flunsa

Glad måndag, 14-10-2024 (HGSH)

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Vet inte riktigt vad jag ska säga om denna gubbe 🤣 Lockar han mig in på en öl, där han finns på baksidan till en krog vid en strand i Montenegro? Nej, jag dricker inte öl och gubben ser nog lite schabbig ut. Därmed går han också in under kategorin HGSH (Hur galet som helst).

Jag hostade mycket i natt och hörde via en vän som också varit sjuk två veckor att den här flunsan kan hålla i sig 4–6 veckor. Ja ni, då har vi bara fyra veckor kvar att köra för att få sex veckor fullt!

Väninnans läkare hade sagt att flunsan är seg, men att den inte smittar då vi varit sjuka två veckor. Vi ska göra det vi orkar och däremellan vila, dricka varmt och ta en värktablett om vi behöver.

Mitt ”pensionärsliv” har börjat lite knaggligt då jag varit sjuk sedan första oktober, men jag njuter ändå. Just för att jag nu kan vila och vid behov sova mycket. Jag är också ute då jag orkar, såsom i dag då vi städade bort tomatplantorna från växthuset och jag tog in de sista röda som där fanns. Eller egentligen tog jag inte alla… dom var så många, och där fanns en del gröna kvar.

Orkade också släpa in en Ikeakasse med ved, och ytterligare en kass bar grannen Pia in. Det är roligt att göra saker tillsammans på gården och hjälpas åt med allt möjligt praktiskt.

Måndagskramar till er alla!

Gamla lekskolan i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Även Villekulla kallad. Trist att den fått förfalla, men såvitt jag vet är byggnaden skyddad. Den har också varit i användning, bland annat som lager för saker som människor gett till Ukraina-hjälpen i stan.

Här gick också jag som barn i lekskola och som vuxen tog jag pianolektioner i byggnaden. Massor av minnen från tiden som barn har jag alltså, men också då jag som vuxen gått hit för att skriva reportage och artiklar om verksamheten. Det är inte väldigt många år sedan byggnaden ansågs olämplig att bedriva barnomsorgsverksamhet i.

Ett ståtligt gammalt hus om ligger bara en stenkast från huset där jag bor (syns dock inte på bilden).

En liten lekstuga på den annars tomma och övergivna gården.

Jag var ute och gick en kort sväng. Benet har varit i bra skick så jag kunde gå längre promenader om det inte nu var för att jag är så förkyld att jag inte orkar. Sakta men säkert ska grundkonditionen åter byggas upp. Jag har inte helt tappat smak- och luktsinnet, jag kanske skrev om det tidigare? Men alla smaker känner jag inte och därmed är det lite svårt att äta. Jag tappade 4,5 kilogram under resan. Inte bra då jag tänker på orsaken, men då jag haft ganska stor övervikt kändes det ändå bra. Totalt har jag sedan november 2023 tappat tolv kilo.

Se bortom smärtan och dimmorna

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Nånting sådant tyckte jag kommentatorn sa när han talade om dem som kämpade om segern i årets Vasalopp. Dom var många med i slutspurten.
Jättespännande var det!

Spännande slutspurt i årets Vasalopp.
Spännande slutspurt i årets Vasalopp.

Det var härligt att se så många på gott humör ute i de svenska skogarna. Folk med en massa ork!
Tror att många är utomhus här hos oss i dag också, för det är strålande vinterväder.

Allt jag själv orkar med just nu är att se på tv och klämma i mig några chokladbitar 🙂 Sover nästan inte alls, men för att få ens lite sömn har jag undantagsvis baxat kortsidan av sängen mot väggen så att jag kan ”sova” i sittande läge. Då hostar jag inte riktigt lika mycket som i liggande läge.

Jag borde kanske inte ha googlat mina symptom, men då det började komma små blodstrimmor i slemmet jag kräktes upp gjorde jag det… googlade. Och nu har jag alla möjliga åkommor, bra att jag inte är död.

Galen är jag som företagare också – gjorde ett jobb som jag kände att jag var tvungen att göra i dag – men nu ska jag vila igen.

Septemberbilden

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Septembermånads bild i almanackan.
Septembermånads bild i almanackan.

Visst bjuder september ofta på klar och hög luft, blå himmel och härliga färger. I synnerhet kombinerat med sol, och det har vi tack och lov haft i många dar.

Jag är ändå fortfarande förkyld. Allt började veckan innan jag skulle flytta och som värst var det under Lovisa Historiska Hus-helgen. En seg flunsa måste jag säga för än kraxar jag och är stundvis trött, in på tredje veckan nu 😦
Tänker ibland på då jag sa att jag inte var sjuk en enda dag under de två år som jag bodde på Drottninggatan. Hittills kan jag säga att jag inte har varit frisk en enda dag på den här nya adressen… Men – jag trivs! Jag har kunnat börja om här, utan sorg i väggarna.

Livet känns bra nu. Mycket annorlunda än för ett två år sedan och även annorlunda än för ett halv år sedan.
Visst oroar jag mig stundvis för ekonomin, men det är jag säkert inte ensam om här i världen. Jag har ändå intressanta arbetsuppdrag nu. Och som jag sagt många gånger förr – saker och ting tycks ordna sig bara man har tålamod och känner tillit.