Jag fortsätter städa, röja, sortera. Ser på varje sak jag har här hemma. Vad betyder den för mig? Behöver jag den? Vill jag ha den kvar och varför?

Så mycket har genom åren kommit härifrån och därifrån. Blivit en mix av kompromisser då det gäller smak.

Jag vill inte längre ha en matta som vi hade då vi var gifta. Den har inte så mycket med skilsmässan att göra. Den har helt enkelt bara fel färg.

Nu slänger jag också mejl som jag fick då vår relation var ny i slutet av 1990-talet. Varför ska de samla damm i en låda i en skrubb?
Allt jag behöver minnas, allt jag vill minnas, finns i mitt huvud och i mina dagböcker. Det räcker.

Många fina minnen har jag och det är dem jag värnar om nu. Allt det som blev ett enda skit på slutet behöver jag inte gräma mig över längre.

Det är så skönt att frigöra sig. Från saker som inte längre passar in i mitt liv.

Mycket var svårt den första tiden efter skilsmässan. Men nu då det snart har gått tre år har många pusselbitar fallit på plats, och livet har blivit en ny underbar resa 🙂