Adventslucka nummer femton öppnas i Caritas bloggkalender. Där finns en dörrkrans från Villa Aaltonen, ett av de öppna julhemmen.
Det fanns så många fina dörrkransar att jag visar två till av bara farten.
Den till vänster fanns på glöggkällarens dörr hos Villa Aaltonen och den till höger fanns på dörren till Kungsdammens gårdsbutik.
I går kväll, då julhemmen hade stängt, började det falla lätt snö. Vi fick kanske två centimeter. Det räckte bra till för att världen skulle bli lite ljusare. Nu lär det snart smälta bort eftersom vi har ett par plusgrader och imorgon ska det vara ännu varmare. Vi har också dimma i dag.
Kroton är en tämligen lättskött växt, och häromdagen såg jag att den blommar. En sådan sak gör ju också en måndag glad.
Få se om jag kommer ut på en kort promenad med kameran ikväll. Det finns några julfönster som jag har tänkt fånga på bild.
Hur galet som helst-bidraget tycker jag att min ek kvalar in i. Hur ska den kunna veta när det är vinter ute, då det inne ändå är kring +18 grader och jag lät så ekollonen tidigare i höstas.
Nu har den ena blivit 15 cm hög och en annan kommer upp ur myllan, så få nu se! Större kruka behövs i något skede antar jag 🙂
Hur galet som helst (HGSH) blev det också med den påskinspirerade stödpinnen då jag inte hittade nån annan sådär på stört 😂
Gårdagens eufori över första hemmasegern i innebandyn känns ännu som glädje idag, denna måndag!
Extra skönt känns det att vi vann då det var Pirkat från Tammerfors som vi besegrade. Det laget tog i höstas in på vår 1-5 och 2-7 ledning på sin hemmaplan… och sedan vann Pirkat med siffrorna 10-9.
Minns hur hemskt det kändes, men det minnet bleknade nu när vi ”gav betalt för gammal ost” och vann 7–6 hemma. Då hade vi legat under med 0-3 och 2-5… Men, vi kom igen! Vår målvakt motade ett straffslag och vi klarade spel i numerärt underläge de sista förfärligt spännande minuterna i matchen. HURRA!
Glad måndag var det också i S-Market där teckningar lagts upp på väggen mellan kallskåpen. Det här är lucka nummer åtta i Caritas blogg-adventskalender.
Känner också glädje varje gång jag känner doften av björkved och radar det jag burit in i en ställning. Sedan använder jag en tändros och lite papper och radar veden på ett visst sätt i ugnen och tänder på.
Det är fin avkoppling för kvällen. Har jobbat med texter, gjort en telefonintervju, mejlat hit och dit, bokat kommande jobb… men snart är det dags för dagbok och soffhäng.
Det är första december. Grå november ett minne blott! Något att vara glad åt. Fastän det regnar och är lika grått som igår och + 3 grader. Glad för att det inte vräker ner snö.
Såsom jag skrev igår brukar jag varje dag från första till 24:e december ha en bild med jul som tema, eller något annat som jag tycker passar i december. Här kommer Muminkalendern väl till pass, december månads bild. Där går trollet och snöflingorna singlar ner. Har han tappat paketet han ska ge till någon, eller ska han plocka upp ett paket som någon gett honom? Han är kanske lite sömnig, går och drömmer eller tänker. Var och en av oss ser vad vi ser i bilden ❤
Hoppas det finns något som ger dig glädje i dag. HÄR hittar du andra som är med i Glad måndag, alla måndagar eller då och då. Utmaningen är kravlös.
Ja, så har då 24 dagar gått i november och adventskalenders sista lucka har öppnats! Caritas protestaktion mot allt tidigare marknadsföring av julen (slutet av oktober ÄR för tidigt enligt mig), har avslutats för detta år. Buenopaketets innehåll, som innehåller två stänger med frasig choklad, är snart uppätet.
Om choklad förlänger livet eller inte må vara osagt, men ett skratt lär göra det, och den här lilla vitsen tycker jag är skojig 🙂
Den här dagen har varit fartfylld ända sedan jag slog upp ögonen. Har lite bekymmer med lånebilen, så det blir till att hitta alternativ och plan B och plan C för att få arbetsuppdragen skötta. Även med tanke på anhörigvården blir det nu allt möjligt som kanske måste planeras om.
Skrev en hel del igår men blev inte klar med allt, och fick nya uppdrag i dag så här har jag suttit vid datorn sedan i morse. En kort promenad blev det mitt på dagen till ett möte, så jag har varit utomhus.
Huvudet är fullt av tankar och planer, ibland är det svårt att somna om kvällarna just därför. Tids nog kan jag skriva mer här, men just nu är det för tidigt att säga vare sig bu eller bä.
Efter tio förluster som inledning i Inssi-Divari förstår ni att också måndagen känns glad för en supporter. Första segern kom igår på bortaplan mot M-Team med siffrorna 6–7, och när jag vaknade i morse var det inte bara en dröm jag kom ihåg 💙💛
Här intervjuas Andreas Hietala i första matchpausen. Ställningen var då 3–1 till hemmalaget. Lovisapubliken fick beröm för att alltid ställa upp, i stora skaror även på bortaplan.
Jag var tydligen så darrig efter matchen att alla bilder blev suddiga då jag försökte föreviga stunden när laget tackade oss supportrar.
Fler än en gång har jag ju undrat vad det är som får mig att åka på match efter match. Har följt laget sedan 1999, så det blir ju 26 år i år. Sällan har vi förlorat tio matcher på raken, men inte ens det får mig att ge upp. Det är ju i de här tyngsta stunderna som laget behöver sina fans allra mest. Och när det sedan äntligen blir seger smakar den otroligt gott!
En av tränarna kom också fram till oss och vi hurrade tillsammans och han ropade ”Taas voitettiin” (åter vann vi) – och det stämmer egentligen riktigt bra, för i år har vi vunnit många matcher. Speciellt en del riktigt viktiga i våras. Den här säsongen har börjat sämre på högre nivå, men visst var det så att vi åter vann 😂
Att det blir hjärtklappning och känns som om man hade sandpapper i munnen när det är som mest spännande – det hör till. Och jag som inte brukar gasta så mycket skrek nu för full hals. Det blev en del ”buu” åt domarna som för det mesta pekade åt fel håll, men jag hojtade inga fula ord. Och jag visste att tv-kamerorna den här gången var riktade så att jag syntes i publiken så det gällde ju att inte visa ett visst finger eller att peta sig i näsan eller göra något annat opassande heller.
Det bidde helt goda bröd med äpple i. Lagom saftiga inuti, frasig skorpa. Två stycken åt jag till frukost, den ena med bara smör, den andra med balkankorv som pålägg och det funkade helt bra i min värld 🙂 Det var mättande bröd!
Bakade från ungefär halv tio till elva, men ugnen sköter ju sig själv så det enda som krävde insats av mig var att forma bröd av ”deg-gröten” med hjälp av ett par skedar. Förstås också att passa tiderna i ugnen, ta ut och sätta in nya plåtar, totalt blev det tre sådana.
Några solglimtar kämpar på och försöker tränga sig genom molntäcket. Det är +9 grader och utlovas hela +12 till onsdagen. Jag tackar och tar emot. Behöver ingen snö och ingen kyla. Mörkret är tillräckligt trist, men man kämpar ju på och försöker få bra stämning ändå.
Dagboken är en av många trevliga sysselsättningar. Där landar de flesta klistermärkena. Bloggarna är en annan glädjekälla. Den lilla pensionen kom idag och jag har en del små uppdrag framför mig. I dag har jag främst skrivit sport, men annat är också på gång.
Då det blev en del Muminbilder här i dag visar jag november månads kalenderbild en annan gång 🙂
Glädjande många andra i Blogglandia är med i Glad måndag, och en lista på dem finns HÄR. Saknas ditt namn där? Deltar du ofta eller då och då? Meddela mig om du vill ha länken till din blogg med på listan.
Måndag igen! Och den sista i oktober månad. Sedan går vi in i den troligtvis lonkero-grå november månaden 😀 Första måndagen i den månaden kommer min lilla åldersrelaterade förtida arbetspension, alltid lika välkommet för en hårt stretande frilansreporter.
Handgjorda praliner från Uleåborg (Oulu), köpta på Mat- och vinmässan i fredags. Jag äter högst en om dagen, och det görs med andakt som vi brukar säga.
Här har vi en del av alla smaker man kunde välja på. Kan ge er några översättningar:
Nu ska jag snart spatsera iväg för att hämta lånebilen som jag behöver på ett uppdrag imorgon. Jag är ju med i Folkhälsans Hälsostegen-kampanj i oktober också i år, men jag har inte gjort så stort nummer av det eftersom jag inte har några högt uppsatta mål med promenaderna. Jag går bara för att få frisk luft och för att benen ska få lite rörelse.
Jag får väl ta i trä, knacka i mitt huvud, då jag säger att mitt knä nu varit i bra form några veckor… men, jag tar stavarna för säkerhets skull.
En klätterväxt, ett minne från juli månad, då vi hade Öppna trädgårdar och jag besökte Engströms gård som ligger i mina barndomskvarter.
Dagen har börjat med sol och kring +5 grader. Vanliga morgonrutiner och tvättmaskinen går. Kom med fart igång med de olika jobbuppdrag jag har. Ofta handlar det om att planera framtida uppdrag, försöka få tag på olika personer. Svarar de inte på mejl brukar jag ringa och får jag inte heller då svar sätter jag ett textmeddelande med mitt ärende. Sånt tar tid, för alla är inte anträffbara bums nuförtiden.
Men det hör liksom jobbet till. Jag kan inte själv heller svara i telefon när som helst, det får inte avbryta annat jag håller på med. Samma om jag sitter på vårdcentralen med mamma och naturligtvis om jag är på något jobbuppdrag som kräver tystnad eller på annat sätt att jag tar hänsyn till omgivningen.
Andra som är med och sprider glada måndagsbilder hittar du HÄR. Detta är mitt bidrag nummer 526, så jag har hållit på några år 🙂
En höstfin bukett som välkomnade alla till seniorfesten i onsdags. Glad måndag med den önskar jag!
Veckan innehåller uppföljning på ingreppet som gjordes i Borgå i våras. Träff på café med kollega. Besök på nya polisstationen för att sköta ärenden för mamma. Innebandy, i väntan på första segern. Och ja, det brukar dyka upp annat oplanerat också, men hoppas på ett par lite lugnare dagar efter två fullbokade veckor.