte riktigt sant men nästan 🙂 För i dag fick vi lära oss göra videoinslag i första hand avsedda för webben.
I morgon fortsätter kursen med editeringsverktygen, så vi lär oss klippa också.

Mikrofon och hörlurar, och många sladdar som helhet att hålla reda på.
Mikrofon och hörlurar, och många sladdar att hålla reda på fastän alla inte syns här.

Först fick vi lära oss fälla upp stativet. Det fanns många skruvar och rörliga delar där minsann… Sedan skulle vi fästa kameran på det och koppla mikrofon och hörlurar. Efter några korta övningar tittade vi på filmer som kollegor i Helsingfors gjort på sin kurs.
Att det är viktigt med ett bildmanus innan man börjar filma lärde vi oss också. Det behövs närbilder, bilder tagna längre ifrån, stillbilder och allt möjligt annat som gör den slutliga filmen levande.

Mitt första nyhetsliknande övningsinslag gjorde jag i dag på eftermiddagen i Lovisa. Om det får godkänt av kurslärarna och om jag får lov att visa det sätter jag in länken till inslaget här en annan dag.

Jag har alltid tyckt lite synd särskilt om radioreportrar som ska såväl banda som fotografera stillbilder och ta videosnuttar till webben. I mitt stilla sinne har jag tänkt ”vad skönt att jag slipper göra det”. Nu är man där själv, ibland i samma situation. Och jag tycker det är jättekul!

Allt ska ju inte videofilmas men en hel del gör sig förstås mycket bättre på video än i papperstidningen.

Kameran behöver inte vara större än så här. Den här tar otroligt skarpa bilder och filmsnuttar.
Kameran behöver inte vara större än så här. Den här tar otroligt skarpa bilder och filmsnuttar.