Ett gulligt fönster vid gatunivå nära vårt hotell.
Bilden är alltså tagen i Tallinn, på en gata vid namn Dunkri. Har ätit här en gång för några år sedan, det var rejäl husmanskost. I år gick väninnan och jag inte in här, men fönstren är fina, eller hur?
Nu var det faktiskt ett tag sedan jag hade ett inlägg om fina fönster.
Den 31 juli visade jag del 82 som du hittar här.
Nu har jag åtta fönster på lager från Tallinnresan och här kommer det första.
Fönstret är väldigt litet, bara cirka 30 centimeter högt, så vi undrade vilken funktion det fyllde. Rutan finns på en av de otaliga murarna i staden, jag minns inte mer exakt var bilden togs. På en rundning i muren fanns åtminstone två sådana här minifönster och sedan även lite större rutor.
Ett minimalt fönster som inte är mer än uppskattningsvis trettio centimeter högt.
I samma cafeteria som jag visade bild från i förra inlägget finns det här fönstret.
Det är Café Runda Munken jag talar om och där finns många små rum. I rummet längst bak finns det här fönstret. Tittar man på det utifrån är det ett ensamt fönster på en jättestor gul rappad vägg, borde egentligen visa det från andra hållet också.
Visar två bilder i dag eftersom fönstren finns på samma gamla ladugård. I dag hålls här inte längre några djur. Jag tycker det är fint då man ser att tidens tand gått åt material.
En före detta ladugård. Träd och annan grönska speglar sig i fönstret.Också här speglar sig träd i fönstret.
Har ännu två foton kvar från dagen då jag besökte Borgå med än väninna.
Det här fönstret är ju väldigt enkelt i sig och sitter på en av strandbodarna där restaurang Johans finns. Det är alltså utsikten från det enda fönsterbordet.
Utsikt över Borgå å.
Del 74 i min fönsterserie hittar du häroch därifrån bakåt till nummer ett om du orkar bläddra 🙂
Den somriga inramningen gör det här fönstret extra fint.
Ytterligare ett fint fönster från Postbacken i Illby där vi var och såg en fars i söndags.
Nu har det för övrigt hänt så mycket på mindre än tolv timmar i mitt liv att jag inte hinner återge allt här just nu.
Blev utskälld i går av en person som inte tycker om att jag är öppen om mitt liv på bloggen. Och ändå har ju majoriteten av inläggen handlat om mig och mina vänner och vad vi gjort under sommaren.
OBS! Personen som gav mig en avhyvling är INTE min ex-make, inte heller kvinnan han är tillsammans med. Hon har inte bråkat med mig – kort sagt, vi har ingen kontakt och bägge mår säkert bäst så. Jag unnar henne all lycka och framgång. Över ett år har gått sedan den smärtsamma skilsmässan, terapin har hjälpt mig och jag går vidare i livet.
Att jag sedan då och då, ytterst sporadiskt, berättar om mina känslor – det har jag all rätt att göra. Jag skriver inte elakt om någon, jag vill bara få ut det som gör ont inom mig och kanske samtidigt hjälpa andra i samma situation.
Den andra grejen som hänt inom de senaste tolv timmarna är bara positiv. Mer än så säger jag inte nu, för så fort jag är glad över något brukar saker och ting skita sig…