Är något man borde äta mer av.
Men eftersom jag inte hade någon frukt hemma, och då veckan varit bråd på många sätt, ”fuskade” jag lite då jag hittade frukter i en tidning 😀
Veckans ord hos Gemsweeklyphotochallenge är FRUKT och du hittar fler deltagare HÄR.
Tänk att vi redan är inne på vecka 13, den sista i mars månad. Då är det ordet FRUKT som gäller i den här fotoutmaningen. Bakom länken hittar du till dem som är med i veckans utmaning, och till höger finns en lista på alla som varit med åtminstone någon gång under året.
Jag vet inte vad det är som gör att det ibland känns konstigt att ta fram kameran i en livsmedelsaffär.
Som om man väntade att köpmannen skulle komma rusande röd i ansiktet och gasta VAD HÅLLER DU PÅ MED? DET ÄR MINSANN INGEN FEL PÅ VÅR FRUKT!
Köpmannen i den här affären har jag aldrig hört gasta. Han är trevligheten, snällheten och humoristen personifierad.
Och vi bor ju inte i Ryssland, fastän jag ibland påminner om närheten till Sibirien – så jag ska försöka bli modigare på att fotografera. Utan den där ursäkten i bakfickan ”jag behöver visa hurudana äpplen ni har, en gammal släkting som inte kan handla själv undrade”…
Serverar nu en blandat kompott av bilder från resan. Börjar med några matbilder 🙂
Vi åt frukost endast en gång på hotellet. Där kostade det enkla alternativet med baguette, croissant, marmelad från små glasburkar, kaffe eller varm choklad, rostat bröd och smör 9 euro. Den mer matiga frukosten kostade 20 euro per dag och då fick du allt från omelett till äggröra, charkuterievaror och frukt utöver det redan nämnda.
Vi valde mindre barer där frukostalternativen varierade mellan 6,50 – 9 euro. Ville man ha youghurt och/eller omelett, äggröra med mera kostade det lite mer. Likaså om man tog en sangria till frukost 🙂
Det här ser kanske inte så aptitligt ut, men de grillade sardinerna var goda. Kostade 10,50 euro.
Så här serverades efterrätten, chokladmousse. Mycket mäktig och god, orkade inte äta allt.
En eftermiddag uppträdde musikanter på strandpromenaden. Det var otroligt varmt hela veckan vi var i Nice, så jag avundas inte de uppträdandes kläder. Ensemblen spelade bland annat Lady Gagas ”Pokerface” och rev ner applåder till och med av gästerna som låg nere på stranden och inte såg allt som hände uppe på bulevarden.
Den lite bättre stranden, där man betalade för allt, öppnade kring åtta på morgonen och stängde klockan sju på kvällen. Här håller en av killarna som jobbade där med allt från servering till städjobb på att plocka undan madrasserna.
Livräddare, strandövervakare, badvakter – vad de nu må kallas, fanns både på betalstränderna och på gratisstränderna längs bulevarden i Nice. En del satt i torn, andra vid bord under parasoll vid strandkanten. Ibland promenerade de runt och hade för det mesta tillgång till surfbräde att paddla i väg med och vattenscooter.
En fin och lugn strand i italienska Ventimiglia. Till vänster en lagun som bildats av havsvattnet. Havet ligger ungefär femtio meter till höger om bilden. I bakgrunden syns en park.
Trappan upp från matsalen till första våningen där vi bodde. Vår dörr syns uppe till höger, vi bodde på rum 112. Det var för övrigt ett nummer jag kände för att ringa då paniken växte sista morgonen…
Mitt Visakort fungerade inte och hotellpersonalen gick inte med att på låta oss resa i väg och få en räkning med oss. Kanske helt förståeligt med tanke på alla bedrägerier som görs.
Tack och lov fick jag per telefon tag på en vänlig person på Aktias bankkontor i kära hemstaden Lovisa. Hon ringde kreditbolaget som på fem minuter fixade att jag fick höjd limit på kortet. Något jag trodde att jag hade fixat själv före resan…
Vågar inte riktigt tänka tanken slut, hade det gått lika lätt om jag hade varit från en storstad och kund i en annan, större bank?
Promenade des Anglais på kvällen. Bortsett från skräcken jag kände då kreditkortet inte funkade hade vi en helt underbar vecka på Franska rivieran.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 