golf

Jag for till Hawaii

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… ni vet, värme ska hjälpa mot värk 🙂

Nå, på den här bilden är jag ännu på en bana i Sverige och puttar.

Men senare blev det lite andra vyer då vi valde att golfa på Hawaii.

Det onda i sätesmuskeln har inte helt gett med sig. Men med massören kom vi fram till att det måste vara en nerv som är i kläm eller också lider jag av bursit (slemsäcksinflammation). Har läkarbesök inbokat 30 januari i Lovisa. Om läget förvärras får jag söka mig akut till nån annan tidigare.

Eftersom jag har ont bara då och då. Riktigt förfärligt ont vissa stunder så att jag inte kan gå utan att halta, men andra stunder är det onda helt borta, och ibland gör det sig bara lite påmint… har jag för mig att det är en nerv som spökar.

Det gick ändå riktigt bra att golfa i dag. Och det var roligt. Vad ryggen säger åt ”swingträningarna” i morgon är en annan femma 😀

Min mentor Marina.

Uppmuntrad och påhejad blev jag av min vän Marina. Hon blev biten av golfflugan för några år sedan och spelar redan riktigt bra både inomhus och utomhus. Hon gav goda råd då det gällde slagteknik och vilka klubbor jag skulle använda i vilka lägen.

Chippern blev min bästa vän, alla slag med den lyckades till belåtenhet.

Det var en rolig eftermiddag. Spelat golf har jag gjort förr, utomhus och på datorn, men inte i en simulator. Så nu har jag åter gjort något jag inte gjort nånsin förr, hurraaa!

En greengaffel var det!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
En så kallade greengaffel som används av golfspelare.
En så kallad greengaffel som används av golfspelare. Man reparerar nedslaget i greenen med den här genom att sticka hål, lufta gräset, där bollen slagit ner – speciellt efter långa slag som träffat greenen direkt.

Rätt svar i Guess what i detta inlägg är – en greengaffel! 🙂
Tre personer hade helt rätt.
Ordodlaren skrev ”En liten manick att krafsa bort spåren av golfbollen med…”.
Signaturen Tore B skrev ”Golfpryl, man reparerar nedslag i gräset och man rensar klubbans blad och så en röd liten markör”.
Och Petra skrev ”En greengaffel eller vad de heter! Greeni haarukka på finska”.
Så rätt så! Grattis till er tre! Och till en vän som via Facebook meddelade att han kände igen prylen, men så är han också golfare 🙂

Andra gissningar som ”ett verktyg av metall” och ”flasköppnare”, ”föregångare till skiftnyckeln” visar att ni som läser min blogg verkligen har fantasi.

Antonias ”stämjärn för sjungande själar” var också kul tycker jag 🙂

Tack till alla som gissade!

Födelsedagen i BILDER

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Än är inte födelsedagen slut. Den kronas med antingen en silver eller en guldmedalj i kväll. Det sägs att man förlorar ett silver och vinner ett brons, men jag väljer att vara mycket nöjd med att Finland tagit sig till final.
Som man säger på östnyländska ”man får vara snål men inga glupi” (glupsk).

Min mor och min syster bjöd mig på mat på restaurang och efter det blev det kaffe med dopp under äppelträdets blommor.

Finns det något vackrare än ett gammalt äppelträd i blom?
Finns det något vackrare än ett gammalt äppelträd i blom?
Sedan öppnades golfsäsongen hos väninnan.
Sedan öppnades golfsäsongen hos väninnan.

Jag förstod vinken som väninnan gav då  hon sa att det liksom inte hör till saken att gästen besegrar värden, så jag lät henne vinna med ett slag 😉 Annars kanske jag inte hade blivit bjuden på en ny runda!

Till en födelsedag hör också jordgubbar och skumpa.
Till en födelsedag hör också jordgubbar och skumpa.
En del av gåvorna jag fick.
En del av gåvorna jag fick.

Känner mig väldigt bortskämd. SÅ kul att få små gåvor på födelsedagen fastän man inte längre är ett litet barn. Innerst inne är man ju det ändå. Barnet försvinner aldrig därifrån – och så tycker jag det ska vara.

Snart laddar jag för matchen! Go Finland go!

Kvällens motionsrunda

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… i en natur som faktiskt ännu är mer grön än färgsprakande. Höstens färger i gult och orange har inte tagit över än. Det gick också att golfa i kortärmat, men på ett par banor kände man på vinden att hösten snart kommer på allvar. Så jag hade jacka med mig.

Bana tre där jag förra gången fick mitt bästa utslag nånsin. I dag gick just det inte riktigt lika bra, men jag kom med ett slag upp från bunkern :-)
Bana tre där jag förra gången fick mitt bästa utslag nånsin. I dag gick just det inte riktigt lika bra, men jag kom med ett slag upp från bunkern 🙂 … den syns dock inte på bilden.

Nio banor, två timmars motionsrunda, frisk luft. Goda råd av Marina som golfat två år och som nu introducerar sporten för mig. Är så glad för hon bjudit in mig att pröva på det här!

Ett brunnslock mitt på banan.
Ett brunnslock mitt på banan.

Det där med att fotografera allt man ser i den fina naturen på Rönnäsbanorna… vassruggarna i de små sjöarna, träden, sandbunkrarna… eller fåren som finns där nånstans och bräker åt oss på avstånd. Sådant fanns det inte tid för. Men ett vackert lock hinner man alltid föreviga.

Marina slår mot greenen.
Marina slår mot greenen.

Den här banan hade tre som par och jag klarade mig med fem slag. Inte så illa med tanke på att jag golfat bara två gånger den här sommaren och sedan jag gick en kurs är det över tjugo år 🙂

Förlorade bara EN boll, som jag slog i en vattenpott.
Kom upp från TVÅ sandbunkrar med bara ETT slag i varje.
Slog några fega markkrypare för att undvika att hamna i vattnet eller sandbunkrarna – men fick också några riktigt snygga bågar. Slag som man känner i händerna och hör på ljudet att de tar rätt.

Tack Marina för en trevlig motionsrunda! Golfflugan har bitit sig fast…

Biten av golfflugan

~ Carita Liljendahl ~ 31 kommentarer

Då jag satte mig i väninnans bil halvsextiden i kväll frågade jag henne helt allvarligt om hon fortfarande tyckte det var en bra idé att ta mig, en fullständig amatör, med sig till golfbanan i Rönnäs.
Det tyckte hon.

I går hade jag frågat vad jag ska ha på mig där ute på banan.
– Kläder, svarade hon.

För tjugo år sedan hade jag som reporter gått en grundkurs i golf. Jag hade övat utslag på rangen, jag hade chippat i sandbunkern och jag visste hur jag skulle putta på greenen. Jag visste också att det fanns olika klubbor, men jag hade glömt allt om de rätta greppen och hur man skulle få till en riktig sving.

Vi kom fram till att allt jag behövde veta var att jag inte skulle greppa klubbans metalldel, den skulle vara nära marken.

Redo för start. Tiger Woods syns inte till. Han blev nog skraj när han såg mig komma.
Redo för start. Tiger Woods syns inte till. Han blev nog skraj när han såg mig komma.
Här räknas inga stilpoäng. På en bana med par tre behövde jag åtta slag, vilket jag tycker är fullt godkänt för en amatör.
Här räknas inga stilpoäng. På en bana med par tre behövde jag åtta slag, vilket jag tycker är fullt godkänt för en amatör.
Fina vyer inte sant och lagom varmt efter sju på kvällen. Utslagsplatsen för bana tre syns där långt borta i dungen.
Fina vyer inte sant och lagom varmt efter sju på kvällen. Utslagsplatsen för den här banan syns där långt borta i dungen.
Till vänster en toalett. Till höger greenen och tittar du nog efter kan du se flaggan för hålet.
Till vänster en toalett. Till höger greenen och tittar du nog efter kan du se flaggan för hålet. Till höger om den grå stolpen.

Jag var mest skraj för det första slaget. Tänk om det inte bar längre än tio meter. Och några gånger gick det just så, bollen for inte i en vacker båge utan fräste iväg som en markkrypare.
Några gånger bommade jag bollen helt. Två gånger slog jag iväg teen, som bollen stod på. En konst i sig tycker jag, för bollen blev kvar på gräset 🙂

Men efter de två första banorna fick jag iväg en rejäl båge och sedan kom de snygga bågarna allt tätare. Jag till och med hörde på ljudet, då klubban träffade bollen, att NU Tiger Woods…  nu har du snart en konkurrent!

Från den här utslagsplatsen ser man inte ens greenen. Den ligger
Från den här utslagsplatsen ser man inte ens greenen. Den ligger uppe i skogsdungen bakom vassruggen, som finns bakom stolpen. Men denna par fyra bana klarade jag med åtta slag!

Dock kom jag ändå ganska fort ner på jorden efter de banor jag klarade bra. Plötsligt lydde bollen inte alls… mycket märkligt.

Tack Marina för en härlig kväll ute i naturen, du var en sporrande lärare!
Tack Marina för en härlig kväll ute i naturen, du var en sporrande lärare!

Sju banor och ungefär två timmar senare kom vi tillbaka till platsen vi hade startat från. När man spelar golf märker man inte ens att man motionerar.

Hade inte trott att jag skulle säga det, men… jag längtar redan tillbaka till de där banorna.