Det är luciadag idag och senare ikväll ämnar jag delta i Åkes utmaning, då jag kommit hem från kyrkan.
Men före det visar jag två vackra fönster från ett av de öppna julhemmen i Lovisa. Via den här sidan kan du se på bilder från alla hus som hade öppet idag och som är öppna också imorgon klockan 10–15.
Fönsterbilderna är tagna i Villa Armas.
Vi har ingen snö ute, men minus sex grader och ingen blåst är rätt perfekt väder.
Igår var det höstdagjämning. Sajten Illustrerad vetenskap skriver så här: ”Måndagen den 22 september 2025 infaller höstdagjämningen, som ger förebud om höst- och vintertider. Dygnet då dag och natt precis som vid vårdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.”
Vi hade egentligen inte den dagen i åtanke igår då vi fixade en del av mina fönster, men idag inser jag att höstdagjämningen var igår 😀
Grannen hjälper mig täta eftersom det i vissa fall kräver lite klättring, också då det gäller att sätta upp nya tjockare gardiner. Farväl till sommaren och spetsgardinen således, och välkomna tätningslister och -papper och en annan gardin.
Helt fixat och klart är här inte, jobb återstår ännu, också med andra fönster i lägenheten. Men allt måste inte göras på en dag. Det kan bli en del soliga dagar ännu, ute är det fortfarande full grönska, vilket kanske kan anas lite genom fönstret på bilden. Ett fönster har jag fortfarande också möjlighet att öppna för vädring.
Vädret har såtillvida varit gynnsamt att det har varit sol och blåst några dagar. Då har fönstren torkat. Trä sväller ju av fukt och regnar det mycket gäller det att då och då kolla att fönstren kan öppnas och stängas.
Det här fönstret finns inte hos mig. Det är ett minne från sommarens besök på gården Teiras Hereford i Hopom i Liljendal, där det finns en trevlig festlokal i en gammal, renoverad ladugård.
Den här veckan har startat med flera arbetsuppdrag. Tacksam för dem 🙏 Några kräver mer energi och förberedelser än andra. Mot slutet av veckan, senast på fredag, ska jag kunna koppla av. De är också de dagarna då jag gör besök hos alla er fina bloggvänner ❤️ och försöker läsa mig ikapp med vad som hänt i era liv, så gott det går.
De är på gång. Rakt utanför min dörr och terrass. Lila syrener och snart får vi njuta av doften, vi som kan. Jag vet att det finns människor som har svårt för de starka dofterna från hägg och syren.
Jag har lite återupptagit intresset att fotografera med något slags eftertanke. Ska använda teleobjektivet också och vem vet om jag skaffar mig ytterligare ett tredje objektiv nåt tag.
En hel del fotar jag med mobilen, men jag har ingen ny supermodern smarttelefon. En smarttelefon nog i och för sig, men de allra nyaste har jag fantastiska egenskaper.
Dock har jag alltid varit en vän av ”gammaldags fotografering” med systemkamera, användning av olika objektiv, bländaröppningar, automatiska inställningar kontra manuella, osv.
Ett fönster i en gränd nära mitt hem får vara ett bidrag till kategorin ”Fina fönster”. Där har jag inte särskilt ofta lagt upp bilder på senaste tid. Det blev mera sånt då jag reste, före pandemin. Tyckte att det fanns miljoner fina fönster utomlands, men visst har vi en del sådana här hemma också 🙂
Frukterna smakade frukt och bären bär, det minns jag så väl av denna våffla jag köpte i Dubrovnik, Kroatien i höstas. Sedan var våfflan för tjock och mjuk och väldigt söt med honungen. Den hade gärna fått vara tunn och frasig. Men jag lät andra vid bordet hugga in på den också, så nästan allt gick åt 🙂
Ute är det jämngrått och det vet inte om det ska snöa eller regna, så det kommer lite ett av vartannat.
Jag tycker att jag har fotat allt som fotas kan i vår stad och att bilderna blir så fula nu med kala träd och blötsnö. Kanske jag kan skärpa mig eller bara helt enkelt får lov att sänka ribban och fota miljöerna sådana som dom är 🙂
Ett fint fönster från Kotor i Montenegro, också fotat på Nya Östis läsarresa i oktober.
Jag ska snart iväg på ett jobb och kanske jag där, eller på väg dit, hittar något att fotografera.
En fin skylt utanför innegården var man hittar vår nyaste blomsteraffär Peikonkello. För den som inte kan finska översätter jag skyltarna så att Peikko = troll och Kello = klocka. Dessutom står där ”blomster- och trädgårdstjänster”. Öppet klockan 12 till 18, vilket gällde för just den här dagen.
Den 504:e Skyltsöndagen hittas också hos bloggkompisen BP, och länkar där till andra som är med.
En förtjusande affär som jag skriver mer om i Nya Östis. Den här bilden ger inte helt rättvisa åt de vackert prydda fönstren, de borde ha varit mer skymning när jag tog den.
Och inifrån såg det ut såhär.
Affären finns vid Alexandersgatan, men inne på den så kallade Alexandersgården med ingång därifrån.
Det var kring -12 grader tror jag. Vet inte vilka mätare jag ska tro på. En i köket visade minus sju, men jag tror att solen värmde lite där. Datorn sade -12. Nu när solen har gått ner visar mätaren i köket -13 grader.
Jag är inte förtjust i kylan och snön men kan hålla med dem som inte tycker om slaskblask heller och att det sedan fryser på. Minst två månader får vi troligen stå ut innan kylan ger med sig helt och hållet, men det blir i alla fall ljusare för var dag som går.
Och jag tog flera bilder under min promenad hemifrån till den nya affären i dag. Folktomma gator, en söndag för trettonhelgen, men Lovisavyer i alla fall. Visas senare!
En ståtlig och stor krans skapar stämning på Stallvinden i Strömfors. Bilden togs under julmarknaden där den sjunde december.
Låg vaken några timmar i natt. Ibland blir det bara så, alla gånger är det inte ens grubbel som håller mig vaken. Bra att jag sedan kunde somna om vid halv åtta, vilket betydde att jag sov till halv elva. Men nu då jag inte jobbar heltid går det bra att ta den vila som behövs.
Jag är ju annars inte den som kan ta tupplurar (lura tuppen, säger jag också) mitt på dagen eller eftermiddagen. Nej, gör jag det blir jag helt virrig, som finnen säger när han yrvaken slår upp ögonen: Mikä maa, mikä valuutta? Vilket land, vilken valuta?
Postlådan var inte frusen i dag. Låsoljan hade gjort sitt.
Jag har hämtat in en kasse ved.
Jag har dammsugit nästan hela bostaden. Det är inte julstädning, utan helt vanlig städning som görs då som tid och ork finns.
Kom på att jag inte har mjöl hemma, så pepparkaksbaket blir till veckoslutet 🙂
Det här kanske har varit fönsterglas, jag är inte så säker, men annorlunda är de i alla fall. Fanns på Hotel Alexandars gårdsområde i Montenegro där vi bodde fem nätter.
Lite tjatigt kanske då jag talar om mina dygn som sjuk. Tjugonionde i dag, det hela började första dagen jag var officiellt ”deltidspensionär” den första oktober. Så jag minns inte riktigt hur det känns att vara i form. Vissa dagar känns allt lite bättre, andra dagar går det åter ner i en svacka.
Fina gamla fasader i Kotor, gamla stan, med anor från 1400-talet. Det som jag alltid kommer att minnas från Montenegro är de fantastiska bergen som omringade allt ❤
Här vimlade det av turister, precis som det senare gjorde i Dubrovniks gamla stadsdel i Kroatien.
Och utanför gamla stadens murar, på ett avstånd av bara hundra meter, fanns den här lyxkryssaren. Jag tror jag visade bild på den tidigare här på bloggen, men det får då bli en repris 🙂
Ute skiner solen, det är +5 grader. Jag har varje dag försökt göra nånting, utan att överanstränga mig. Skrivit tre artiklar faktiskt på tre dagar och det är så roligt att vara tillbaka i den rollen.
I dag ska jag till ett gym, men det blir inget med blodsmak i munnen. Jag ska trampa lite motionscykel och eventuellt träna benmuskler och axlar i andra maskiner. Men som sagt, måste ta det väldigt lugnt. Halva kuren av medicinerna mot slemmet återstår ännu.
Vackert inramat, inte sant? Det här är något jag på sikt försöker jobba med här hemma också. Jag har många grönväxter och hittar säkert med tiden bra platser för dem alla. De har redan nu flyttat lite hit och dit 🙂 Min dröm är att få en hylla som hänger framför något av fönstren, där många små krukor, kanske en del med örter, och även glasföremål med sticklingar i sig, får plats.
Detta fönster finns hos Villa Garduelis. Här följer några bilder från det objektet, som var med i Lovisa Historiska Hus den 24–25 augusti.
Huset sett från korsningen av Garnisonsgatan och Garvaregränd.
Ett vackert inramat fönster också här i sovrummet. Här och där fanns det skyddspapper på golven i husen. Alla besökare skulle gå in utan skor, men vissa objekt besöktes av över tusen personer så det blir onekligen slitage om golven inte skyddas.
Gårdsbyggnaden och den lummiga grönskan där.
Huset sett från gårdssidan och ingången till villan.
… då jag jobbar, ser jag det där bokhuset som skymtar lite bakom en trädstam där ute på den här bilden. Kanske ett av stadens mest fotograferade hus? Många stannar upp där, troligtvis mest turister, för att föreviga det lilla och lite märkliga huset.
Huset är gjort av gamla böcker som kasserades då Socisbyggnaden och bibban där drabbades av inneluftsproblem. Bokhuset är ett monument över det som skedde då, och det har faktiskt stått där nu över fem år.
Det finns många temporära lösningar i mitt nya hem. Banden som håller gardinerna åt sidan är ett exempel och grönväxterna ska inte stå där i samlad trupp på golvet 🙂
Jag lekte med tanken på att visa flyttkaoset, med allt som inte hittat sina platser. Men det känns inte bra och därför gör jag det inte.
Men här är tyst och skönt. Jag har varje kväll somnat fort och det hände inte alltid på gamla adressen. Även om här är trafik utanför på Mariegatan når ljudet inte in, inte så att det stör i alla fall.
Många nya insikter blir det varje dag. Till exempel då det är svalare ute så är olika platser i hemmet svalare under vissa tider. På eftermiddagen värmer solen huset från väst. På morgonen ser jag genom köksfönstret solen stiga upp. Hittar en fluga in så hittar den inte ut och snart ligger den död i något hörn. Det skulle bli många begravningsceremonier om jag tyckte synd om var och en 😀
Snart ska jag ut och kolla tomaterna. Plantorna når snart växthusets tak!
Ett inlägg i all hast. Flyttbestyren är på målrakan, i morgon borde allt vara klart klockan 12 då flyttgubbarna kommer. När jag städade bland gamla vykort hittade jag detta och tänkte att det platsar bra en dag då jag inte hinner skriva något annat här.
Flytten kolliderade förstås med räkning av arvoden och dessutom händer det hela tiden något i Lovisa. Detta behövde webbas direkt då vi bara har EN tidning i veckan och den kommer ut om torsdagar. Bra att nyheten kom nu och inte om en timme för då hade jag inte längre varit hemma vid datorn.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 