Vi har ju larver som äter av askträden i parken. Sedan har vi måsar som äter larverna och jag antar att detta konstverk på mitt fönster har skapats av en mås.
Så nu hör jag faktiskt till dem som välkomnar störtregnet och blåsten som förutspås komma in över landet imorgon. Det här fönstret går nämligen inte att öppna eftersom någon genom tiderna kittat igen det. Det kan tvättas på insidan och förstås på utsidan. Men fönstret sitter så högt att det behövs stege för att nå det, så nu väntar jag först av allt på regnet, innan jag skrider till andra åtgärder för att förstöra konstverket.
Det här blev fint tycker jag. Bredvid stjärnan i fönstret står en trägran som på framsidan har vit skinnklädsel.
Jag är noga med att inte sätta adventsstaken i fönstret innan det faktiskt är advent. Julen smyger inte in är heller i förtid med tomtar eller andra prydnader. Men en enkel stjärna med vitt ljus får gärna ge mysbelysning om kvällarna när jag sitter vid datorn. Jag ser den också från tv-soffan 🙂
Visade redan tidigare några bilder från den fina ön Perast och kyrkan ute på ön Our Lady on the Rocks i Montenegro. Här kommer några foton till.
Fantastiska gamla byggnader, en liten mysig by, som vanligt omgiven av höga berg. Härifrån tog vi en liten båt ut till ön med kyrkan.
Några av resenärerna fotograferar öarna. Den till vänster har en kyrkogård och är stängd för turister. Till höger ligger Our Lady on the Rocks. Vi hade ju tur med vädret sju dagar av åtta.
Den vackra kyrkan ute på ön.
Utsikt från ett öppet fönster i kyrkan.
Här hemma har vi nu +8 grader och en storm väntas dra in över landet, så jag ska elda också i dag. Imorgon och på fredag ska det vara lite varmare ute och då kanske jag pausar med eldandet.
Köpte en hink för aska häromdagen. Tömmer ugnen efter varannan eldning. Då blir det bättre drag. Det är mycket jag har lärt mig och mycket jag ännu får lära mig och vänja mig vid under det kommande året. Har ju inte upplevt en höst, en vinter eller en vår här.
I köket har jag +15 grader nu, men jag tror det är varmare i rummet där jag har datorn, teven och kakelugnen. Ska köpa ytterligare en mätare så att jag har koll på bägge rummen 🙂
Jag sover fortfarande mycket, är trött, lite yr. Gjorde ett covidtest igår. Resultatet var negativt. Men det är svårt att veta om jag gjorde det på rätt sätt. Man kan ju inte längre testa sig på hälsocentraler och inga uppföljningar görs, inga spårningar heller. Nya varianter av virus har dykt upp och många är sjuka nu.
Temat hos Åke i utmaningen Hoppa på tåget är idag LJUDLÖST. Tystnaden är en bristvara. ”Vi behöver tystnad, för vila, för eftertanke, för att minnas, lära… I en ljudinfekterad tid kan det vara en god idé att återupptäcka tystnadens värde” skriver Åke, vars inlägg är värt att läsa med eftertanke.
Hos mig är det ganska tyst hela tiden. I köket hörs ibland ljud endast från kylskåp och frys. Mina fönster ut mot Mariegatan där trafiken löper verkar vara välisolerade. Själv sätter jag sällan på varken teve eller radio direkt då jag vaknar.
Jag brukar säga att man här hos mig i dag kan lyssna på tystnaden. Den utgör ju också ett ”ljud i sig, som ett stilla sus i öronen”.
Jag kan höra en bil eller en motorcykel köra förbi, men det är inget ständigt återkommande oljud. Sådant har förekommit här från och till, då vägarbeten och arbeten med vatten och avlopp och asfaltering brummat på från morgon till kväll. Men nu har det varit lugnt en tid.
På mammas gård kan vi blicka ut över de här träden. Där är ofta också ganska tyst. Grannar kan klippa gräs eller såga virke, fordon kör förbi, ibland i en tätare ström till sportplanen om där är evenemang. Men i det stora hela är där tyst och skönt.
Då jag hämtade posten halv tio i morse var det också ganska stilla här vid parkerna och Karlskronabulevarden.
Mera ljud var det däremot igår i hallen där Tor spelade mot Sudet i Kouvola. Men på innebandymatcherna ska det ju absolut inte vara tyst.
Tor fick en kalldusch då bara en halv minut hade spelats och hemmalaget gjorde 1-0. Sedan kom också 2-0 ganska fort. Men efter det knappade Tor in steg för steg och var som bäst uppe i en 3-5 ledning. Slutresultatet blev 4-5, så det var en nagelbitare när hemmalaget försökte kvittera, utan målvakt med sex utespelare mot våra fem, men vi pallade för trycket 💙💛 (blått och gult är Tors färger, såsom Sveriges och Ukrainas)
Googlade på det här namnet och kom fram till att det betyder ”tokig i vin”, ”crazy about wine”. Den lilla baren, platsen, restaurangen finns i Borgå. Nära stadshuset och vid den parkering där jag för det mesta lämnar bilen då jag besöker grannstaden.
Det här hade kunnat vara ett skyltsöndagsbidrag eller ett fönsterbidrag. Men det blev ett onsdagsbidrag, en dag då det ösregnar ute och vi har slutspurt för att få ut den här veckans tidning. Jag har suttit vid datorn fem timmar i ett sträck, därför blir det arkivbilder på bloggen.
Men det ska nog bli paus i jobbet efter klockan 17 och andra aktiviteter här hemma på kvällen.
Croques Caprese åt vi tidigare i somras med Ann-Britt på Kronan. Den är så stor att vi alltid delar en sinsemellan. Nu får jag bara titta på bilder av mat då jag inte kommer ut till nån restaurang i dag. Eventuellt gör jag det imorgon.
Den som känner mig vet att jag inte gillar gardiner. Har endast persienner i sovrummet och ibland använder jag dem som finns i köket, men där finns inga gardiner.
Här som jag sitter om kvällarna och läser, pusslar och skriver vill jag se ut över balkongen och himlen. När mörkret faller på har jag dragit för ett par tunna spetsgardiner. Problemet är dock att hängena som gardinerna sitter fast i inte löper ordentligt på skenan… vilket kan ge mig rejäla nervproblem, och då ska ni ändå veta att jag är en i grunden lugn person.
Nu har jag löst flera ”problem” genom att flytta stora växter upp på bordet. De får ljus under vintern, jag ser ut så mycket som jag behöver och kan även njuta av de levande ljusens sken från balkongen.
Inget mer krånglande med trilskande gardiner och vill någon granne hålla koll på vad jag gör, så varsågoda bara. Här händer dessvärre inget spännande, men går det att använda mitt liv som sömnpiller är det ju alltid bättre än mediciner 😉
Win-win säger jag! Och eftersom här inte bor någon annan behöver jag inte fråga vad någon annan tycker och tänker 😎💪👍
Hade mina aningar om snömängderna då jag vaknade på förmiddagen. Men att jag knappt kunde se ut genom fönstren hade jag inte riktigt velat tro.
Den första bilden visar köksfönstret. Genom det kan jag ana mig till läget där ute och jag kan se grannarna röra sig i lägenheterna på andra sidan gatan.
Genom sovrumsfönstret kunde jag ana mig till att en traktor plogade vår gård. Annars ser jag inte ut och ingen kan se in. Så i princip kunde jag ta en mysa-pysa-inomhusdag och strutta omkring naken 😂
Men efter att jag hade putsat den vänstra delen av balkongfönstret gick det upp för mig hur mycket snö vi fått, och att jag i något skede under dagen måste gräva fram bilen – igen. Annars fryser den fast och är som sagt i vägen för dem som ska röja gatorna. För det ska komma mer snö. Under tre dygn säger prognoserna. Snön är också blöt och tung, så det kan bli elavbrott till råga på allt.
Så här såg det ut på balkongen innan jag hade putsat lite snö bort från vänstra fönstret, det som går att öppna inåt.
Ska jobba lite för Nya Östis nu. Räkna arvoden, godkänna kilometerlistor osv. Sedan ut för att kämpa med bilen. Söndagsskyltar senare i dag och hoppas kunna koppla av med ett program om Lars Lerin som går i repris på Sveriges tv senare på eftermiddagen.
Hej och hopp i snögalopp! Hälsar till er alla med att slänga en snöboll på er. Bästa kramsnön nu!
I måndags gjorde jag en kort cykeltur. Har alltid kameran med, men alla gånger kommer jag mig inte för att hoppa av cykeln för att ta foton. Då som farten är god vill jag inte bromsa upp 😀
Men här har jag ju en backe framför mig. Fastän jag faktiskt inte valde den då jag skulle hem. Det fanns en LITE lättare rutt.
Då jag flyttade första gången efter skilsmässan bodde jag i ett hus som finns snett bakom mig på bilden. Då var det här min rutt till mitt dåtida jobb.Andra hus i närheten av huset jag bodde i då 2014–2016. De två närmaste är rätt nya, de två som ligger längre bort är äldre hus.Och så några små fina fönster och en fasad av Societetshuset, som senare blev bibliotek men som nu står tomt efter en renovering. Renoveringen gjordes på grund av problem med inneluften och här ska säkert bli liv och rörelse igen, men nu i covid-19-tider arrangeras ju inga möten och stora sammankomster.
Vi har ingen snö, men det är rätt stämningsfullt ändå.
Många ljus lyste redan på kyrkogårdarna i staden i dag. Vi mötte bekanta som sa att de firar på annan ort och därför tände ljusen redan i dag. Våra ljus är också sådana som ska brinna 45–60 timmar.
Vi tröstar oss med att vi i avsaknad av snö inte heller hade regn eller blåst i dag. Inga snödrivor att gräva sig genom med spadar för att komma fram till gravarna. Ingen blixthalka i gångarna.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 